Advokat personskador

Har du drabbats av en personskada och undrar om du har rätt till skadestånd? Den här artikeln förklarar vad som juridiskt räknas som personskada och vilka förutsättningar som krävs för att skadeståndsansvar ska kunna utkrävas. Grundreglerna finns i skadeståndslagen (1972:207), men observera att vissa skadetyper regleras av speciallagstiftning – trafikskador omfattas exempelvis även av trafikskadelagen. Den här artikeln behandlar enbart skador som faller under skadeståndslagen.

Vad en advokat kan hjälpa till med vid personskada

Skadeståndslagen (1972:207) innehåller ingen uttrycklig definition av begreppet personskada. Definitionen hämtas i stället från lagens förarbeten och Högsta domstolens praxis, som beskriver personskada som ett fysiskt eller psykiskt defekttillstånd orsakat av fysiska medel eller liknande påverkan. Distinktionen är viktig: inte varje form av obehag eller lidande uppfyller lagens krav för att grunda skadeståndsansvar.

Kroppsliga personskador

Kroppsliga skador är sådana personskador som tar sig fysiska uttryck – brutet ben, hjärnskakning och inre blödning är typiska exempel. Skadan kan ha uppkommit genom direkt våld, men även kemisk påverkan som frätning eller förgiftning, liksom strålning, omfattas. Även genomliden fysisk smärta utan synliga yttre skador räknas som ett kroppsligt defekttillstånd i lagens mening.

Psykiska personskador

Psykiska defekttillstånd – exempelvis chocktillstånd eller traumatisk neuros som uppträder i efterhand – kan också grunda skadeståndsansvar. Under vissa förutsättningar kan även en närstående till den direkt skadade göra anspråk på ersättning för psykisk skada. Allmänna känsloreaktioner som rädsla, sorg eller ilska räcker däremot normalt inte; lagen kräver en konstaterad medicinsk effekt, till exempel ett sjukintyg eller annan läkardokumentation som bekräftar tillståndet. Rådet är att dokumentera alla vårdkontakter omgående – det kan vara avgörande för möjligheten att få ersättning.

Culparegeln – Orsaka skada genom vårdslöshet

Enligt 2 kap. 1 § skadeståndslagen krävs som huvudregel att den som orsakat skadan har handlat vårdslöst – det vill säga avvikit från hur en förnuftig och hänsynstagande person rimligen hade agerat i samma situation. Bedömningen sker i flera steg: först fastställs vad som hade utgjort ett korrekt handlande, sedan vägs risknivå och skadans allvar mot kostnaden för att förebygga den. Risker som hotar person värderas konsekvent strängare än sådana som enbart riskerar egendom. Samhällsnyttiga handlingar – som en ambulans som bryter hastighetsgränsen i utryckning – kan i vissa fall vara försvarliga trots de risker de medför.

Vid culpabedömningen beaktas också den skadevållandes individuella förutsättningar och kunskaper. En yrkesperson jämförs med andra inom samma profession och kan inte ursäkta sig med bristande kunskaper inom sitt eget kompetensområde. En privatperson kan däremot bli skadeståndsskyldig om denne utan nödvändiga kunskaper utför arbete som normalt kräver fackmannamässig kompetens – exempelvis elinstallationer som ska utföras av behörig elektriker. Fysiska begränsningar, som nedsatt syn, kan dock i vissa fall vägas in som ursäktande omständigheter.

Omständigheter som kan befria från skadeståndsansvar

Det finns situationer där en skada orsakas utan att skadeståndsskyldighet uppkommer. Nödvärn är ett tydligt exempel: den som skadar någon för att avvärja ett pågående angrepp mot sig själv kan inte hållas skadeståndsskyldig för den skada som uppstår i samband med försvarshandlingen. På liknande sätt gäller att en polisman som inom ramen för sin tjänsteutövning – och de befogenheter yrket ger – vidtar en åtgärd som skadar en person normalt inte blir personligt ansvarig för den skadan.

Att tänka på

Skadeståndsrätten är ett tekniskt och i detaljer komplext rättsområde. Artikeln ger en översiktlig bild – för att få veta hur reglerna tillämpas på just din situation rekommenderar vi att du konsulterar en jurist med erfarenhet av personskadeärenden. Vasa Advokatbyrå har lång erfarenhet av skadeståndsrätt och tar gärna del av ditt ärende för en inledande bedömning.

Vi kan hjälpa dig med:

Allmän rådgivning

* Bedömning av om den som skadat dig kan anses ha handlat vårdslöst enligt culparegeln i 2 kap. 1 § skadeståndslagen.

* Kartläggning av vilken bevisning – exempelvis medicinska journaler, vittnesuppgifter eller tekniska utredningar – som behövs för att styrka ditt skadeståndsanspråk inför försäkringsbolag eller domstol.

Tvistelösning

* Rättslig bedömning utifrån gällande lag och aktuell praxis, samt företräde vid förhandlingar eller i domstol.

* Få rätt ersättning – enligt skadeståndslagen (1972:207) och gällande försäkringsvillkor – utan att behöva navigera regelverket på egen hand.

* Undvik tidskrävande tvister med försäkringsbolag eller motparter om skadeståndets storlek och omfattning.

Välkommen att höra av dig för ett inledande telefonsamtal utan kostnad, eller boka ett möte med någon av våra jurister för att gå igenom ditt ärende.

Författad av: Alexander Isehag