Köp av tjänst – konsumenttjänstlagen

Tjänstesektorn spelar en central roll i den svenska ekonomin, och frågor om vad som juridiskt gäller vid köp av tjänster är vanligare än man kan tro. Vilket regelverk som är tillämpligt beror helt på relationen mellan parterna – handlar det om en konsument och ett företag gäller andra regler än när två företag gör upp sinsemellan. Den här artikeln fokuserar på förhållandet konsument–näringsidkare, det vill säga när en privatperson köper en tjänst av ett företag.

Vad gäller vid köp av tjänst?

Ett köp av tjänst är ett avtal där en part utför ett arbete och den andra betalar för det. Konsumenttjänstlagen (1985:716) reglerar dessa förhållanden när köparen är privatperson och säljaren är ett företag. Lagen täcker ett brett spektrum – från hantverksarbeten och reparationer till förvaring och underhåll av egendom.

Innan arbetet påbörjas är det klokt att klargöra vad som ska utföras, till vilket pris och inom vilken tidsram. Att upprätta ett skriftligt avtal ger båda parter ett tydligt underlag och förenklar situationen avsevärt om en tvist senare skulle uppstå.

En grundläggande princip är att utförd tjänst ska stämma överens med vad som avtalats – i fråga om utförande, material och resultat. Uppfyller tjänsten inte avtalade krav har konsumenten rätt till avhjälpande, prisavdrag eller i allvarligare fall hävning av avtalet.

När är konsumenten skyldig att betala för tjänsten?

Betalningsskyldigheten uppstår enligt konsumenttjänstlagen när tjänsten är utförd i enlighet med avtalet. Har näringsidkaren fullgjort sitt åtagande på avtalat sätt är konsumenten skyldig att betala. Det innebär också att konsumenten kan invända mot fakturan om arbetet avviker från det som överenskommits.

Om tjänsten inte utförts avtalsenligt har konsumenten rätt att hålla inne betalningen till dess felet är avhjälpt eller parterna kommit överens om kompensation. Konsumenten kan även kräva kompensation om tjänsten inte uppfyller de krav som följer av avtalet eller lagen.

Konsumenten har rätt att reklamera en felaktig tjänst. Reklamation ska göras inom skälig tid från det att felet upptäcktes – i praktiken bör kontakt med näringsidkaren tas så snart som möjligt. En sen reklamation kan i vissa fall leda till att konsumenten förlorar sin rätt att göra felet gällande.

Konsumenttjänstlagen tillämplig?

I relationen konsument–företag är det normalt konsumenttjänstlagen som styr. Men för att lagen ska vara tillämplig måste tre krav vara uppfyllda. Konsumenttjänstlagen gäller när:

• ena parten är konsument,
• andra parten är näringsidkare, och
• köpet avser en tjänst.

Vad innebär då dessa begrepp i lagens mening? Med näringsidkare avses en fysisk eller juridisk person som handlar för ändamål med samband i den egna näringsverksamheten. En egenföretagare som köper en tjänst i rent privat syfte – utan koppling till sitt företag – kan alltså räknas som konsument i den situationen. En konsument är en fysisk person som handlar huvudsakligen för ändamål utanför sin eventuella näringsverksamhet. Bolag och andra juridiska personer, såsom dödsbon eller samfällighetsföreningar, kan aldrig vara konsumenter. Ordet “huvudsakligen” ger ett visst utrymme: om en tjänst till övervägande del används privat men delvis i företaget kan konsumenttjänstlagen ändå vara tillämplig. Begreppet tjänst i lagens mening är avgränsat till arbete på lösa saker, arbete på byggnader och fastigheter samt förvaring av lösa saker.

Några exempel på typiska tjänster som kan omfattas av konsumenttjänstlagen är:

• hantverkare
• måleri
• renovering
• småhusentreprenad.

Några exempel på tjänster som inte omfattas av konsumenttjänstlagen är:

• behandling av levande djur
• tillverkningsavtal (exempelvis ett avtal om att sy upp en kostym)
• avhjälpande av fel på grund av reglerna i köplagen
• installation och montering som utförs i samband med försäljning av en sak (exempelvis leverans och installation av värmepanna).

Kan man avtala bort konsumenttjänstlagen?

