Tvist med privatperson – så får du betalt 

Ibland händer det att kunder inte betalar sina fakturor i tid. Obetalda fakturor kan ställa till det rejält för företag och kan leda till en hel del extraarbete. Vi ger här tips på vad du kan göra för att få betalt. 

Tvist med privatperson – så får du betalt 1. Betalningspåminnelse

Har förfallodatumet på en faktura passerat och har kunden inte betalat bör du skicka en betalningspåminnelse till kunden. Det kan ju vara så att kunden faktisk bara har glömt bort att betala fakturan, en påminnelse kan då göra att du snabbt får in pengarna. Av påminnelsen ska det framgå att fakturan har förfallit och att betalning inte skett.

Förutsatt att du och kunden avtalat om det sedan innan har ditt företag rätt att ta ut en påminnelseavgift när ni skickar en betalningspåminnelse. Det är vanligt att det framgår av företagets allmänna villkor att en påminnelseavgift kommer att tas ut vid försenad betalning, men det är också möjligt att avtala om det på andra sätt.

Påminnelseavgiften ska täcka de administrativa kostnaderna för att skicka ut en betalningspåminnelse. När kunden är en privatperson får påminnelseavgiften vara högst 60 kronor.

Dröjsmålsränta

Förutom påminnelseavgift har man rätt att ta ut dröjsmålsränta. Är förfallodagen för en faktura bestämd i förväg, utgår dröjsmålsränta från förfallodagen. Förfallodagen anses vara bestämd i förväg om parterna avtalat om att fakturan ska vara betald innan ett visst datum.

Om förfallodagen inte är bestämd i förväg gäller räntelagens bestämmelser. Bestämmelserna skiljer sig åt beroende på om kunden är en näringsidkare eller en privatperson. Är din kund en näringsidkare har du rätt att ta ut dröjsmålsränta från den dag som infaller trettio dagar efter fakturadatumet.

Är din kund en privatperson har du rätt att ta ut dröjsmålsränta från den dag som infaller trettio dagar efter det att du meddelat kunden om att dröjsmålsränta kommer att tas ut vid försenad betalning. Det kan därför vara en bra idé att redan på fakturan skriva att dröjsmålsränta kommer att utgå efter trettio dagar. Får kunden information om räntan först senare, till exempel när du skickar ut påminnelsen, får dröjsmålsränta tas ut först trettio dagar efter att du skickat påminnelsen.

Det är möjligt att avtala med kunden om hur hög dröjsmålsräntan ska vara. Ju högre dröjsmålsräntan är, desto större chans är det att kunden betalar i tid. Är dröjsmålsräntan inte bestämd genom avtal har ditt företag enligt lag rätt att debitera en ränta som motsvarar referensräntan + 8%.

Det är bra att känna till att ett företag inte har någon skyldighet att skicka en påminnelse. Det är med andra ord möjligt att skicka en faktura direkt till inkasso eller Kronofogden. De allra flesta företag skickar dock ut påminnelser.

2. Inkassokrav

Betalar kunden inte fakturan trots påminnelsen bör du skicka ett inkassokrav till kunden. Du kan välja mellan att själv skicka ett inkassokrav eller vända dig till ett inkassoföretag som hjälper dig att driva in skulden.

För att ett inkassokrav ska få skickas till kunden krävs att fakturan är förfallen till betalning, att den är obetald och att kunden inte bestridit fakturan. När man skickar ut ett inkassokrav får man ta ut en avgift på 180 kronor. Upprättas det en avbetalningsplan har man rätt att ta ut ytterligare en avgift på 170 kronor.

3. Betalningsföreläggande

Betalar inte kunden kan Kronofogden hjälpa dig att driva in skulden. För att Kronofogden ska ha rätt att driva in en skuld krävs en så kallad exekutionstitel. En exekutionstitel är ett underlag som krävs för att Kronofogden ska ha rätt att driva in en skuld med tvång. Genom att ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogden kan du få skulden fastställd, vilket leder till en exekutionstitel. En ansökan om betalningsföreläggande kostar 300 kronor.

Efter att du lämnat in ansökan om betalningsföreläggande kommer Kronofogden att skicka ett föreläggande till kunden. Skulle kunden betala dig efter det att hen fått föreläggandet bör du ta tillbaka din ansökan.

Skulle kunden däremot inte betala skulden och inte heller bestrida kravet, det vill säga invända mot det, kommer Kronofogden i regel att fatta ett beslut i enlighet med ditt yrkande.
Kronofogdens utslag har samma verkan som en dom utfärdad av en domstol.

Anser kunden att kravet är felaktigt kan kunden bestrida föreläggandet. Skulle kunden bestrida föreläggandet kommer Kronofogden att underrätta dig om detta. Du kommer då behöva ta ställning till om du vill driva ärendet vidare eller inte. Vill du inte driva ärendet vidare kommer ansökan att avskrivas. Vill du driva ärendet vidare kommer målet att överlämnas till tingsrätt och behandlas som ett vanligt tvistemål.

Skulle det råda oklarheter om kundens betalningsskyldighet kommer kunden med allra största sannolikhet att bestrida fakturan och målet kommer då att överlämnas till tingsrätten. En ansökan om betalningsföreläggande ska därför inte göras om det råder oklarheter om kunden faktiskt har en skuld till ditt företag eller inte – i så fall är det bättre att direkt stämma kunden i domstol.

(HQ)