Tjänstesektorn är en allt viktigare del av den svenska ekonomin. De allra flesta har nog någon gång köpt en tjänst – men det är inte alltid alldeles enkelt att veta vad som gäller. Det finns nämligen en hel del juridiska frågetecken som kan uppstå i samband med köp eller försäljning av tjänster. Vilket regelverk som ska användas för att räta ut frågetecknen är helt och hållet beroende av vilken relation köparen och säljaren har till varandra – alltså om det rör sig om en konsument och ett företag eller om det rör sig om två (eller flera) företag. I den här artikeln går vi igenom vad som gäller i relationen mellan konsument – näringsidkare, det vill säga privatperson – företag.
Vad gäller vid köp av tjänst?
Enligt avtalsrätten är köp av tjänst en överenskommelse mellan två parter där en part utför en viss tjänst och den andra parten betalar för denna tjänst. Detta kan inkludera allt från reparationer och underhåll till rådgivning och konsultation.
När man köper en tjänst är det viktigt att komma överens om vad som ska göras, när det ska göras och hur mycket det kommer att kosta. Detta kan göras genom att upprätta en skriftlig avtal mellan parterna, vilket kan vara till hjälp om det skulle uppstå en tvist eller missförstånd senare.
En viktig aspekt av köp av tjänst är att tjänsten som utförs ska uppfylla de krav som ställs av kunden. Om tjänsten inte uppfyller de krav som har avtalats kan kunden ha rätt till kompensation eller åtgärder från tjänsteleverantören.
När är konsumenten skyldig att betala för tjänsten?
Enligt Konsumenttjänstlagen är konsumenten skyldig att betala för en tjänst när tjänsten har utförts i enlighet med avtalet. Detta innebär att om tjänsteleverantören har utfört tjänsten på det sätt som avtalats och konsumenten har godkänt utförandet av tjänsten, är konsumenten skyldig att betala för tjänsten.
Det är dock viktigt att påpeka att om tjänsten inte utförs på det sätt som avtalats eller om konsumenten inte godkänner utförandet av tjänsten, kan konsumenten ha rätt att hålla tillbaka betalningen tills tjänsten har utförts i enlighet med avtalet. Konsumenten har också rätt att kräva kompensation om tjänsten inte uppfyller de krav som ställts.
Det är också värt att nämna att konsumenten har rätt att reklamera tjänsten om den inte uppfyller de krav som ställts eller om det finns brister i utförandet av tjänsten. Reklamationen ska göras så snart som möjligt efter det att konsumenten har upptäckt bristerna i tjänsten.
Konsumenttjänstlagen tillämplig?
I relationen konsument – företag styr normalt sett konsumenttjänstlagen. För att vara säker på att den lagen är tillämplig måste man dock först ta reda på ifall tre krav är uppfyllda. Konsumenttjänstlagen är tillämplig när:
- ena parten är konsument,
- andra parten är näringsidkare, och
- köpet avser en tjänst.
Vad betyder då dessa ord i lagens mening? Vi börjar med ”näringsidkare”. En näringsidkare är en fysisk eller juridisk person (det vill säga antingen en människa eller ett bolag) som handlar för ändamål som har samband med den egna näringsverksamheten. Kravet på ”samband med den egna näringsverksamheten” gör att personer som visserligen är egenföretagare och därför skulle kunna räknas som näringsidkare ändå kan ses som privatpersoner när de gör affärer i egenskap av just privatpersoner. Vad är då en ”konsument” i lagens mening? Jo, en konsument är en fysisk person som handlar huvudsakligen för ändamål som faller utanför näringsverksamhet. Kravet på fysisk person innebär att ett bolag aldrig kan vara en konsument. Andra typer av juridiska personer än bolag, som till exempel dödsbon eller samfällighetsföreningar, kan inte heller vara konsumenter – bara människor omfattas. Formuleringen att köparen ”huvudsakligen” handlar för ändamål som faller utanför näringsverksamhet innebär att konsumenttjänstlagen kan vara tillämplig även om en liten del av tjänsten kommer att utnyttjas i köparens företag, men till största delen i privat egenskap. Då återstår begreppet ”tjänst”. Allt som man skulle kunna tänka sig är en tjänst omfattas inte av lagens tjänstebegrepp – men mycket omfattas. Lagen gäller tjänster som består i arbete på lösa saker, arbete på byggnader och fastigheter och förvaring av lösa saker.
Några exempel på typiska tjänster som kan omfattas av konsumenttjänstlagen är:
- hantverkare
- måleri
- renovering
- småhusentreprenad.
Några exempel på tjänster som inte omfattas av konsumenttjänstlagen är:
- behandling av levande djur
- tillverkningsavtal (exempelvis ett avtal om att sy upp en kostym)
- avhjälpande av fel på grund av reglerna i köplagen
- installation och montering som utförs i samband med försäljning av en sak (exempelvis leverans och installation av värmepanna).
