Ultimata guiden om ackord

När en gäldenär beviljas ackord skrivs skulden ned helt eller delvis, vilket ger företaget en möjlighet att ta sig ur en ekonomisk kris utan att behöva avvecklas. Rättsligt skiljer man mellan underhandsackord – frivilliga uppgörelser utanför domstol – och offentligt ackord, som regleras i lag. Någon samlad ackordslag finns inte längre i Sverige; sedan Ackordslagen (1970:847) upphävdes 1996 återfinns bestämmelserna i bland annat lag (2022:964) om företagsrekonstruktion och konkurslagen (1987:672). Ämnet fick förnyad aktualitet när riksdagen i augusti 2022 antog den nya företagsrekonstruktionslagen, som i grunden reformerade hur rekonstruktioner och ackord hanteras i svensk rätt. Den här artikeln reder ut ackordsinstitutets olika delar – från rättslig bakgrund till praktiska tips för dig som är gäldenär eller borgenär – och avslutas med en sammanfattning.

Vilken funktion fyller ackordsinstitutet?

I affärslivet uppstår ibland situationer där ett företag inte längre klarar av att betala sina skulder i rätt tid. Rättsordningen erbjuder då flera verktyg för att hantera gäldenärens ekonomiska förpliktelser på ett ordnat sätt – från frivilliga uppgörelser till tvångsförfaranden via domstol.

Det mest ingripande förfarandet är konkurs. Ansökan kan göras av antingen gäldenären själv eller av en borgenär till tingsrätten. Förutsättningen är att gäldenären är på obestånd och att detta inte är av tillfällig natur, enligt 1 kap. 2 § konkurslagen (1987:672). Genom konkursbeslutet omvandlas verksamheten till ett konkursbo och de tidigare företrädarna – exempelvis ägarna – förlorar rådigheten över tillgångarna. En konkursförvaltare tar sedan över och ansvarar för att avveckla boet på ett för borgenärerna så förmånligt sätt som möjligt.

Ett mindre ingripande alternativ, med målsättningen att rädda verksamheten, är företagsrekonstruktion. Den 1 augusti 2022 trädde lag (2022:964) om företagsrekonstruktion i kraft och ersatte den sedan 1996 gällande lag (1996:764). Den nya lagen innehåller flera viktiga förändringar. Ansökan om företagsrekonstruktion kan göras av gäldenären och i vissa fall av en borgenär med gäldenärens medgivande, enligt 2 kap. 1 § LFR. En avgörande skillnad mot konkurs är att gäldenären inte behöver vara på obestånd – det räcker att det kan antas att denne nu eller framöver inte kommer att kunna betala sina förfallna skulder (illikviditet). Under rekonstruktionstiden är borgenärerna förhindrade att ansöka om konkurs, vilket i praktiken innebär ett konkursskydd. Rekonstruktionen får dock inte pågå längre än tolv månader, enligt 6 kap. 3 § LFR. Till skillnad från en konkursförvaltare, som helt tar över rådigheten, utses vid en rekonstruktion en rekonstruktör vars anvisningar gäldenären ska följa – men verksamheten fortsätter att drivas. Målet är att stabilisera företaget och sedan återuppta normal drift, inte att avveckla den.

Rekonstruktionsförfarandet kan innefatta flera typer av åtgärder, exempelvis debt-to-equity-swap eller rena skuldnedskrivningar. Det sistnämnda är vad man normalt avser med ackord. Sverige hade tidigare en särskild Ackordslag (1970:847), men den upphävdes 1996 och bestämmelserna fördes över till dåvarande företagsrekonstruktionslag. I dag saknas en samlad reglering av ackordsinstitutet; relevanta bestämmelser återfinns i stället i lag (2022:964) om företagsrekonstruktion och konkurslagen (1987:672).

Det är viktigt att hålla isär de tre huvudsakliga ackordförfarandena, eftersom de skiljer sig åt i förutsättningar, rättsverkan och tillämpliga regler:

• underhandsackord
• offentligt ackord
• tvångsackord

Ett underhandsackord är en frivillig uppgörelse mellan gäldenären och en eller flera borgenärer om att delvis efterge de utestående skulderna. Vanligtvis innebär det att borgenärerna accepterar betalning av en andel av det samlade fordransbeloppet och skriver av resten. Förfarandet är dispositivt och bygger på avtalsrättsliga principer – inga domstolsbeslut krävs. Praktiskt tips: Se till att uppgörelsen dokumenteras skriftligen med tydliga villkor om vilka skulder som omfattas, vilket belopp som ska betalas och inom vilken tid. En välformulerad ackordsöverenskommelse minskar risken för framtida tvister avsevärt.

