Tvist med kommunen

I Sverige finns det 290 kommuner indelade i 21 regioner. En kommuns storlek varierar enormt där Bjurholms cirka 2 400 invånare utgör den minsta kommunen och Stockholms kommuns cirka 950 000 invånare utgör den största kommunen.

, Tvist med kommunenKommunens roll

Trots de stora skillnaderna i invånarantal är alla kommuners roll densamma. Det är kommunen som, med demokratin som grund, ska utöva den dagliga förvaltningen av kommunala angelägenheter. Detta innebär att en kommun ansvarar för allt från meddelande av bygglov, stadsplanering och miljöåtgärder till social omsorg, skola och skattefrågor. Det är kommunen som ser till att kommuninvånarnas vardagliga liv fungerar.

Vid utövningen av den vardagliga förvaltningen blir det dock inte alltid rätt. Det händer att en kommun ibland fattar ett beslut som är lagstridigt eller som allmänt blev fel. I sådana fall önskar det enskilda individen ofta att överklaga det beslut som kommunen fattat. Det är dock viktigt att i så fall hålla reda på hur denna ska gå tillväga och vilka regler som gäller.

Laglighetsprövning

En av de två typer av metoder för överklagande kallas laglighetsprövning eller kommunalbesvär. Laglighetsprövning avser sådana situationer där kommunen fattat ett allmänt beslut som inte riktar sig till en enskild adressat. Ett exempel på ett sådant beslut är om kommunen beslutar att bygga en väg. Visserligen kan man absolut argumentera att beslutet i praktiken endast påverkar de invånare som bor i närheten av byggnationen. Dock anses som huvudregel dessa frågor påverka hela kommunens invånare oavsett om man i praktiken aldrig någonsin faktiskt kommer använda den vägen. Ett annat exempel kan nämnas från förra sommaren då många kommuner införde eldningsförbud. Gränsen är dock inte glasklar vad gäller vad som anses påverka hela kommunen eller enskilda individer.

Vid laglighetsprövningar är samtliga kommunens medlemmar klagoberättigade. Med medlemmar i kommunen avses de personer som är folkbokförda i kommunen, äger fast egendom i kommunen eller de personer som ska erlägga kommunalskatt i kommunen. Detta innebär att den som överklagar inte måste ha ett personligt intresse i saken utan enbart det faktum att man anses vara medlem i kommunen är fullt tillräckligt. Skulle du som medlem i en kommun önska överklaga ett av kommunen fattat beslut ska överklagandet lämnas i skriftligen till förvaltningsrätten inom tre veckor från dess att beslutet tillkännagivits på kommunens anslagstavlor.

Vad prövas i en laglighetsprövning?

Som namnet på överklagandetypen föreslår innebär en laglighetsprövning att lagligheten av kommunens beslut ska prövas. Ett beslut anses vara lagstridigt om (i) beslutet inte kommit till på lagligt sätt, (ii) beslutet rör en fråga som inte är upp till kommunen, (iii) fel organ inom kommunen fattat beslutet eller (iv) beslutet annars kommit till i strid mot lag eller annan författning. De vanligaste grunderna som prövas är punkt ii om beslut som inte är upp till kommunen och iv om beslut som annars kommit till i strid mot lag eller annan författning.

Som exempel på beslut vilka inte är upp till kommunen kan två äldre rättsfall nämnas. Under andra världskriget när världen stod i brand fruktade många kommuner att kriget kunde spridas till Sverige. En kommun hade således beslutat att köpa in ett antal luftvärnskanoner (för att skuta ner flygplan) i försvarssyfte. När beslutets laglighet prövades ansågs kommunen fattat ett beslut som ligger utanför deras kompetens då nationella försvarsfrågor är upp till regeringen. I ett annat rättsfall hade en kommun förklarat sig vara en ”kärnvapenfri zon”. Även här ansågs kommunen fattat ett beslut utanför deras kompetens.

