Sambolagen, separation och samäganderätt

Sambolagen, separation och samäganderättSambolagen

Som utretts i den första delen av artikeln tillåter sambolagen egen fördelning av parternas egendom genom avtal. Man kan således helt avtala om att sambolagens fördelningsregler inte ska gälla med undantag för vissa fall där avtalet är oskäligt. Ett sådant avtal ska vara skriftligt och undertecknat av båda parterna, däremot ställs inga krav på hur konkret eller lättförståeligt avtalet ska vara. En tillåten formulering kan således vara att båda parterna behåller sin egen egendom varav den gemensamma egendomen ska köpas ut av ena parten. Gällande formuleringen av avtalet rekommenderas alltid att man är så tydlig som möjligt. Man måste t.ex. inte använda sig av ”korrekta juridiska begrepp”. Det räcker att det framgår vad partsviljan är och att man faktiskt kan identifiera de objekt som ingår i avtalet.

Lag om samäganderätt

Att inte tillämpa sambolagens regler kan även ha sin grund i att sambolagen helt enkelt inte ska tillämpas. Ett exempel på sådan situation är när två personer kanske tidigare levt som sambos, men sedan en tid tillbaka upphört med detta trots fortsatt delat boende. En annan anledning kan vara att man från början inte levde i ”par-förhållande”.

Om sambolagen inte ska tillämpas brukar lag om samäganderätt aktualiseras gällande den egendom som är införskaffad gemensamt. Huvudregeln för när egendom ska anses gemensam enligt lag om samäganderätt skiljer sig från både sambolagen och äktenskapsbalken, då huvudregeln är att egendomen ska vara betalad av alla med samäganderätt. Man kan även genom avtal få samäganderätt även om man inte varit med och finansierat tillgången. Dessa avtal har inget formaliakrav, vissa undantag gällande t.ex. fast egendom, men rekommenderas alltid vara skriftliga. Av detta följer att det inte föreligger en presumtion att egendomen ska vara delad även om egendomen brukas av båda parterna. Principen om ”mitt är mitt och ditt är ditt” är således mycket starkare enligt lag om samäganderätt. Lagen är för övrigt dispositiv i vilket man kan avtala att lagen inte ska gälla, vad som då händer med egendomen och vad varje delägare har för rätt får man komma överens om själv.

Huvudregeln om inte avtal säger annat är att egendomen ska anses ägas av alla delägare lika. Av detta följer att om man avtalar om delat ägande utan att konkretisera detta närmare, så är utgångspunkten att man äger 50 procent vardera.

Att förfoga över samägd egendom

Om egendomen skulle anses vara samägd enligt lag om samäganderätt så får ingen av parterna förfoga över egendomen utöver ren förvaltning utan samtycke. Med ren förvaltning avses exempelvis att man får sitta i en gemensam soffa utan den andres tillstånd eller i övrigt bruka egendomen utan skada för andra delägare. Däremot krävs samtliga delägaren samtycke om man skulle vidta någon handling utöver s.k. ren förvaltning; t.ex. om man vill sälja soffan eller byta färg på den. Gällande bohag brukar denna gränsdragning sällan bli ett problem. Däremot om det skulle gälla finansiella tillgångar som aktier, obligationer och andra värdepapper, som också kan samägas, uppstår gränsdragningsproblem i vissa fall. Detta gäller även fast egendom; får man t.ex. tapetsera eller måla om ett rum utan samtycke? Frågan får avgöras i varje konkret fall. Problematiken förstärks även av att ett samtycke inte måste vara uttryckligt.

Huvudregeln är således att de flesta åtgärderna förutsätter samtliga delägares samtycke. Skulle man således inte komma överens om hur man ska disponera egendomen erbjuder lag om samäganderätt flera lösningar. För det första kan man i rätten ansöka om förordnande av god man vilken då kommer förvalta egendomen tills problemet är löst. Vem som utses till god man kan vara vem som helst, även en delägare. Den goda mannen ska förvalta egendomen på bästa sätt, befogenheterna rent konkret avgörs i varje konkret fall. Denna lösning är vanligast när det gäller mer värdefull egendom. För bohag som samägs mellan två eller fler kompisar så kan man uppnå samma effekt genom att avtala om att en annan kompis ska utses till god man. För det andra kan man som delägare begära att rätten ska beslut om att egendomen ska säljas på offentlig auktion. Sådant beslut får ej fattas om annan delägare kan visa synnerliga skäl mot ett sådant beslut. Även denna regel brukar gälla mer värdefull egendom. Samma effekt kan uppnås om man avtalar att egendomen ska säljas överhuvudtaget. Delägarna får då komma överens om ett skäligt pris. Det är även vanligt att en delägare köper ut en annan. Detta är fullt tillåtet och även rekommenderat om man kan komma överens.

Sammanfattat lämnar både sambolagen och särskilt lag om samäganderätt öppet för parterna att avtala om annat. Båda regleringarnas samäganderegler och fördelningsprinciper dispositiva i vilket man istället tillämpas allmänna avtalsrättsliga principer. Utgångspunkterna i båda regleringarna är att avtal ska hållas även om viss möjlighet till jämkning kan föreligga. Att jämka ett avtal torde vara något lättare enl. sambolagen men ändock relativt svårt. Det krävs alltså relativt mycket för att ett avtal ska anses vara oskäligt.

Att äga egendom gemensamt brukar inte vara särskilt svårt. Ibland händer det dock att man inte kommer överens om vad man ska göra av egendomen. Det är i sådana fall viktigt att kunna tillvarata sin rätt. Vasa Advokatbyrå har en lång och gedigen erfarenhet av sakrättsliga frågor och arbetar alltid aktivt för att tillvarata just vår klients intressen. Tveka inte att höra av dig.

Ring, vi hjälper dig