Konsumenttjänstlagen är tvingande till konsumentens förmån, vilket framgår av lagens 3 §. Det innebär att avtalsvillkor som inskränker konsumentens rättigheter jämfört med vad lagen ger saknar verkan. Parterna kan däremot avtala om villkor som är förmånligare för konsumenten än vad lagen kräver. Skälet är att konsumenten typiskt sett är den svagare parten i förhållande till en professionell tjänsteleverantör.

Vad säger konsumenttjänstlagen?

Konsumenttjänstlagen (1985:716) innehåller 61 paragrafer som reglerar allt från pris och utförande till påföljder vid fel och dröjsmål. För dig som konsument är det framför allt reglerna om fel och dröjsmål som är praktiskt viktiga att känna till – dessa behandlas nedan.

När är det fel på en tjänst?

Konsumenttjänstlagen (SFS 1985:716) räknar i 9 § upp sex situationer där en tjänst ska anses felaktig. Fyra av dessa är relativt ovanliga i praktiken men kan vara bra att känna till: a) tjänsten avviker från säkerhetsföreskrifter utfärdade av myndighet, b) den har utförts i strid mot produktsäkerhetslagens förbud, c) den avviker från specifika kvalitetsuppgifter som utföraren eller marknadsföringen lämnat, samt d) utföraren har underlåtit att informera konsumenten om förhållanden som var väsentliga för dennes beslut. De två vanligaste felsituationerna – och de som ger upphov till flest tvister – behandlas nedan.

De två situationer som praktiskt sett är vanligast är bristande fackmässighet och avvikelse från det avtalade resultatet. Fackmässighetskravet innebär att arbetet ska hålla den standard som en kunnig och erfaren yrkesman inom branschen hade uppnått. Bedömningen är objektiv – även om felet beror på en olyckshändelse bär utföraren ansvaret. Den andra grunden handlar om avvikelse från det avtalade. Jämförelsen görs alltid mot vad parterna faktiskt kommit överens om: ett resultat kan vara fackmässigt utfört men ändå felaktigt om det skiljer sig från vad som beställdes – oavsett om avvikelsen gäller kvalitet, utformning eller material.

Vad kan man göra om man drabbas av fel på tjänst?

Det allra viktigaste du som konsument kan göra är att reklamera – och att göra det skriftligen, exempelvis via e-post, så att du kan bevisa att och när reklamationen skedde. Låter du bli att reklamera inom skälig tid från det att felet upptäcktes riskerar du att förlora all rätt till kompensation. Har du ännu inte betalat har du rätt att hålla inne betalningen i motsvarande mån. I övrigt kan du kräva avhjälpande, göra prisavdrag eller häva avtalet. Har felet därtill orsakat dig annan skada kan skadestånd bli aktuellt.

Hantverkaren är försenad – vad göra?

Förseningar är ett av de vanligaste problemen vid köp av hantverkartjänster och kan få kännbara konsekvenser – inte minst när arbetet är planerat i anslutning till en flytt eller en pågående renovering. Konsumenttjänstlagens regler om dröjsmål gäller dock inte enbart hantverkaruppdrag utan alla tjänster som omfattas av lagen.

Den första frågan man måste ställa sig är om förseningen utgör “dröjsmål” i lagens mening. Det rör sig om ett dröjsmål om:

• uppdraget inte har avslutats inom den tid som har avtalats, förutsatt att detta inte beror på konsumenten,
• någon tid inte har avtalats men uppdraget inte har slutförts inom den tid som är skälig med hänsyn till vad det är för typ av uppdrag, förutsatt att detta inte beror på konsumenten, eller
• näringsidkaren inte iakttar en överenskommen tid för påbörjande av tjänsten eller för arbetets fortskridande.

Om förseningen kvalificerar som dröjsmål är det – precis som vid fel – avgörande att du reklamerar utan dröjsmål och helst skriftligen. Underlåter du att reklamera riskerar du att förlora dina rättigheter. Har du ännu inte betalat har du rätt att hålla inne betalningen. Du kan dessutom kräva att tjänsten utförs eller, om dröjsmålet är av väsentlig betydelse, häva avtalet. Har dröjsmålet även orsakat dig ekonomisk skada kan skadestånd i vissa fall bli aktuellt.