Som exempel på beslut i strid med lag eller annan författning kan ett rättsfall från en av Sveriges mindre kommuner nämnas. Kommunen i fråga är belägen i centrala Sverige med mycket skog och sjöar. En relativt stor del av kommunen var belägen på en ö i mitten av en sjö utan broar till den nämnda ön. För att underlätta transporten från och till denna ö beslutade kommunen att sanktionera båtplatser så att båtägandet för de medlemmar som bor på ön skulle bli billigare. En god tanke. Problemet var dock att beslutet överklagades med grunden att sanktionerna var diskriminerande då endast de kommunmedlemmar som bodde på ön fick hyra båtplatser för reducerat pris. Rättens prövning av beslutet lutade till viss del åt att beslutet var diskriminerande men att detta kan varit befogat. Utgångar av målet blev dock att diskriminering ansågs föreligga.

Sammanfattat innebär en laglighetsprövning att rätten prövar kommunens besluts laglighet. Detta innebär att rätten inte prövar lämpligheten av kommunens beslut. Skulle ett beslut juridiskt sett uppfylla lagens krav är det således giltigt hur ”dumt” det än verkar. Detsamma gäller även goda beslut. Oaktat hur bra ett beslut än är måste det vara lagligt.

Förvaltningsbesvär

Förvaltningsbesvär är namnet på den överklagandetyp när en individ önskar överklaga ett beslut som påverkar just denne och utgör den andra typen av överklagande. Förvaltningsbesvär föreligger vid varje överklagande av ett myndighetsbeslut oavsett om man överklagar en enskild kommunalnämnds beslut eller ett beslut från en central myndighet. Denna text kommer inte att utveckla förvaltnignsbesvärsinstitutet närmare.

Bara en eller båda?

Följande kommer ovanstående information att exemplifieras i pedagogiskt syfte.

Tänk att det finns en person som heter A. A bor i en kommun i centrala Sverige och har sitt hus vid en sjö. Som jobb brukar A hålla grillfester på sin restaurant. Kommunen beslutar att förbjuda all form av ledning utomhus p.g.a. en värmebölja. A tror att hans restaurant inte kommer att överleva sommaren utan grillningen. A kan redan när kommunen fattat beslutet att förbjuda eldning utomhus begära laglighetsprövning. A får sin partsbehörighet då han bor i kommunen och erlägger sin kommunalskatt i den kommunen. A för ett resonemang om att ett sådant förbud är onödigt då A är väldigt försiktig med eldningen samt att A verkligen behöver tillståndet att grilla. Denna argumentation håller dock inte vid en laglighetsprövning då det är just lagligheten som prövas. A skulle behöva föra en argumentation om att kommunen fattat ett lagstridigt beslut eller dylikt för att få beslutet undanröjt.
A har således begärt en laglighetsprövning av kommunens beslut men utan framgång. När sommaren sedan börjar i juni månad beslutar sig A för att, trots förbudet, ansöka om tillstånd att grilla. A tror att grillandet kan ske på ett säkert sätt om A använder en speciell typ av gasolgrill istället för kol som sprider gnistor. Den nya ”grillnämnden” beslutar dock att inte bevilja tillstånd att grilla trots bytet till gasolgrill. A önskar överklaga beslutet. I detta fall kommer det inte att ske en strikt laglighetsprövning utan istället gäller reglerna för förvaltningsbesvär. Huvudregelverket för förvaltningsbesvär finns i förvaltningslagen (2017:900). I denna prövning föreligger två stora skillnader. Dels kommer prövningen även att ta hänsyn till beslutets lämplighet. Det innebär att även om ett beslut kommit till på lagligt sätt/i enlighet med lagen så kan beslutet fortfarande upphävas eller ändras om det inte är lämpligt i det konkreta fallet. Dels är klagokretsen mindre än vid laglighetsprövning. I detta fall kan A överklaga då det är A som ansökt och nekats ett tillstånd.

