Skadeståndsansvar enligt miljöbalken

Den här artikeln behandlar skadeståndsansvar för miljöskador reglerade i miljöbalken, med fokus på skador kopplade till fastigheter – exempelvis sprängningar, grävningar eller störningar som uppstår vid byggnation och ombyggnation.

När miljöbalken blir tillämplig

Det är framför allt 32 kap. miljöbalken (MB) som reglerar skadeståndsansvar vid miljöskador. För att kapitlet ska vara tillämpligt krävs att tre grundläggande förutsättningar är uppfyllda: verksamheten ska ha anknytning till en fastighet, skadan ska ha en viss karaktär och ett visst skadeförlopp, samt att det är omgivningen – inte verksamhetsutövaren själv – som drabbats.

Verksamhet med anknytning till fastighet

En grundläggande förutsättning för att 32 kap. MB ska vara tillämpligt är att den skadevållande verksamheten är knuten till en fastighet. I praktiken innebär det att störningar från exempelvis ett flygplan som flyger över ett bostadsområde normalt inte kan grunda ansvar enligt 32 kap. MB – inte för att skadan saknas, utan för att fastighetsanknytningen inte är uppfylld. Sådana skador kan i stället regleras av annan lagstiftning, men det faller utanför den här artikelns ram.

I övriga nordiska länder saknas kravet på fastighetsanknytning för miljöskadeansvar, vilket ger en vidare skyddskrets för den drabbade. I Sverige har miljöskyddskommittén föreslagit att detta rekvisit ska tas bort ur lagen, men förslaget har ännu inte lett till lagstiftning.

Exempel på skador som kan leda till skadeståndsansvar

I 32 kap. MB räknas flera skadetyper upp som kan grunda skadeståndsansvar. Störningar regleras i 32 kap. 3 § MB, sprängningar i 32 kap. 4 § MB och grävningar i 32 kap. 5 § MB. Dessa tre skadetyper är de vanligast förekommande vid byggnation och ombyggnation av fastigheter.

Omgivningen behöver drabbas av skada

Rätten att kräva skadestånd enligt 32 kap. MB tillkommer i första hand den som tillhör omgivningen i lagens mening. Som huvudregel utesluts den som har nära anknytning till den skadevållande verksamheten: fastighetsägaren vars mark bebyggs, liksom byggföretagets anställda och anlitade entreprenörer, räknas normalt inte hit. Däremot kan en hyresgäst hos fastighetsägaren ha rätt till ersättning enligt balkens regler. Begreppet omgivning avser typiskt sett grannar och boende i närheten av byggplatsen, samt verksamhetsutövare på angränsande fastigheter.

Begränsning av skadestånd

Enligt 32 kap. 1 § tredje stycket MB gäller en viktig begränsning när skadan varken orsakats med uppsåt eller genom vårdslöshet. Ansvar kan i sådant fall bara utkrävas om den störning som orsakat skadan inte skäligen bör tålas med hänsyn till förhållandena på orten eller dess allmänna förekomst under jämförliga förhållanden. Enkelt uttryckt: om störningen är ordinär för den aktuella platsen krävs minst vårdslöshet för att skadeståndsansvar ska uppstå. Byggdamm eller vibrationer kan vara oacceptabla i ett villaområde men anses normala intill ett industriområde. Det är därför viktigt att redan tidigt utreda vad som är typiskt för den aktuella orten – det påverkar direkt bedömningen av om ansvar kan göras gällande.

Att tänka på

Bor du i närheten av en pågående byggarbetsplats och misstänker att du drabbats av en skada som faller under 32 kap. MB, bör du dokumentera störningarna löpande – notera tidpunkter, fotografera skador och spara eventuella besiktningsutlåtanden. Det underlättar senare bevisning avsevärt. Kontakta sedan en jurist som kan bedöma dina förutsättningar och företräda dig i en eventuell talan. Vasa Advokatbyrå biträder regelbundet klienter i miljöskadetvister och kan hjälpa dig från inledande utredning till domstol.

Läsvärt

Grannelagsrättsligt skadeståndsansvar | SvJT

Stämning i mark- och miljömål – Sveriges Domstolar

Plan- och bygglagen samt miljöbalken – Vasa Advokatbyrå

Skadestånd vid entreprenad – Vasa Advokatbyrå

Skadekategorier som kan ge skadeståndsersättning – Vasa Advokatbyrå

Författad av: Alexander Isehag