Ultimata guiden om ackord

Att en gäldenär beviljas ackord innebär förenklat att skulden denne har till sina borgenärer skrivs ned. Man brukar skilja mellan frivilliga överenskommelser om ackord (underhandsackord) och offentligt ackord. De senare regleras i lag. Samtidigt finns numera ingen heltäckande lag beträffande just ackord, reglerna finns istället utspridda i olika lagar såsom företagsrekonstruktionslagen och konkurslagen. Ämnet har fått förnyad aktualitet sedan Sveriges riksdag i augusti 2022 stiftade en ny Lag om företagsrekonstruktion där flera bestämmelser beträffande ackord regleras. Jag kommer i följande artikel reda ut ackordinstitutet, för att begripliggöra ytterligare kommer jag försöka sätta in det i sitt sammanhang. Jag kommer löpande ge tips på vad man som gäldenär eller borgenär kan tänka på i vissa situationer. Avslutningsvis följer en sammanfattning.

Vilken funktion fyller ackordinstitutet?

Det förekommer i affärslivet att företag inte förmår betala sina skulder till sina borgenärer. Rättsordningen har för dem fallen utvecklat ett system för att på bästa möjliga sätt avveckla gäldenärens ekonomiska förpliktelser.

Det mest genomgripande förfarandet är konkurs. En konkurs kan antingen gäldenären själv eller dennes borgenärer ansöka om till tingsrätten. Enligt 1:2 KonkL måste gäldenären vara på obestånd, och detta ska ej vara tillfälligt, för att kunna försättas i konkurs. Genom konkursbeslutet omvandlas företaget till ett konkursbo och företrädarna, tex ägarna, förlorar nu i princip att rådighet över det nuvarande konkursboet. Istället är det en konkursförvaltare som tar över uppgiften att avveckla boet.

En annan, om än mindre genomgripande, och med siktet på att fortsätta verksamheten, är förfarandet genom företagsrekonstruktion. 1 augusti 2022 antog Sveriges riksdag en ny lag om (2022:964) företagsrekonstruktion. Lagen ersatte den sedan 1996 gällande lag om (1996:764) företagsrekonstruktion. Den nya lagen innehåller ett antal nyheter i förhållandet till den förr gällande. Gäldenären och i förekommande fall, borgenären, dock bara med gäldenärens medgivande, kan ansöka om att försätta ett företag i företagsrekonstruktion enligt 2:1 LFR. Till skillnad från konkursinstitutet behöver gäldenären, vid en företagsrekonstruktion, ej vara på obestånd. Istället är frågan huruvida det kan antas att gäldenären nu eller i framtiden ej kommer kunna betala sina förfallna skulder (illikvid). Man brukar ibland tala om företagsrekonstruktion som ett “konkursskydd” då borgenärerna är förhindrade att begära att gäldenären försätts i konkurs under själva perioden som rekonstruktionen pågår. Här ska tilläggas att det enligt 6:3 LFR framgår att en rekonstruktion ej får pågå längre än 12 månader. En central skillnad mellan företagsrekonstruktion och konkurs är gäldenärens handlingsfrihet. Som nämndes tidigare omvandlas företaget, vid en konkurs, till ett konkursbo som förvaltas av en konkursförvaltare. Vid en företagsrekonstruktion utses visserligen en rekonstruktör och gäldenären ska följa dennes anvisningar. Syftet med en rekonstruktion, till skillnad från en konkurs, är att ta sig genom den tuffare perioden och sedan fortsätta verksamheten. Vid en konkurs avvecklas inte bara gäldenärens förpliktelser utan också verksamheten i sig.

Rekontruktionsförfarandet innefattar ofta en lång rad olika åtgärder såsom debt-to-equity-swap eller rena skuldnedskrivningar. Detta senare är det man vanligtvis åsyftar med ackord. I Sverige fanns tidigare en Ackordslag (1970:847) som upphävdes 1996 och bestämmelserna flyttades över till företagsrekonstruktionslagen. Idag finns ingen allmän reglering av ackordinstitutet utan bestämmelsen återfinns i olika lagar såsom företagsrekonstruktionslagen och konkurslagen.

Inledningsvis ska göras en uppdelning mellan tre olika ackordförfaranden. Man brukar skilja mellan:

• underhandsackord
• offentligt ackord
• tvångsackord

Underhandsackord är en frivillig överenskommelse mellan gäldenären och dennes borgenär eller borgenärer om att få en viss eftergift för sina skulder. I praktiken är det oftast fråga om att borgenärerna går med på att låta gäldenären betala en andel av de närvarande skulderna. Förfarandet är dispositivt i den meningen att parterna självrådigt avtalar om att “hjälpa” gäldenären att ta sig ut ur den ekonomiska knipa denne hamnat i.

