Ordet ”konkurs” väcker starka känslor hos de flesta företagare – och det av goda skäl. En konkurs innebär i praktiken slutet för det företag du byggt upp, och kan i vissa fall också sätta djupa spår i din personliga karriär. Ibland är det ett resultat av enskilda misstag; ibland speglar det förändringar i en hel bransch som ingen enskild aktör kan kontrollera. Oavsett bakgrund är det värdefullt att förstå vad en konkurs är och vad processen faktiskt innebär – inte minst för att i tid kunna vidta åtgärder.
Behöver du juridisk information om ditt ärende?
Vertigogo AI-assistent hjälper dig direkt!
Få snabba svar på dina juridiska frågor dygnet runt. Vertigogo AI är tränad på svensk lagstiftning och kan ge dig vägledning inom flera rättsområden.
Prova AI-assistenten →
Konkurs – problem med pengar?
Enligt 1 kap. 2 § konkurslagen (1987:672) kan en gäldenär som är på obestånd – förutsatt att tillståndet inte är tillfälligt – försättas i konkurs. Det centrala rekvisitet är alltså insolvens, eller med lagens egna ord: obestånd. En gäldenär anses vara på obestånd när denne inte kan betala sina skulder i rätt tid och denna oförmåga inte enbart är övergående. I bedömningen vägs faktorer in som möjligheten till ny kredit, ackord med borgenärer, skuldsättningens förfallostruktur och allmänna konjunkturförhållanden.
Det är viktigt att hålla isär obestånd från de närstående begreppen illikviditet och insufficiens. Illikviditet innebär att gäldenären saknar likvida medel – kontanter eller tillgångar som snabbt kan omvandlas till sådana – för att betala förfallna skulder. Insufficiens innebär att tillgångarna totalt sett inte räcker till för att täcka skulderna, men att det är ett temporärt tillstånd.
Ett illustrativt exempel: Firman AB saknar kassalikviditet för att betala förfallna skulder, men bolaget äger en lokal och inventarier vars samlade värde överstiger skuldbördan – bolaget är illikvid men inte på obestånd. Allteftersom fler skulder förfaller och börjar överstiga tillgångarnas värde rör vi oss mot insufficiens. Förväntar sig bolaget tillräckliga intäkter under kommande år föreligger fortfarande inte obestånd. Men om den beräknade vinsten uteblir och framtida betalningsförmåga inte kan påräknas, kan obestånd konstateras. Möjliga utvägar är då att förhandla fram ett ackord med borgenärerna eller att söka ny kreditfinansiering – åtgärder som kan häva obeståndet om de lyckas.
Processen
En konkursansökan ges in till tingsrätten och kan göras antingen av gäldenären själv eller av en borgenär. Ansökan ska innehålla sökandens namn, egenhändigt undertecknande samt övrig information vars omfattning varierar beroende på vem som ansöker.
Behöver du juridisk information om ditt ärende?
Vertigogo AI-assistent hjälper dig direkt!
Få snabba svar på dina juridiska frågor dygnet runt. Vertigogo AI är tränad på svensk lagstiftning och kan ge dig vägledning inom flera rättsområden.
Prova AI-assistenten →Om gäldenären själv ansöker tillämpas förenklingsregler: gäldenärens uppgift om obestånd godtas som utgångspunkt, om det inte finns särskilda skäl att ifrågasätta den. Förhandling behöver då inte hållas och ärendet kan handläggas relativt snabbt som en enpartsprocess. För juridiska personer gäller allmänna principer om behörighet att företräda bolaget.
Om det istället är en borgenär som ansöker bär denne som huvudregel bevisbördan för att styrka gäldenärens obestånd – något som i praktiken kan vara svårt att bevisa direkt. Konkurslagen innehåller därför presumtionsregler: obestånd presumeras föreligga om (i) gäldenären utsatts för en misslyckad utmätning inom de senaste sex månaderna, (ii) gäldenären har ställt in sina betalningar, eller (iii) borgenären begärt betalning inom en vecka och gäldenären underlåtit att betala inom tre veckor efter förfallodagen. Föreligger något av dessa rekvisit övergår bevisbördan till gäldenären, och processen får karaktären av ett tvåpartsmål.
Effekten av konkurs
När rätten beslutar om konkurs innebär det att gäldenären förlorar rådigheten över sin egendom. För en juridisk person förlorar styrelsen och övriga företrädare sin beslutanderätt. Rätten utser en konkursförvaltare som tar över och upprättar ett konkursbo. Rättshandlingar som gäldenären vidtar i strid med detta förbud är som huvudregel ogiltiga om konkursboet begär det.
Konkursförvaltarens uppdrag är att avveckla den juridiska personen på ett så förmånligt sätt som möjligt för borgenärerna – vilket i praktiken kan innebära att rörelsen drivs vidare under en period för att maximera värdet inför försäljning eller avveckling. Som tidigare företrädare är det klokt att ha juridisk rådgivning redan tidigt i processen, eftersom skyldigheter och ansvarsfrågor kan uppkomma även efter konkursbeslutet.