Skatterätten i dess nuvarande form reglerar tre typer av inkomstslag. Dessa tre typer är (i) näringsverksamhet, (ii) kapital samt (iii) tjänst. Av dessa tre typer är regleringen av inkomstslaget näringsverksamhet det överlägset mest omfattande regelverket och i många aspekter även det mest komplicerade. Anledningen till detta är delvis att regleringen måste ta hänsyn till de faktiska förutsättningarna för både små enskilda näringsidkare och multinationella giganter. Samtidigt präglas regelverket för näringsverksamhet av en hel del detaljbestämmelser som endast avser en viss typ av företagande eller en viss typ av transaktioner.
I denna artikel tänkte vi presentera grundtanken och konceptet av hur näringsverksamhet beskattas. Vi kommer att ha ett särskilt fokus på just aktiebolag. Denna artikel är inte på något sätt uttömmande. Rådfråga alltid en sakkunnig innan ni vidtar någon rättshandling eller har någon fråga. Sammanfattning finns längst ned.
Inkomstslaget näringsverksamhet
För att beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet så måste man som person uppfylla tre rekvisit. Dessa rekvisit är att man ska bedriva (i) förvärvsverksamhet som bedrivs (ii) självständigt och (iii) yrkesmässigt.
Vad som avses med förvärvsverksamhet är att verksamheten ska bedrivas i syfte att generera vinst. Här spelar det ingen roll huruvida man faktiskt går med vinst, utan det avgörande är syftet. För att avgöra vad man har för syfte går man efter yttre omständigheter som visar karaktären av den verksamhet som bedrivs.
Vid prövningen sker dock en helhetsbedömning där man inte enbart beaktar den enskilda verksamheten som bedrivs, om det skulle vara så att personen arbetar, har viss utbildning eller dylikt som är närliggande den verksamhet som bedrivs kan detta spela in på bedömningen. Ett exempel på detta är RÅ 1987 ref. 56 där en konstnär ansågs bedrivs näringsverksamhet där högsta förvaltningsdomstolen beaktade att konstnären även närvarat på seminarier och andra utbildningstillfällen i ämnet.
Vad som avses med självständighet är att man inte ska utföra arbetet åt någon annan. Här undantas främst anställda därför att man då istället beskattas i inkomstslaget tjänst. Frågan om man är självständig eller inte kan dock inte enbart avgöras efter den formella rubriceringen på arbetet, utan måste analyseras utifrån de konkreta omständigheterna. Ett exempel är att om en näringsidkare endast har en enda uppdragsgivare som i praktiken står all risk, så kanske inte näringsidkaren anses vara självständig.
Vad som avses med yrkesmässighet är att verksamheten ska bedrivas med viss regelbundenhet och rikta sig till allmänheten. Dock kan även mycket kortvariga projekt som konserter eller liknande anses bedrivas yrkesmässigt.
Frågan om en verksamhet bedrivs yrkesmässigt kan i viss grad påverkas av att personen redan bedriver närliggande verksamhet. Detta har traditionellt gått under benämningen näringssmitta vilken varit särskilt stark när det gäller lager i byggnadsrörelser (jfr. 27 kap. 4§ 2st inkomstskattelagen). Näringssmitta innebär alltså att en verksamhet ska anses bedrivas yrkesmässigt för de fall verksamheten är lik annan mer regelbunden näringsverksamhet. Någon total näringssmitta för anläggningstillgångar torde däremot saknas (RÅ 1972 Fi 61).
I praktiken
Rent allmänt brukar företag som aktiebolag och även icke-subjekt enligt skatterätten som handelsbolag presumeras bedriva näringsverksamhet; alltså att de uppfyller dessa tre ovanstående rekvisit. I praxis har dock vissa bolag ansetts falla utanför inkomstslaget näringsverksamhet där RÅ 1968 Fi 509 kan nämnas. I RÅ 1968 Fi 509 hade stiftelsen Acta Radiologica gett ut en tidning som gått med vinst under vissa år och förlust andra år. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att tidningsverksamheten ej var näringsverksamhet då vinsten inte hade en avgörande roll för om tidningen gavs ut eller inte.
Sammanfattat
Kontentan av artikeln är således att man beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet för de fall man uppfyller de tre ovannämnda rekvisiten. För att utreda huruvida man uppfyller rekvisiten måste man i varje konkret situation utreda dess inre innehåll, i vilket man inte kan utgå från hur verksamheten eller upplägget har rubricerats. I många fall måste man även göra en helhetsbedömning av flera faktorer.
Aktiebolag och andra juridiska personer presumeras uppfylla rekvisiten för näringsverksamhet även om så inte nödvändigtvis måste vara fallet. Att en juridisk person inte anses bedriva näringsverksamhet torde dock vara ett undantag.
Att utröna hur man kommer att beskattas för en enskild transaktion eller större projekt är inte alltid lätt att utreda på egen hand. Detta då regelverket för svensk skatt är massivt och i många fall svårförståeligt. Det hjälper inte heller att det finns ett enormt antal rättsfall som kompletterar reglerna.
Vasa Advokatbyrå finns alltid reda att hjälpa just dig. Vi arbetar alltid med just vår klients intresse i fokus för att kunna erbjuda den bästa rådgivningen. Du kan nå oss på 08-678 43 00 eller vår e-postadress [email protected].
Författas av jur. trainee Henrik Berg.