Att mista en anhörig innebär en svår tid där praktiska uppgifter snabbt staplas på varandra. Bouppteckningen är en av de mer centrala åtgärderna och måste enligt 20 kap. 1 § ärvdabalken vara registrerad hos Skatteverket inom tre månader från dödsfallet. Den här guiden ger dig en strukturerad genomgång av processen – från vad handlingen ska innehålla till hur skulder och tillgångar redovisas.
Behöver du juridisk information om ditt ärende?
Vertigogo AI-assistent hjälper dig direkt!
Få snabba svar på dina juridiska frågor dygnet runt. Vertigogo AI är tränad på svensk lagstiftning och kan ge dig vägledning inom flera rättsområden.
Prova AI-assistenten →Vad ska man tänka på vid bouppteckning?
En bouppteckning är ett juridiskt dokument som förtecknar den avlidnes samtliga tillgångar och skulder per dödsdagen samt identifierar vilka som är dödsbodelägare med arvsrätt. Reglerna finns i 20 kap. ärvdabalken. Nedan går vi igenom de viktigaste aspekterna att ha koll på inför förrättningen.
- Bouppteckningen ska göras senast 3 månader efter dödsfallet.
- Samtliga dödsbodelägare ska kallas till ett förrättningsmöte där man går igenom den avlidnes tillgångar och skulder och eventuellt testamente.
- Senast 1 månad efter förrättningen ska bouppteckningen skickas in till Skatteverket för registrering.
Hur gör man en bouppteckning själv?
Enligt 20 kap. 2 § ärvdabalken ska bouppteckningen förrättas av två utomstående förrättningsmän – dödsbodelägarna får alltså inte genomföra förrättningen på egen hand. Förrättningsmännen behöver inte vara jurister men måste vara ojäviga. Bouppteckningen ska bland annat innehålla följande punkter:
- dagen för förrättningen,
- den avlidnes fullständiga namn, personnummer eller samordningsnummer, hemvist och dödsdag,
- uppgifter om dem som har kallats och vilka som närvarat vid förrättningen,
- om någon har kallats men inte närvarat ska kallelsen bifogas som bevis för att denne kallats i tid,
- om den avlidne har upprättat testamente eller om det finns ett äktenskapsförord ska det också bifogas i bouppteckningen.
Listan ovan är inte uttömmande. Kraven på en korrekt bouppteckning är höga, och ett formellt fel kan leda till att Skatteverket begär komplettering eller avregistrering. Råder det oenighet bland dödsbodelägarna – exempelvis om värderingen av tillgångar – är det särskilt värdefullt att anlita en jurist som förrättningsman, eftersom det ger processen en neutral och juridiskt kunnig ledning.
Hur lång tid tar det för en bouppteckning att bli klar?
Bouppteckningen ska ges in till Skatteverket inom tre månader från dödsfallet (20 kap. 1 § ärvdabalken). Kan tidsgränsen inte hållas är det möjligt att ansöka om anstånd. Handläggningstiden varierar beroende på ärendets komplexitet – ett dödsbo med fastigheter, utländska tillgångar eller många delägare tar typiskt längre tid att registrera. Normalt brukar man räkna med allt från ett par veckor upp till ett par månader.
Behöver du juridisk information om ditt ärende?
Vertigogo AI-assistent hjälper dig direkt!
Få snabba svar på dina juridiska frågor dygnet runt. Vertigogo AI är tränad på svensk lagstiftning och kan ge dig vägledning inom flera rättsområden.
Prova AI-assistenten →Får man ta saker ur dödsbo innan bouppteckning?
Tillgångarna i dödsboet ska hållas intakta fram till bouppteckningens förrättning. Att ta eller sälja egendom dessförinnan kan betraktas som olovligt förfogande och medföra skadeståndsansvar gentemot övriga dödsbodelägare – oavsett om alla är överens i sak. Vill ni exempelvis sälja en fastighet kräver en bindande överlåtelse att dödsboet är legalt representerat, vilket förutsätter en registrerad bouppteckning eller annan behörighetshandling (20 kap. 8 § ärvdabalken). Vänta tills bouppteckningen är klar och registrerad.
Vilka skulder ska tas upp i bouppteckningen?
Tillgångar och skulder tas upp till det värde de hade på dödsdagen (20 kap. 4 § första stycket ärvdabalken). Skulder som uppstår efter dödsfallet redovisas normalt inte, men begravningskostnader och kostnader för själva bouppteckningsförrättningen är undantagna och ska tas med. Tänk också på att villkorliga skulder och borgensåtaganden kan behöva noteras om de förelåg vid dödsfallet.
Den efterlevande makens eller makans skulder
Som efterlevande make eller maka ingår dina skulder i bouppteckningen, redovisade separat från den avlidnes (20 kap. 4 § första och andra stycket ärvdabalken). Det är skuldernas belopp på dödsdagen som gäller. Har du skulder kopplade till enskild egendom – till exempel ett billån på ett fordon som gjorts enskilt via äktenskapsförord – ska det tydligt specificeras vilken egendom skulden avser och att egendomen är enskild.
Den efterlevande sambons skulder
Som efterlevande sambo gäller en viktig avgränsning: bara skulder hänförliga till samboegendomen ska antecknas i bouppteckningen, typiskt sett lån kopplade till en gemensamt förvärvad bostad avsedd för gemensamt bruk (3 § sambolagen). Skulder som rör din privata egendom utanför samboförhållandet tas inte upp. Även här används skuldernas belopp på dödsdagen som värderingstidpunkt.
Att tänka på
Bouppteckning är ett juridiskt förfarande med formella krav som kan vara svåra att navigera på egen hand, särskilt när sorgen är stor och relationerna i dödsboet är komplicerade. Har du frågor eller befinner du dig i en tvist med en dödsbodelägare är du välkommen att kontakta oss på Vasa Advokatbyrå.
Behöver du juridisk information om ditt ärende?
Vertigogo AI-assistent hjälper dig direkt!
Få snabba svar på dina juridiska frågor dygnet runt. Vertigogo AI är tränad på svensk lagstiftning och kan ge dig vägledning inom flera rättsområden.
Prova AI-assistenten →Läsvärt
Författad av: Jenny Thalin