Beskattningstidpunkt kapital – när ska du skatta?

Frågan om man vad som är skattepliktigt ställs väldigt ofta vilket inte heller är så konstigt, man vill ju oftast undvika skatt så gott det går. En fråga som dock inte ställs lika ofta, men som är minst lika viktig, är när en transaktion ska beskattas. Tidpunkten för skatten kan många gånger komma som en överraskning och därför ge tråkiga överraskningar för ens kassaflöde, både för privatpersoner och företag.

, Beskattningstidpunkt kapital – när ska du skatta?

I denna artikel tänkte vi grundläggande utreda tidpunkten för beskattning. Denna artikel är skriven utifrån regleringens huvudregler varför man alltid bör kontakta en sakkunnig om man har en konkret fråga. Nedan tänkte vi kort utreda beskattningstidpunkten i inkomstslaget kapital. Kolla gärna våra andra artiklar om näringsverksamhet och tjänst.

Allmänt om när ska du skatta

Inkomstslaget kapital omfattar enligt sin definition alla transaktioner där man genererat en vinst eller förlust hänförlig till tillgångar och skulder samt kapitalvinster/förluster (41 kap. 1§ inkomstskattelagen). Man beskattas dock inte i inkomstslaget kapital för de fall beskattning enligt inkomstslaget näringsverksamhet aktualiseras. Detta framgår av andra stycket i paragrafen. Frågan om vad som omfattas av begreppet ”kapital” beskrivs väldigt abstrakt i 42 kap. 1§ inkomstskattelagen där man nämner bland annat (i) ränteinkomster, (ii) utdelningar, (iii) inkomster vid uthyrning av privatbostäder och (iv) alla andra inkomster på grund av innehav av tillgångar samt (iv) kapitalvinster. Begreppet kapital är således väldigt brett och omfattar bland annat aktier, fonder, bostäder, saker, skuldebrev, immateriella tillgångar m.m. Som exempel bör man hamna under inkomstslaget kapital för det fall man säljer sin privata bil.

Inkomstslaget kapital fördelas på 14 kapitlen (41 kap. – 55 kap.). De första kapitlen reglerar inkomstslaget kapital rent allmänt medan kap. 45 – 52 kap. reglerar särskilda typer av kapitaltillgångar. Som exempel kan nämnas att beskattning av bostadsrätter regleras i 46 kap. inkomstskattelagen.

Tidpunkten för beskattningen

Frågan om när en transaktion beskattas i inkomstslaget kapital regleras på två ställen.

I 41 kap. 8§ stadgas att inkomster beskattas vid den tidpunkt som den kan disponeras. Denna bestämmelse omfattar dock endast löpande inkomster. Med löpande inkomster avses intäkter som genereras utan att man avyttrar kapitaltillgången. Exempel på löpande kapitalinkomster är aktieutdelningar, inkomst av hyra för bostad och liknande. Regeln lyder således som att intäkten beskattas när man får den och den kan disponeras.

Den andra bestämmelsen, som reglerar försäljning av kapitaltillgångar, finns i 44 kap. 26 – 32§§ inkomstskattelagen. Huvudstadgandet står i 44 kap. 26§ och stadgar att kapitalvinster, som huvudregel, ska tas upp det år som kapitaltillgången avyttras. I följande paragrafer regleras särskilda typer av inkomster vilka är (28§) tillkommande framtida belopp, (29§) blankning, (30§), terminer, (31§) optioner, (33§) värdepapper i konkurs eller likvidation, (34§) konkurs och (35§) livräntor. Vid försäljning av kapitaltillgångar finns dock flera undantag från huvudregeln om beskattning när tillgången avyttras. Exempel på sådana möjligheter är uppskov efter försäljning av permanentbostad (47 kap.) samt framskjuten beskattning vid andelsbyten (48a kap.).

Tidpunkten för beskattningen i praktiken

Vid en bedömning om när en inkomst ska tas upp i inkomstslaget kapital kommer såldes antingen handla om när en inkomst anses vara disponibel (löpande inkomst) alternativt när en tillgång ska anses avyttrad (försäljning).

Begreppet disponibel förstås som att den avser den tidpunkt där skattesubjektet kan förfoga över inkomsten, jfr. kontantprincipen. Begreppet disponibel innebär således att den relevanta tidpunkten är när inkomsten tas emot, varför frågan om när inkomsten rent faktiskt ”tjänats in” inte spelar någon avgörande roll. Vi kan ta detta med ett exempel.

A hyr ut sin fjällstuga till B under 3 månader för 30 000 kr (november 2019-januari 2020). B ska erlägga hela betalningen den sista januari 2020 varför även hela inkomsten ska tas upp till beskattning det året. Detta följer av att B inte tidigare än den 31 januari varit skyldig att erlägga betalning, varför A inte heller disponerat över inkomsten till dess.

Begreppet avyttring förstås som att den avser den tidpunkt när en tillgång övergår på köparen. Det är således för denna fråga inte direkt relevant när inkomsten faktiskt tas emot, till skillnad från vid löpande inkomster. Frågan om när en tillgång avses avyttrad är dock inte alltid enkel att avgöra. Vid förvärv av t.ex. en bil, eller annat lösöre, torde man kunna använda sig av principen om tradition; att avyttringen anses fullbordad när bilen rent fysiskt flyttats till den nya ägaren.

När det dock kommer till egendom vilken inte låter sig flyttas på samma sätt, som t.ex. fastigheter eller elektroniska aktier, är situationen annan. Ofta har praxis löst detta genom att använda sig av regler och principer som konstaterar övergång av äganderätten enligt civilrätten. Som exempel kan nämnas att fastigheter eller bostadsrätter normalt anses avyttrad vid den tidpunkt när överlåtelseavtalet är påskrivet. Detta får anses rimligt eftersom köpet blir bindande rent civilrättsligt först när ett giltigt avtal är påskrivet (jfr. 4 kap. 1§ jordabalken och 6 kap. 4§ bostadsrättslagen). Detta resonemang fördes av (nuvarande) högsta förvaltningsdomstolen i RÅ 2010 ref. 48 där frågan var om en bostadsrätt skulle anses avyttrad redan vid undertecknandet av ett optionsavtal. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att så inte var fallet.

Call Now ButtonSamtalet är kostnadsfritt