Bolundare är ett informellt begrepp kopplat till fd. bostadsminister Per Bolund, som föreslog att byggnadsarean för komplementbostäder skulle utökas från 25 till 30 kvadratmeter. Regeländringen trädde i kraft den 1 mars 2020 och innebär att det är möjligt att uppföra ett större attefallshus utan bygglov. Nedan går vi igenom vad som gäller juridiskt och praktiskt för denna typ av åtgärd.
Skillnaden mellan komplementbostad och komplementbyggnad
En komplementbyggnad är en fristående byggnad som inte är avsedd för permanent boende – typiska exempel är garage, förråd och växthus. Till skillnad från en komplementbostad är det inte tillåtet att använda komplementbyggnaden som stadigvarande bostad. En gäststuga där någon övernatttar vid enstaka tillfällen faller dock normalt utanför det förbudet, och inte heller att komplementbyggnaden utrustas med kök och badrum brukar innebära problem. Gränsdragningen kan ändå vara juridiskt avgörande, varför det lönar sig att klargöra byggnadstypen redan i planeringsstadiet.
Reglering av Bolundare
De juridiska förutsättningarna för en Bolundare regleras i 9 kap. 4 a § plan- och bygglagen (PBL). Enligt den lydelse som gällde före 2020 krävdes inget bygglov för en komplementbostad, förutsatt att byggnadsarean inte översteg 25 kvadratmeter. I propositionen 2019/20:31 föreslog regeringen att gränsen skulle höjas till 30 kvadratmeter för komplementbostadshus, medan komplementbyggnader fortsatt skulle vara begränsade till 25 kvadratmeter. Civilutskottet föreslog däremot att samma gräns om 30 kvadratmeter skulle gälla för båda kategorierna – ett förslag som riksdagen biföll. Sedan den 1 mars 2020 är 30 kvadratmeter alltså tillåten byggnadsarea för såväl komplementbostadshus som komplementbyggnader.
Civilutskottets kritik
Civilutskottets motivering till en enhetlig areansgräns var att en skillnad i tillåten byggnadsarea riskerade att skapa incitament för sökande att felaktigt ange byggnadskategori i anmälan till byggnadsnämnden – exempelvis uppge komplementbostad när det i realiteten rörde sig om en komplementbyggnad. Konsekvensen hade blivit att nämnden regelmässigt behövt pröva den faktiska avsikten bakom varje ansökan, vilket varken är effektivt eller rättssäkert. Riksdagen delade utskottets bedömning, och resultatet blev den nu gällande enhetliga gränsen om 30 kvadratmeter för båda byggnadstyper.
Syftet med att öka byggarean
Höjningen av byggnadsarean syftade primärt till att stimulera tillkomsten av fler komplementbostäder och därigenom bidra till bostadsförsörjningen. De extra fem kvadratmeterna ger också bättre förutsättningar för en funktionell planlösning och mer flexibla möbleringsmöjligheter. Även om skillnaden kan tyckas liten kan ytterligare utrymme vara avgörande för bostadens praktiska användbarhet i vardagen.
Att tänka på
Framställningen ovan är översiktlig. Kommunala detaljplaner, lokala områdesbestämmelser eller fastighetens specifika förutsättningar kan innebära undantag eller avvikelser från de allmänna reglerna. Den som planerar en byggnation eller har erhållit ett bygglovsbeslut som ifrågasätts bör rådfråga en jurist för en individuell bedömning. Vasa Advokatbyrå AB har bred erfarenhet av ärenden rörande bygglov och förhandsbesked. Kontakta oss för rådgivning om din tvist.
Läsvärt
Bygglov föreslås bli krav för attefallshus (di.se)
Överklaga bygglov enligt plan- och bygglagen – Vasa Advokatbyrå
Bygglov och byggfrågor – fråga juristen – Vasa Advokatbyrå
Tvist med kommunen enligt plan- och bygglagen – Vasa Advokatbyrå
Av: Alexander Isehag