Laglighetsprövning och förvaltningsbesvär – skillnader och likheter

Krets av klagoberättigade. För att kunna överklaga ett beslut från en myndighet eller en kommunal nämnd krävs det att man själv påverkas eller har ett av rättsordningen erkänt intresse i saken. Gällande laglighetsprövning är varje medlem i en kommun klagoberättigad oavsett faktiskt intresse i saken.

Sakens prövning. Vid förvaltningsbesvär då den enskilde individen överklagar en myndighets eller en kommunal nämnds beslut prövas dels lagligheten men även beslutets lämplighet. Detta innebär att prövningen av beslutet även delvis utreder konsekvensen för individen. Vid en laglighetsprövning prövas endast strikt lagligheten av beslutet.

Processen. Oavsett om det rör sig om laglighetsprövning eller förvaltningsbesvär tillämpas förvaltningsprocesslagen (1971:281). Detta innebär att rätten har ett relativt omfattande ansvar att leda processen så att framför allt den enskilda parten, du, kan följa processen på ett förståeligt sätt.

Parterna. För det fall du som individ anses kunna överklaga ett beslut så är din motpart det organ som fattat beslutet. Detta innebär att motparten i en laglighetsprövning alltid är kommunen medan det är den myndighet som fattat beslutet i förvaltningsbesvär.

Överklagandet. Det föreligger en stor skillnad mellan laglighetsprövning och förvaltningsbesvär för det fall överklagandet skulle bifallas. Gällande förvaltningsbesvär kan rätten inte endast upphävs ett beslut utan även ersätta beslutet med ett nytt beslut. Gällande laglighetsprövningen kan rätten endast upphäva ett beslut men inte ersätta detta med ett nytt beslut.

Tvist?

Det kan i många fall kännas helt hopplöst att ligga i tvist med en kommun. Som framgår av ovan artikel är det inte alltid ens lätt att avgöra vilket regelverk som är tillämpligt. Rent allmänt kan en huvudregel konstateras; nämligen att beslut med en adressat innebär förvaltningsbesvär medan beslut utan adressat innebär laglighetsprövning. Från denna huvudregel finns dock både undantag och gränsdragningssvårigheter.

När väl ett regelverk identifierats återstår problematiken att applicera detta på den konkreta situationen. Denna artikel kommer dessvärre inte att kunna hantera samtliga aspekter av alla de problem som kan uppkomma.

Vad kan du göra?

  1. Överklaga. Oavsett om det är en laglighetsprövning eller förvaltningsbesvär finns det en frist inom vilken man måste överklaga. Om inte överklagandefristen hålls förlorar du som individ din rätt att begära laglighetsprövning eller förvaltningsbesvär. Kontakta därför en advokat eller jurist direkt för att minimera risken att försitta fristen. Om du inte hinner kontakta en jurist eller advokat kan du lämna in en skriftlig överklagan till förvaltningsrätten i den region du befinner dig för att bryta fristen.
  2. Formulera grunden. Särskilt vid laglighetsprövning är det viktigt att hitta en rättsligt relevant grund för att beslutet ska upphävas. Att framföra argumentet ”det är ett dåligt beslut” eller att ”det är moraliskt förkastligt” räcker inte vid laglighetsprövningar.
  3. Ha tålamod. Även om man skulle besitta alla de kunskaper som är nödvändiga för att överklaga ett beslut så är det en väldigt lång process att undanröja eller ändra ett beslut. Självklart finns det vissa typer av ärenden som har en viss prioritet framför andra ärenden men vad gäller laglighetsprövningar så är de oftast inte prioriterade i vilket det kan upp till ett år eller ännu längre. Det kan självklart även gå snabbare.
  4. Är det värt det? Gällande både laglighetsprövningar och förvaltningsbesvär finns det en väldigt begränsad möjlighet att få ersättning för sina rättegångskostnader, även om man vinner. Principen inom civilrätten att den som förlorar bär kostnaden gäller således inte fullt ut. Fundera därför om det är värt att föra en process.
Call Now ButtonSamtalet är kostnadsfritt