Företagsrekonstruktionslagen

Tvångsackord regleras huvudsakligen i företagsrekonstruktionslagen medan offentliga ackord primärt återfinns i konkurslagen. I enlighet med 4:1 LFR kan rätten besluta om förhandling om offentligt ackord (i paragrafen uttrycks det som “förhandling av rekonstruktionsplan” men i prop 2021/22:215 s.168 En ny lag om företagsrekonstruktion anförs att beslut om offentligt ackord hör därtill). Ackordsförslaget, eller skuldnedskrivningen, ska presenteras för borgenärerna vid ett sammanträde och röstning ska hållas. Tidigare gällde att ackord enbart kunde avse oprioriterade fordringar som uppkommit innan beslutet om företagsrekonstruktion togs. I den nya företagsrekonstruktinslagen har detta modifierats så att de numera inte finns några rättsliga hinder för andra borgenärer med bättre rätt (såsom förmånsrätt eller kvittningsbar fordran) att delta i ackordsammanträdet. Notera att ansökan och det eventuellt antagna ackordet görs inom ramen för rekonstruktionförfarandet. Emedan både gäldenären och borgenärerna har möjlighet att ansöka om företagsrekonstruktion, är ansökan om ackordförhandling förbehållet gäldenären. Vill man som gäldenär begära ackord utanför företagsrekonstruktionslagen måste man göra det genom ett underhandsackord (se ovan).

Ett vid sammanträdet fastställt ackord är bindande för alla borgenärer som hade rätt att delta i sammanträdet. Härigenom garanteras alltså gäldenären en skuldnedskrivning i förhållande till samtliga oprioriterade fordringar. Det ska här framhållas att tidpunkten för när en fordran mot gäldenären uppkommit har central betydelse för vilka fordringar som ackordet kan avse och inte. Den kritiska tidpunkten är den tidpunkt då ansökan om företagsrekonstruktion lämnas in (jfr den kritiska tidpunkten vid konkurs enligt 1:5 KonL). Av detta följer att enbart de fordringar som uppkommit innan tidpunkten för ansökan om företagsrekonstruktion kan bli föremål för omröstning under ackordsammanträdet. Mer om fordran och när en fordran kan anses uppkomma kan du läsa här.

Numera finns ingen lägsta ackordslikvid, tidigare gällde att ackordet skulle ge borgenärerna minst 25 % av fordringarnas sammanlagda värde. I prop 2021/22:215 s.174 anför regeringen att borttagandet av ackordslikviden ska vägas upp genom ett skärpt livskraftstest. Livkraftstestet är en utflöde av de krav som föranlett revideringen av företagsrekonstruktionslagen och som har till syfte att bedöma om det ansökande företaget har en reell chans att fortsätta sin verksamhet i framtiden. Man vill undvika att företag som saknar reella chanser att fortsätta sin verksamhet avvecklas genom rekonstruktion, då är konkurs ett lämpligare alternativ.

Enligt 4:15 FRL ska ett sammanträdet hållas tidigast 3 veckor och senast 5 veckor efter att beslut om ackordsförhandling. Vid sammanträdet ska företrädarna för gäldenären såväl som rekonstruktören närvara. Lagtexten anger “bör” dvs det är inget krav i den meningen att besluten som tas på sammanträdet ogiltigförklaras därmed. Med tanke på förfarandet som sådant, att borgenärer går med på att skriva ned sina fordringar mot gäldenären, framstår det som lämpligt att man som gäldenär inställer sig personligen vid sammanträdet. Målet är som nämnts att under en övergångsperiod avveckla ett antal ekonomiska förpliktelser och sedan fortsätta sin verksamhet. Det är rimligt att anta att man som gäldenär vill behålla en god relation till sina borgenärer.

Konkurslagen

Enligt 12:1 KonkL har tingsrätten möjlighet att avbryta en pågående konkurs genom att gäldenären visar att han kommit överens med övriga borgenärer avseende de fordringar som bevakats. Härigenom följer att ackord enligt konkurslagen enbart är tillämpligt på konkursen med ett bevakningsförfarande. Om majoriteten av borgenärerna röstar för ett ackordsförslag ska konkursen läggas ned. I 12:15 KonkL förtydligas följande: Ett ackordsförslag som ger minst 50 % av fodringsbeloppen ska anses antaget om tre femtedelar av de röstande godtar förslaget. Om ackordförslaget ger mindre än 50 % ska förslaget anses antaget om tre fjärdedelar röstar för. Ett antaget ackord är bindande för samtliga borgenärer som har haft en rätt att bevaka en fordran i konkursen. Det finns slutligen vissa möjligheten för tingsrätten att förverka ett ackord, detta om tex gäldenären agerat oredligt mot borgenärerna.

Slutligen kan nämnas att Skatteverket enligt Lag (2007:324) om Skatteverkets hantering av vissa borgenärsuppgifter har en specifik bestämmelse rörande det allmännas möjlighet att anta ackord från en gäldenär. Enligt 4 § får detta enbart göras om det “kan anses fördelaktigt för det allmänna och det inte med hänsyn till gäldenärens personliga förhållanden eller av någon annan anledning framstår som olämpligt från allmän synpunkt”. Skatteverket kan på så sätt godkänna ett ackord, oavsett om det är fråga om ett underhandsackord eller en tvångsackord.

Sammanfattningsvis kan konstateras att rättssystemet tillhandahåller ett flertal lösningar på de problem företag med skulder kan hamna i. Ackord innebär förenklat att borgenärerna går med på att skriva ned sina skulder hos gäldenären. För borgenären kan detta vara ett bättre alternativ än att riskera att gäldenären går i konkurs. Vid en konkurs är chansen för oprioriterade fordringsägare att få utdelning låg. För gäldenären kan detta ses som en chans att försöka få företaget på fötter igen.

Läsvärt

https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2022/04/prop.-202122215/

Författat av: Faris Devic