Konflikter mellan en bostadsrättsförening och dess medlemmar är inte ovanliga – ibland kan situationen vara så allvarlig att frågan om avhysning aktualiseras. Rätten att avhysa en bostadsrättshavare är lagreglerad och kräver att ett antal förutsättningar är uppfyllda. En av dem är att föreningen dessförinnan har anmodat bostadsrättshavaren att vidta rättelse. Den här artikeln förklarar vad det innebär i praktiken och vilka omständigheter som kan motivera en avhysning.
Omständigheter som kan rättfärdiga avhysning
Enligt 7 kap. 9 § bostadsrättslagen är varje bostadsrättshavare skyldig att inte utsätta grannar för störningar. För att en störning ska motivera avhysning krävs i regel att den är av sådan karaktär att den skadar grannars hälsa eller märkbart försämrar deras boendemiljö. Enstaka eller lindriga olägenheter räcker inte – störningen ska vara varaktig och påtaglig för att grunden ska anses uppfylld.
Normalt vardagsliv anses inte utgöra störning i bostadsrättslagens mening, även om enskilda grannar kan uppleva det som besvärande. Högsta domstolen har slagit fast att barn som leker på dagtid inte utgör tillräcklig grund för avhysning – detta gäller oavsett att en nattarbetande granne kan ha svårt att sova under dessa timmar. Bedömningen kan visserligen förändras om ytterligare omständigheter tillkommer i det enskilda fallet, men utgångspunkten är klar: normalt leverne i en bostad ska inte kunna leda till att en familj förlorar sitt hem.
Anmodan om rättelse
Innan en avhysning kan genomföras för störningar av normalgraden måste föreningen ha anmodat bostadsrättshavaren att vidta rättelse – det vill säga skriftligen informerat denne om att beteendet är störande och gett en rimlig möjlighet att ändra sig. Om bostadsrättshavaren faktiskt upphör med störningen efter en sådan anmodan, faller som regel grunden för avhysning bort. Kravet på anmodan är alltså inte bara en formalitet utan en reell chans till rättelse innan mer ingripande åtgärder aktualiseras.
Använd er av rekommenderat brev
Anmodan ska riktas direkt till den bostadsrättshavare som anses orsaka störningen. Vid en eventuell tvist ligger bevisbördan normalt på föreningen att styrka att anmodan faktiskt avsänts och nått fram. Skicka därför alltid anmodan som rekommenderat brev – det ger ett spårbart kvitto på avsändandet och gör det avsevärt svårare för motparten att hävda att meddelandet aldrig mottagits.
Att tänka på:
I fall med särskilt allvarliga störningar – exempelvis om bostadsrättshavaren hotar en granne som anmält störningar, eller begår brott som mordbrand inom fastigheten – kan föreningen ha rätt att agera utan föregående anmodan om rättelse. Bedömningen av vad som är tillräckligt allvarligt är sällan enkel, och det är klokt att konsultera en jurist innan föreningen fattar beslut. Hamnar ni ändå i tvist med bostadsrättshavaren har Vasa Advokatbyrå gedigen erfarenhet av att företräda bostadsrättsföreningar i just sådana ärenden och kan bistå er genom hela processen.
Läsvärt
Operasångerska vann grannfejd – P4 Stockholm | Sveriges Radio
Bostadsrättsföreningen förlorar kebabbråket – Midan blir kvar | SVT Nyheter
När vräkning ur bostadsrätt kan vara befogat – 3 giltiga grunder – Advokatbyrå (vasaadvokat.se)
Bostadsrätt i Stockholm –5 saker när du bor i en bostadsrätt – Advokatbyrå (vasaadvokat.se)
Störande barn – bostadsrätt – Advokatbyrå (vasaadvokat.se)
Författad av: Alexander Isehag