Oavsett om du tidigare stött på förhandlingsprincipen eller inte är principen viktig i processen i domstol varför det är klokt att ha en grundläggande förståelse för vad principen innebär. Kanske är du mitt uppe i en tvist med en annan privatperson eller t.ex. ett företag och funderar över vilket inflytande du kan få i rättegången om tvistemålet hamnar i tingsrätten (ett av tingsrättens uppdrag är just att lösa tvister mellan två eller flera parter). I sådana fall har du hittat helt rätt! I denna artikel kommer vi att förklara förhandlingsprincipen och hur den kan påverka dig som eventuellt hamnat i en tvist eller själv inlett en tvist. Jag hoppas att du kommer att finna nytta av att läsa artikeln och om du har några ytterligare funderingar efter avslutad läsning är du varmt välkommen att kontakta oss!
Vad innebär förhandlingsprincipen och när gäller den?
Förhandlingsprincipen är en så kallad processrättslig princip som förklarar parternas inflytande i rättegången. Med andra ord är det alltså en princip inom processrätten som är ett rättsområde som reglerar förfarandet vid domstolar och skiljedomsförfaranden. Om du vill läsa mer om just processrätten finner du en drös relevanta regler i rättegångsbalken. Förhandlingsprincipen är väldigt viktig i just tvister och innebär att både du och din motpart ska framföra er respektive sida av tvisten inför domstolen. Nu kanske du frågar dig själv, varför heter principen just förhandlingsprincipen? Den enklaste förklaringen till detta är att förhandlingsprincipen innebär att båda parter, dvs du och din motpart ska argumentera för den egna ståndpunkten och även argumentera mot varandras ståndpunkter, vilket är en form av förhandling. Förhandling är namnet på processen där de inblandade parterna löser dispyter och meningsskiljaktigheter, förhandlar för individuella eller kollektiva fördelar eller försöker göra upp om t.ex. utgifter och inkomster.
Man kan säga att förhandlingsprincipen bygger på en idé om att vardera parten kämpar för att ta tillvara sina egna intressen, så att tvisten ska kunna avgöras på det sätt som är bäst för den parten. Förhandlingsprincipen gäller alltså vid tvister i domstolar. När det kommer till tvister rör det sig ofta om att en part ställer krav på en annan part och ett sådant krav kan handla om en rad olika saker, såsom pengar, fastigheter och avtal. Förhandlingsprincipen innebär kort och gott att parterna själva ska få välja vad de vill yrka och på vilka grunder, samt vilken bevisning de vill stödja sin talan på.
Hur kan förhandlingsprincipen påverka mig när jag hamnat i en tvist?
Förhandlingsprincipen påverkar utan tvekan dig som hamnat i en tvist. Principen bygger på en idé om att båda parter ska kämpa för sina egna intressen och därför måste du som part i tvisten föra fram t.ex. bevis som stödjer det du påstår. Du ska alltså agera för ditt eget bästa i processen. Domstolen ska och kan därför inte lägga sig i på så sätt att t.ex. domaren agerar rådgivare åt någon av parterna. Det är bara du själv som bestämmer hur du som part ska tänka och agera i rättegångsprocessen. Inom ramen för förhandlingsprincipen tillämpas två andra viktiga principer, dels principen om fri processföring och dels principen om fri bevisföring. Som jag redan berört lite kort så innebär principen om fri bevisföring att parterna i en rättegång får åberopa all bevisning som de kan få fram. I folkmun kallas det att åberopa något att anföra något som bevis.
Principen om fri processföring innebär istället att det är upp till respektive part att välja om denne vill dra tvisten inför domstol eller inte. Principen innebär även att parterna är fria att lägga upp och framföra sin talan så som de tycker blir bäst och att det är upp till parterna själva att bestämma om de vill föra sin talan på egen hand, eller om de vill anlita ett ombud som gör det åt dem. Det är viktigt att ha allt detta i åtanke eftersom domstolen kommer att avgöra, dvs bestämma utgången av tvisten, baserat på all den information som du och din motpart fört fram. Det bör dock uppmärksammas att även om slutpläderingen är en handling som parterna utför så är det som sägs i denna plädering inte bindande för domstolen. Lite förenklat kan en sluplädering förklaras som ett längre slutligt yttrande under en rättegång. Det är även viktigt att komma ihåg att det ibland görs undantag från förhandlingsprincipen t.ex. för att tillgodose ett allmänintresse.
Tips till dig som har hamnat i en tvist
Eftersom du har ett eget ansvar vid en tvist och ska ofta bevisa det du påstår, är det bra att ta hjälp av en kunnig jurist i processen. På Vasa Advokatbyrå har vi en lång erfarenhet av tvister inom många olika områden. Vi har processat ett stort antal gånger och arbetar alltid med ditt intresse i fokus för att se till att hitta den bästa lösningen för just dig. Så tveka inte att höra av dig till oss så hjälper vi dig med allt från små frågor till stora tvister!
Läsvärt om förhandlingsprincipen
Så hanteras ett tvistemål i tingsrätten I Sveriges Domstolar
Dispositionsprinciper och dispositiva regler I SvJT
Råd vid tvist – och konkreta tips – Advokatbyrå (vasaadvokat.se)
Tvistemål: Kostnad och förlikning – Advokatbyrå (vasaadvokat.se)
Fråga en advokatbyrå: Chatta med en jurist – Advokatbyrå (vasaadvokat.se)