Att befinna sig i en situation där man anser sig berättigad till skadestånd är påfrestande – och rör det sig om sakskada innebär det ofta att man plötsligt står utan egendom eller med en oväntad ekonomisk förlust att hantera.
Skadestånd genom försäkring
Försäkringsersättning påverkar rätten till skadestånd på ett direkt sätt. Utgångspunkten är att försäkringen träder in och täcker den uppkomna skadan, vilket reducerar eller eliminerar behovet av ett separat skadeståndskrav. Huvudregeln innebär att skadelidandes försäkringsbolag antingen övertar anspråket mot skadevållaren genom subrogation, eller att skadevållarens ansvar minskas i motsvarande mån. Syftet med denna ordning – som delvis regleras i 6 kap. skadeståndslagen (1972:207) – är att förhindra att den skadelidande kompenseras dubbelt och går med vinst på sin skada.
För att få ersättning från sitt försäkringsbolag fyller man vanligtvis i ett skadeformulär eller kontaktar bolagets skadeavdelning direkt. Anmälan bör göras utan dröjsmål och innehålla en så detaljerad redogörelse av händelseförloppet som möjligt – försummar man detta riskerar man att ersättningen sätts ned.
Efter anmälan inleder försäkringsbolaget en utredning för att bedöma om ett försäkringsfall föreligger. Bevisbördan ligger initialt på försäkringstagaren, men beviskravet är förhållandevis lågt: det räcker att göra mer antagligt att ett försäkringsfall har inträffat än att så inte är fallet. Försäkringsbolaget begär ofta kompletterande handlingar eller ställer följdfrågor. Vid sakskador efterfrågas typiskt (i) kvitto, (ii) polisanmälan vid stöld eller skadegörelse och (iii) vittnesintyg om sådana finns. Vid personskador är polisrapport och läkarintyg centrala dokument.
Handläggningstiden varierar kraftigt beroende på ärendets komplexitet och bevisläget. En enkel skadegörelse – exempelvis ett krossat fönster där polisrapport, vittnen eller ett erkännande finns – kan utredas på några veckor. Stöld av ett fordon utan vittnen, kamerabilder eller synliga inbrottsspår tar däremot betydligt längre tid, ibland upp till ett år, eftersom bevisläget är väsentligt svårare att bedöma.
Bestrider försäkringsbolaget att ett försäkringsfall överhuvudtaget föreligger kan ärendet behöva prövas i domstol. Mer om domstolsprocessen finns nedan.
Skadestånd genom krav
Om ingen försäkring finns, eller om försäkringen bara täcker en del av skadan, måste kravet riktas direkt mot skadevållaren eller dennes ansvarsförsäkringsbolag. Det sker genom ett skriftligt krav där man specificerar yrkat belopp, den rättsliga grunden och relevant bevisning – exempelvis kvitton eller fotografier. Godtar skadevållaren kravet bestäms betalningsfristen fritt av parterna genom överenskommelse.
Skadestånd genom tvist
Bestrider skadevållaren kravet uppstår en tvist. Tidsramen för att lösa den varierar betydligt: vissa motparter väljer att reglera så snart de förstår att saken kan komma att prövas rättsligt, medan andra håller fast vid sin inställning även efter lagakraftvunnen dom. Förutsättningarna för förhandling skiftar också – en del parter är öppna för uppgörelse utanför rätten, andra inte.
En typisk process hos en advokat löper enligt följande;
- Klienten berättar om sitt ärende varav ombudet accepterar eller nekar uppdraget. Därpå söks ev. rättsskydd vilket avbelastar klientens kostnader med en viss procent.
- Därpå skrivs ett kravbrev till motparten/skadevållanden. Detta brev har samma grund som det krav man ställer själv. Skillnaden är att ombudets/juristens kravbrev är mycket mer utförliga med en mer juridisk argumentation. I vissa fall kan steget hoppas över om ombudet och klienten inte tror att det kommer att leda någonstans.
- Stämningsansökan upprättas och skickas in. En stämningsansökan innehåller bl.a. (i) yrkande, (ii) grund för yrkandet, (iii) sakomständigheter samt (iv) bevisning. En stämningsansökan är väldigt detaljerad så att rätten kan sätta sig in i vad som hänt.
- Muntlig förhandling sätts ut. Under den muntliga förhandlingen samlas man i rättssalen med domare och motpart. Under förhandlingen presenteras ärendet och parternas inställning närmare i detalj. Under förhandlingen ska även domare utreda möjligheten att parterna förlikar sig. Muntliga förhandlingar brukar hållas cirka 4–6 månader efter att stämningsansökan skickades in. Dock har olika typer av tvister olika prioritet hos domstolen. Civilrättsliga mål om skadestånd och dylikt kan ta lite längre tid medan LVU och brottmål tar mycket kortare tid som huvudregel.
- Om inte parterna förlikas så går ärendet till huvudförhandling. Under huvudförhandlingen förs processen ”på riktigt” där ombuden presenterar sina yrkanden, grunder, förhör, bevisning i övrigt och pläderar.
- Efter huvudförhandlingen avkunnas domen. Om denna inte överklagas så träder den i laga kraft vilket som huvudregel är tre veckor efter att domen avkunnats.
Från upprättandet av ett första kravbrev till dess att tingsrätten meddelar dom kan processen ta upp till ett år. I okomplicerade ärenden, eller när parterna är villiga att förhandla fram en lösning, kan det gå betydligt snabbare.
Vasa Advokatbyrå har under snart 20 år företrätt både skadevållare och skadelidande i skadeståndstvister och besitter gedigen erfarenhet inom området. Hör av dig om du vill diskutera din situation.
Författad av jur. trainee Henrik Berg