Det råder en utbredd missuppfattning att delad entreprenad och generalentreprenad utgör egna entreprenadformer – ett synsätt som till och med BKK återger i förordet till AB 04. I själva verket är utförandeentreprenad och totalentreprenad de enda egentliga entreprenadformerna i juridisk mening. Den här artikeln reder ut var delad respektive generalentreprenad faktiskt hör hemma i den entreprenadrättsliga systematiken. Framställningen vänder sig i första hand till dig som är beställare eller entreprenör, men är läsvärd även för den som vill förstå grunderna i entreprenadjuridiken.
Upphandlingsformer: delad entreprenad och generalentreprenad
Delad entreprenad och generalentreprenad är upphandlingsformer – olika sätt att organisera avtalssidan i ett byggprojekt – inte entreprenadformer i teknisk juridisk mening. Vid delad entreprenad ingår beställaren separata avtal med flera entreprenörer och bär samordningsansvaret själv. Vid generalentreprenad tecknar beställaren i stället ett enda avtal med en huvudentreprenör, som sedan självständigt avgör om underentreprenörer ska anlitas. Det avgörande ur ett ansvarsrättsligt perspektiv är att generalentreprenören ensam svarar gentemot beställaren för hela entreprenadens utförande, oavsett hur arbetet fördelats internt.
Fördelar och nackdelar med de olika upphandlingsformerna
Valet av upphandlingsform påverkar ansvarsfördelning, kostnadsbild och beställarens arbetsbelastning under hela projekttiden. Generalentreprenad ger beställaren ett enklare kontaktläge: en enda motpart bär det samlade ansvaret och sköter samordningen av underentreprenörerna. Det minskar risken för gränsdragningstvister om vem som ansvarar när fel uppstår – en fråga som annars snabbt kan bli komplicerad, inte minst i ljuset av reglerna i AB 04 kapitel 5 om ansvar och följder av fel.
Delad entreprenad ger beställaren direkt inflytande över urvalet av underentreprenörer och möjlighet att förhandla priser separat för varje del, vilket i gynnsamma fall kan sänka den totala kostnaden. Modellen kräver dock att beställaren har kapacitet att axla samordningsansvaret. Väljer man delad entreprenad bör tydliga ansvarsavgränsningar formuleras i varje enskilt avtal redan i planeringsstadiet – annars riskerar man att skador eller förseningar hamnar i ett rättsligt ingenmansland när parterna pekar på varandra.
Att tänka på:
Oavsett upphandlingsform är avtalets utformning avgörande för hur projektet löper och hur eventuella tvister avgörs. Standardavtal som AB 04 och ABT 06 ger en solid grund men behöver ofta anpassas – exempelvis vad gäller reglering av ÄTA-arbeten, ansvarstider och vitesklausuler. Att anlita en jurist med entreprenadrättslig erfarenhet för att granska och komplettera avtalet innan undertecknandet är som regel en betydligt billigare åtgärd än att i efterhand försöka lösa upp oklarheter i en tvist.
Uppstår trots allt en tvist är entreprenadrättsliga processer tekniskt komplexa och ofta känslosamt laddade för alla inblandade. Juridiskt biträde gör verklig skillnad – både för att bedöma hur stark din position faktiskt är och för att driva ärendet på ett strukturerat sätt. Vasa Advokatbyrå har mångårig erfarenhet av entreprenadrättsliga tvister och biträder beställare såväl som entreprenörer.
Läsvärt om delad entreprenad och generalentreprenad
Lag (2018:1472) om entreprenörsansvar för lönefordringar (SFS 2018:1472) – Riksdagen
Högsta domstolens intåg i entreprenadrättens slutna rum – SvJT 2015
Överbesiktning inom entreprenad – Vasa Advokatbyrå
Entreprenadkontrakt enligt ABT – Vasa Advokatbyrå
Vem är byggherre? – Vasa Advokatbyrå
Författad av: Alexander Isehag