I en bostadsrättsförening gäller likhetsprincipen – en grundläggande rättsprincip som innebär att föreningens medlemmar ska behandlas lika. Undantag kan förekomma om föreningens stadgar eller bostadsrättslagens regler föreskriver något annat, men huvudregeln är likabehandling. Den här artikeln förklarar vad principen innebär i praktiken och hur den kompletteras av generalklausulerna i lagen om ekonomiska föreningar.
Likhetsprincipen är inte uttryckligen lagfäst i bostadsrättslagen, men den anses ändå ha full rättslig verkan. Den kompletteras av en generalklausul i 7 kap. 42 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, som begränsar styrelsens handlingsutrymme. Artikeln behandlar även generalklausulen i 6 kap. 38 § samma lag, vilken sätter gränser för vilka beslut föreningsstämman får fatta. Sammantaget ger dessa bestämmelser ett skydd mot maktmissbruk – något som är viktigt att känna till oavsett om du är bostadsrättshavare eller sitter i en styrelse.
Likhetsprincipen
Styrelsen i en bostadsrättsförening är skyldig att följa likhetsprincipen, vilket bland annat innebär att minoritetsmedlemmar har rätt till lojal behandling. En styrelse som systematiskt gynnar vissa medlemmar på andras bekostnad riskerar att fatta beslut som kan klandras eller i värsta fall ogiltigförklaras av domstol.
Stadgarna kan tillåta att medlemmar behandlas olika, förutsatt att det finns sakliga skäl. Ett vanligt exempel är att innehavare av lokaler betalar en annan årsavgift än de som har en bostadslägenhet – en differentiering som typiskt sett anses sakligt motiverad. Det avgörande är att olikabehandlingen inte är godtycklig eller diskriminerande, utan grundar sig på relevanta skillnader i nyttjande eller kostnadsfördelning.
Generalklausulerna
Enligt 7 kap. 42 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar får varken styrelsen eller annan ställföreträdare för föreningen vidta rättshandlingar som ger en enskild medlem otillbörlig fördel på föreningens eller annan medlems bekostnad. Bestämmelsen träffar löpande förvaltningsåtgärder och sätter en tydlig gräns för vad som är acceptabelt i styrelsens dagliga arbete.
Vid föreningsstämmans beslutsfattande är det i stället generalklausulen i 6 kap. 38 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar som är tillämplig. Den ger uttryck för likhetsprincipen och innebär att stämman inte får fatta beslut som är ägnade att ge en medlem eller utomstående en otillbörlig fördel, om det samtidigt innebär nackdel för föreningen eller annan medlem. Regeln gäller fullt ut även för bostadsrättsföreningar.
Generalklausulen i 6 kap. 38 § hindrar inte alla beslut som drabbar enskilda medlemmar negativt. Medlemmar får i viss mån acceptera att föreningsbeslut medför olägenheter för dem, så länge beslutet inte präglas av illojalt förfarande eller maktmissbruk. Det är just det som är syftet med bestämmelsen: att motverka att en majoritet utnyttjar sin ställning på ett sätt som skadar minoriteten.
Att tänka på:
Framställningen ovan är översiktlig. Uppstår en tvist där likhetsprincipen eller generalklausulerna aktualiseras – till exempel om ett stämmobeslut överklagas eller en styrelseåtgärd ifrågasätts – är det klokt att anlita juridisk hjälp tidigt. Vasa Advokatbyrå har bred erfarenhet av bostadsrättsjuridik och föreningstvister och kan bistå dig med en bedömning av ditt ärende.
Läsvärt om likhetsprincipen:
https://www.domstol.se/hogsta-domstolen/avgoranden/2009/38465/
https://www.vasaadvokat.se/nyheter-i-lagen-om-ekonomiska-foreningar/
https://www.vasaadvokat.se/konflikt-med-forening/
https://www.vasaadvokat.se/advokatbyra-likheter-och-skillnader-mellan-olika-advokatbyraer/