Ackord enligt lag (2022:964) om företagsrekonstruktion

Tvångsackordet regleras huvudsakligen i lag (2022:964) om företagsrekonstruktion (LFR). Enligt 4 kap. 1 § LFR kan rätten besluta om förhandling om offentligt ackord – i lagen benämnt “förhandling av rekonstruktionsplan” – vilket i prop. 2021/22:215 s. 168 preciseras som det förfarande varigenom offentligt ackord fastställs. Ackordsförslaget presenteras för borgenärerna vid ett sammanträde där omröstning hålls. En viktig nyhet i 2022 års lag är att de tidigare hindren för prioriterade borgenärer – exempelvis de med förmånsrätt eller kvittningsbara fordringar – att delta i ackordsammanträdet har tagits bort. Observera att ansökan om ackordförhandling är förbehållen gäldenären; borgenärer kan visserligen ansöka om företagsrekonstruktion men inte om ackord. Den gäldenär som vill söka ackord utanför rekonstruktionsramverket är hänvisad till underhandsackord.

Ett ackord som fastställts vid sammanträdet är bindande för samtliga borgenärer som hade rätt att delta i omröstningen – även de som röstade emot. Detta ger gäldenären en rättslig garanti för skuldnedskrivning gentemot alla berörda oprioriterade fordringsägare. Avgörande för vilka fordringar som kan ingå i ackordet är den tidpunkt då ansökan om företagsrekonstruktion gavs in; enbart fordringar som uppkommit dessförinnan kan bli föremål för omröstning (jfr den kritiska tidpunkten vid konkurs enligt 1 kap. 5 § KonkL).

I den nya lagen har kravet på en lägsta ackordslikvid slopats. Tidigare gällde att borgenärerna skulle tillförsäkras minst 25 procent av fordransbeloppen. I prop. 2021/22:215 s. 174 motiveras avskaffandet med att ett skärpt livskraftstest i stället ska säkerställa att rekonstruktionsinstitutet bara utnyttjas av företag med reella förutsättningar att fortsätta sin verksamhet. Testet syftar till att förhindra att rekonstruktion används för att skjuta upp en oundviklig konkurs – i sådana fall är konkursförfarandet ett mer ändamålsenligt alternativ.

Enligt 4 kap. 15 § LFR ska sammanträdet hållas tidigast tre och senast fem veckor efter att beslut om ackordförhandling meddelats. Rekonstruktören och företrädarna för gäldenären bör närvara – frånvaro ogiltigförklarar inte automatiskt de beslut som fattas, men närvaro är starkt rekommenderad. Med hänsyn till att borgenärerna ombeds att skriva ned sina fordringar är personlig inställelse från gäldenärens sida ett tecken på respekt och seriösitet, och bidrar till att bevara viktiga affärsrelationer under och efter rekonstruktionen.

Ackord enligt konkurslagen

Enligt 12 kap. 1 § konkurslagen (1987:672) kan tingsrätten avbryta en pågående konkurs om gäldenären visar att en uppgörelse träffats med de borgenärer vars fordringar bevakats. Ackord enligt konkurslagen är därmed enbart tillämpligt i konkurser med bevakningsförfarande. Röstningsreglerna framgår av 12 kap. 15 § KonkL: ett ackordsförslag som ger borgenärerna minst 50 procent av fordransbeloppen anses antaget om tre femtedelar av de röstande godtar det; ger förslaget mindre än 50 procent krävs att tre fjärdedelar röstar för. Ett antaget ackord binder samtliga borgenärer som haft rätt att bevaka fordran i konkursen. Tingsrätten kan under vissa förutsättningar förverka ett antaget ackord, exempelvis om gäldenären handlat otillbörligt mot borgenärerna.

Skatteverket intar en särställning som borgenär. Enligt 4 § lag (2007:324) om Skatteverkets hantering av vissa borgenärsuppgifter får Skatteverket godta ett ackordsförslag – oavsett om det rör sig om underhandsackord eller tvångsackord – men endast om det kan anses fördelaktigt för det allmänna och inte framstår som olämpligt med hänsyn till gäldenärens personliga förhållanden eller av annan anledning. I praktiken innebär detta att skatteskulder i vissa fall kan ingå i ett ackord, men att Skatteverkets bedömning grundas på en helhetsbild av gäldenärens ekonomiska situation.

Sammanfattningsvis erbjuder det svenska rättssystemet flera verktyg för skuldsatta företag: underhandsackord bygger på frivilliga avtal utan domstolsinblandning, tvångsackord inom ramen för företagsrekonstruktion ger en rättslig garanti gentemot samtliga oprioriterade borgenärer, och konkursackord möjliggör avveckling av en pågående konkurs under ordnade former. För borgenärerna kan ett ackord vara ett bättre utfall än en fullständig konkursprocess, där oprioriterade fordringsägare ofta får liten eller ingen utdelning. För gäldenären representerar ackordet en möjlighet att sanera balansräkningen och bygga vidare på en livskraftig verksamhet.

Läsvärt

Prop. 2021/22:215 – En ny lag om företagsrekonstruktion (regeringen.se)

Författat av: Faris Devic