Tvist om bestridning

Har du fått en faktura som kräver betalning för något du aldrig beställt – eller som av annan anledning inte verkar stämma? Nedan går vi igenom hur du bestrider en felaktig faktura rent praktiskt, vad som gäller kring påminnelseavgifter och dröjsmålsränta, samt vad du bör tänka på om ärendet eskalerar till Kronofogden eller domstol.

Vad betyder begreppet bestrida?

Att bestrida innebär att man motsätter sig ett krav. Det kan handla om en faktura som är felaktig eller en stämning riktad mot dig. Anser du att motpartens krav saknar grund – helt eller delvis – har du rätt att bestrida det. Hur lång tid du har på dig att reagera framgår vanligtvis direkt av fakturan eller stämningshandlingen, men agera alltid utan onödigt dröjsmål.

Vad gäller när man bestrider en faktura?

Vid en felaktig faktura bör du omedelbart kontakta avsändaren – helst skriftligt via e-post så att kommunikationen är dokumenterad. Ange tydligt fakturanummer, fakturadatum, förfallodatum, belopp samt den specifika anledningen till bestridandet. Skulle avsändaren ändå ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogden är det avgörande att du svarar och bestrider även i det ärendet inom angiven tid. Kronofogden överlämnar då målet till tingsrätten för vidare prövning, och du undviker därigenom en betalningsanmärkning.

Kan en bestriden faktura gå till inkasso?

Ja, en avsändare kan överlämna ett krav till inkasso, ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogden eller stämma dig i tingsrätten – även om du har bestridit fakturan. Du kan bestrida kravet i sin helhet eller delvis och betala den del du anser riktig. En saklig och väldokumenterad bestridning skyddar dig: följer du processen korrekt och får rätt i domstolen eller hos Kronofogden uppstår ingen betalningsanmärkning. Ignorera aldrig en inkassoskrivelse eller ett betalningsföreläggande – svara alltid inom den angivna fristen.

Måste man betala en faktura man bestrider?

Det finns en möjlighet att betala under protest, vilket stoppar ränteuppbyggnaden medan tvisten pågår. Väljer du det alternativet bör du tydligt ange “betalning sker under protest” i betalningsmeddelandet. Observera att du då förlorar möjligheten att hålla inne betalningen som påtryckning – visar sig kravet senare ogrundat måste du i stället kräva återbetalning, vilket kan kräva domstolsprocess om avsändaren vägrar. Väg noga om betalning under protest är rätt strategi i ditt specifika fall.

Måste man bestrida påminnelsen?

Om en faktura förblir obetald har företaget rätt att skicka en påminnelse och lägga till en påminnelseavgift. Avgiften är enligt lag maximerad till 60 kronor och får tas ut högst en gång per faktura; den ska dessutom ha avtalats i förväg. Har du redan betalat fakturan men ändå fått en påminnelse, kontakta avsändaren och bifoga bankkontoutdrag eller kvitto som styrker genomförd betalning. Bestrider du grundkravet i sin helhet behöver påminnelseavgiften inte hanteras separat.

Dröjsmålsränta på bestriden faktura

Förlorar du en tvist i domstol ska du betala såväl fakturabeloppet som dröjsmålsränta. Reglerna finns i räntelagen (1975:635): enligt 3 § räknas räntan från det avtalade förfallodatumet, och enligt 6 § beräknas den till Riksbankens referensränta plus 8 procentenheter. I praktiken innebär det att en utdragen tvist kan ge en kännbar räntekostnad – ytterligare ett skäl att söka tidig lösning. På Kronofogdens webbplats finns ett beräkningsverktyg där du kan uppskatta den totala räntekostnaden.

Att tänka på

Kan du inte lösa tvisten direkt med avsändaren är det klokt att anlita juridisk hjälp i ett tidigt skede. På Vasa Advokatbyrå arbetar jurister specialiserade på tvistlösning och fordringsrätt – hör gärna av dig för en bedömning av ditt ärende.

Läsvärt

https://svjt.se/svjt/2002/12

Författad av: Jenny Thalin