Krav på hållbarhetsredovisning – vi förklarar

Sedan 2017 är hållbarhetsredovisning obligatorisk för stora företag i Sverige, efter ändringen i årsredovisningslagen (ÅRL) som grundar sig på EU:s direktiv om icke-finansiell rapportering. Uppfyller ditt företag de lagstadgade kriterierna är du skyldig att upprätta en hållbarhetsredovisning. Syftet är att öka transparensen kring företagens påverkan på miljö och samhälle. Den här artikeln ger dig en juridisk grundgenomgång: vad en hållbarhetsredovisning är, vilka som omfattas, vad den ska innehålla och vad du bör tänka på i praktiken.

Vad är hållbarhetsredovisning och vad ska den innehålla?

Hållbarhetsredovisningen tjänar som ett verktyg för att mäta och redovisa företagets faktiska påverkan på omvärlden – både positiv och negativ. Enligt årsredovisningslagen ska rapporten belysa fem områden: miljö, sociala förhållanden, personal, respekt för mänskliga rättigheter samt motverkande av korruption. Utöver dessa lagstadgade punkter bör varje företag göra en egen analys av vilka hållbarhetsaspekter som är väsentliga just för dess verksamhet – exempelvis leverantörskedja, råvaruanvändning eller påverkan på lokala samhällen. Även företag som inte träffas av lagkravet kan välja att upprätta en frivillig rapport och redovisa samma typ av information.

Strukturen följer i regel ett fast mönster: en introduktion som avgränsar rapportens räckvidd, följt av upplysningar om strategi och profil, hållbarhetsstyrning samt konkreta resultat. Formellt ska hållbarhetsrapporten antingen ingå i förvaltningsberättelsen eller upprättas som en separat handling – i det senare fallet ska den anges i förvaltningsberättelsen – allt i enlighet med årsredovisningslagens krav.

Vem måste hållbarhetsredovisa?

Lagkravet träffar företag som uppfyller minst två av tre kriterier: fler än 250 anställda, en nettoomsättning som överstiger 350 miljoner kronor, eller en balansomslutning på mer än 175 miljoner kronor. Statliga bolag har haft motsvarande krav sedan 2007; sedan 2017 gäller det även privata bolag, börsnoterade företag, kreditinstitut och försäkringsföretag som når upp till dessa tröskelvärden. Uppskattningsvis berörs omkring 1 600 svenska företag. Värt att notera är att även mindre bolag kan ha starka affärsmässiga skäl att hållbarhetsredovisa, eftersom investerare och affärspartners i allt högre grad efterfrågar denna typ av transparens.

Att tänka på om ditt företag ska eller vill upprätta en hållbarhetsredovisning

Frivillig hållbarhetsredovisning kan stärka förtroendet hos kunder, investerare och samarbetspartners – ett värde som marknaden i praktiken belönar. En viktig juridisk detalj att hålla koll på: företag som redan innan 2017 upprättade hållbarhetsrapporter måste säkerställa att dessa uppfyller de nuvarande kraven i årsredovisningslagen, senast ändrad genom SFS 2020:1033. Det räcker alltså inte att fortsätta arbeta efter gamla mallar om lagens krav har skärpts.

Hållbarhetsredovisningen är ofta ett omfattande dokument där det är lätt att missa lagstadgade krav. Vi på Vasa Advokatbyrå bistår gärna med juridisk rådgivning – oavsett om det handlar om att tolka lagändringar, granska en befintlig rapport eller utforma hållbarhetsarbetet från grunden.

Läsvärt

SFS 2020:1033 – Lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554), Svensk författningssamling

FAQ: Ny lag om hållbarhetsredovisning – Svensk Handel

Skatt för företag, del 1 – Vasa Advokatbyrå

Skatt för företag, del 2 – Vasa Advokatbyrå