Kan man avtala bort konsumenttjänstlagen?
Det går att avtala om ett starkare skydd för konsumenten än det skydd som följer av konsumenttjänstlagen. Avtalsvillkor som är till nackdel för konsumenten jämfört med vad som annars skulle gälla enligt lagen är däremot utan verkan. Att det går att avtala om bättre villkor men inte sämre beror på att tanken med konsumenttjänstlagen är att skydda konsumenternas intressen, eftersom de oftast är den svagare parten.
Vad säger konsumenttjänstlagen?
Konsumenttjänstlagen innehåller en mängd regler och består sammanlagt av 61 paragrafer. Men som konsument är det viktigaste att känna till vad lagen säger om fel och dröjsmål. Det går vi igenom nedan.
När är det fel på en tjänst?
Konsumenttjänstlagen bestämmer när en tjänst är ”fel” i lagens mening. Det finns sex olika situationer där en tjänst räknas som felaktig. Nedan kommer vi att gå igenom de två viktigaste punkterna. Innan dess ska vi helt kort nämna de andra fyra punkterna, eftersom det kan vara bra att känna till att de finns. Dessa är a) att tjänsten avviker från vissa säkerhetsföreskrifter utfärdade av myndigheterna, b) att den utförts i strid mot förbud enligt produktsäkerhetslagen, c) att den avviker från särskilda uppgifter om kvalitet med mera som lämnats av säljaren eller genom marknadsföring samt d) att säljaren låtit bli att upplysa konsumenten om vissa särskilda förhållanden som han eller hon insåg var viktiga för konsumenten.
Nu går vi över till de två vanligaste situationerna som kan medföra att en tjänst räknas som felaktig. Den första är att tjänsten inte har utförts på ett fackmässigt sätt. Kravet på fackmässighet bedöms på ett objektivt sätt och gäller alla delar av utförandet av tjänsten. Här spelar det ingen roll om en olyckshändelse är orsaken till att tjänsten inte uppnått ett fackmässigt resultat – det är ändå näringsidkarens ansvar. Den andra situationen är att resultatet inte stämmer överens med vad som har avtalats. För att ta reda på det måste man gå tillbaka till avtalet och jämföra resultatet med det som parterna kommit överens om. Att resultatet avviker från vad som avtalats kan bero på att resultatet är kvalitativt sämre, men det kan också bero på att det visserligen är av bra kvalitet men är annorlunda än det som bestämts.
Vad kan man göra om man drabbas av fel på tjänst?
Det första man som konsument måste göra om man anser att det rör sig om ett fel, är att reklamera. Reklamera, reklamera, reklamera. Den som inte reklamerar förlorar nämligen sin rätt att kompenseras för felet. Förutsatt att reklamation sker, ger konsumenttjänstlagen kunden några olika alternativ om det är så att tjänsten är felaktig i lagens mening. Har konsumenten ännu inte betalat har han eller hon rätt att hålla inne sin betalning, alltså att vänta med att betala. Därutöver kan konsumenten välja mellan att antingen kräva att felet avhjälps, att göra avdrag på priset eller att häva avtalet. Dessutom kan konsumenten i vissa fall ha rätt till skadestånd om felet orsakat andra skador.
Hantverkaren är försenad – vad göra?
Förutom att tjänster kan utföras på ett felaktigt sätt är ett annat vanligt problem att det uppstår förseningar under tiden. Det kan många gånger skapa stora problem för den som beställt tjänsten och vill ha den utförd inom en viss tid. Det rör sig ofta om hantverkare, men samma princip gäller även för andra sorters tjänster.
Den första frågan man måste ställa sig är om förseningen utgör ”dröjsmål” i lagens mening. Det rör sig om ett dröjsmål om:
- uppdraget inte har avslutats inom den tid som har avtalats, förutsatt att detta inte beror på konsumenten,
- någon tid inte har avtalats men uppdraget inte har slutförts inom den tid som är skälig med hänsyn till vad det är för typ av uppdrag, förutsatt att detta inte beror på konsumenten, eller
- näringsidkaren inte iakttar en överenskommen tid för påbörjande av tjänsten eller för arbetets fortskridande.
Är det så att förseningen kan räknas som dröjsmål är det precis som vid fel otroligt viktigt att reklamera detta. Gör konsumenten det står sedan några olika alternativ till buds. Har konsumenten ännu inte betalat har han eller hon rätt att hålla inne sin betalning, alltså att vänta med att betala. Därutöver kan konsumenten välja mellan antingen att kräva att tjänsten utförs eller att häva avtalet. Dessutom kan konsumenten i vissa fall ha rätt till skadestånd om dröjsmålet orsakat andra skador.