Att ena nämna ordet ”konkurs” ger många företagare rysningar vilket även kan vara befogat. Att sättas i konkurs innebär slutet för det företag man driver och ibland kan konkursen medföra slutet för ens personliga karriär. Konkurser är även tyvärr ofta oundvikligt för många företag där anledningen kan vara att hela branscher går under till att man som individ gjorde ett enda felsteg. Genom att få en grundläggande koll på vad en konkurs är och hur processen går till kan många gånger vara till hjälp.
Konkurs – problem med pengar?
I 1 kap. 2§ konkurslagen (1987:672) stadgas att en gäldenär som är på obestånd som inte endast är tillfälligt kan sättas i konkurs. Det grundläggande rekvisitet är således att man är på obestånd/är insolvent. Att vara på obestånd innebär att man inte kan betala sina skulder, trots en total realisation av sina tillgångar, ens på överskådlig tid. I bedömningen ska man även beakta personens möjligheter till nya krediter, ackord, förfallotider på skulderna och dylikt. Även mer allmänna faktorer som konjunktursvängningar och dylikt kan beaktas.
Begreppet obestånd måste hållas isär från illikviditet och insufficiens vilka dock är närbesläktade med obestånd. Att vara illikvid innebär att man som person saknar nog med direkta tillgångar, kontanter och tillgångar som snabbt kan omsättas till kontanter, för att betala sina förfallna skulder. Att vara insufficient innebär att man inte har nog med tillgångar överhuvudtaget för att täcka sina skulder, men att det endast är temporärt. För pedagogikens skull kan ett exempel nämnas;
A driver sitt bolag Firman AB. Firman AB har inte nog med kontanter i kassan för att betala sina skulder som förfallit till betalning. Firman AB har dock en lokal och inventarier vars värde visa överstiger skulderna i vilket de endast är illikvida. När fler skulder förfaller till betalning kommer dock värdet av skulderna att överstiga Firman AB:s tillgångars värde. Firman AB kommer dock, året därpå, att få in pengar p.g.a. en investering som gjordes detta år. Firman AB är således nu insufficienta men inte på obestånd. Detta då det kommer har råd att betala sina skulder året därpå i vilket betalningsproblemen är temporära. Det visar sig dock att de beräknas vinsten för nästa år helt fel i vilken den inte alls kommer täcka skulderna. A Effekten av konkurs för Firman AB kan således vara på obestånd då inga pengar i framtiden definitivt kan beräknas. Firman AB skulle dock kunna lösa problemen med att försöka få en ny kredit eller förhandla fram ett ackord med fordringsägarna vilket då kan häva obeståndet.
Processen
För att sätta en gäldenär i konkurs måste en ansökan om konkurs upprättas och skickas in till tingsrätten. Ansökan ska innehålla viss information som sökandens namn och egenhändigt undertecknande samt viss annan information som varierar beroende på vem som ansöker om konkursen. Detta kan dels göras av gäldenären själv och dels av en borgenär. Om sökanden är gäldenären själv tillämpas vissa lättnader jämfört med om en borgenär ansökt om konkursen. Lättnaderna innebär främst att gäldenärens uppgifter om att denne är på obestånd ska godtas om inte särskilda skäl talar emot gäldenärens uppgifter. Om inte gäldenärens uppgifter om obestånd ifrågasätts behöver heller ingen förhandling hållas. Processen som sådan kommer bli en enparts-process vilken kan handläggas på relativt kort tid. Om gäldenären är en juridisk person tillämpas allmänna principer (övrig lag) avseende vem som har rätt att företräda företaget.
Om dock borgenären ansöker om konkurs har denne som huvudregel bevisbördan för att styrka gäldenärens obestånd. Detta framgår av allmänna processrättsliga principer. Att bevisa gäldenärens obestånd är dock i många fall nästan omöjligt i vilket det i konkurslagen upptagits några yttre omständigheter som ska presumera obestånd vilka är; (i) om gäldenären utsatts för en misslyckat utsökning 6 månader eller mindre innan ansökan om konkurs, (ii) om gäldenären ställer in sina betalningar eller om (iii) borgenären begärt att skulden ska betalas inom en vecka och ansökan om konkurs görs tre veckor efter skulden förfallit. Föreligger någon av dessa omständigheter har gäldenären bevisbördan för att bevisa att denne inte är på obestånd. Processen som sådan kommer således i mångt och mycket vara en tvåpartsprocess liknande ett vanligt civilrättsligt mål.
Effekten av konkurs
Den slutgiltiga effekten av att rätten beslutar om konkurs är att man som gäldenär förlorar rådigheten över sin egendom. Om man är en juridisk person förlorar styrelsen och andra bolagsmän rådighet över företaget. Istället kommer rätten utse en konkursförvaltare och upprätta ett konkursbo. Resultatet av detta är att gäldenären inte kommer kunna ingå rättshandlingar med tredje man eller på annat sätt råda över den egendom som ska ingå i konkursboet. Huvudregeln är att alla rättshandlingar som gäldenären, trots förbudet, vidtar blir ogiltiga om konkursboet begär det.
Konkursförvaltaren kommer, genom konkursboet, successivt att avveckla den juridiska personen. Detta ska dock skötas så förmånligt som möjligt. Detta innebär i många fall att driva vidare den juridiska personen ett visst tag.