Enligt lag (2018:1472) om entreprenöransvar för lönefordringar kan entreprenör bli ansvarig för att betala lön ut en underentreprenörs anställda under vissa omständigheter. Ansvaret omfattar bygg -och anläggningsverksamhet i Sverige, där en byggnad eller anläggning uppförs, sätts i stånd, underhålls, byggs om eller rivs. I denna artikel går vi igenom lagens grunddrag.
Om en arbetstagares arbetsgivare (t.ex. underentreprenören) inte betalar ut lön kan arbetstagaren vända sig till arbetsgivarens uppdragsgivare. Om uppdragsgivaren inte betalar kan arbetstagaren istället vända sig till huvudentreprenören. Syftet med lagen är att förhindra osund konkurrens och ekonomisk brottslighet i byggbranschen. För att skydda arbetstagaren har denne getts rätt att begära ersättning från uppdragsgivare och huvudentreprenör.
Lagens bestämmelser gäller dock inte för en uppdragsgivare eller en huvudentreprenör om uppdragsgivaren är bunden av ett kollektivavtal som är godkänt av en central arbetstagarorganisation, reglerar ansvaret för arbetstagares lönefordringar i entreprenadkedjor eller ett kollektivavtal som innebär ett skydd som för arbetstagaren i det enskilda fallet är likvärdigt med skyddet enligt lagen och IMI-förordningen.
Lagen skiljer på skyldigheter för uppdragsgivare och skyldigheter för huvudentreprenör. I detta sammanhang är uppdragsgivaren den part som har anställt underentreprenören som den anställda jobbar hos. En uppdragsgivare är skyldig att betala ut lön till uppdragstagarens anställda om de anställda inte får ut sin lön eller hela sin lön. De anställda kan i sådant fall vända sig direkt till uppdragsgivaren. Om uppdragsgivaren inte betalar ut lönen till de anställda kan de istället vända sig till huvudentreprenören.
Om den anställda vill kräva lön från uppdragsgivare eller huvudentreprenör måste den anställde göra en skriftlig underrättelse. Det kallas för skriftlig underrättelse om lönefordran och ska enligt 11§ lag (2018:1472) om entreprenöransvar för lönefordringar innehålla arbetstagarens namn, den obetalda lönfordrans storlek, respektive lönebelopps förfallodag, det arbete och den tidsperiod som lönefordran avser, när krav på betalning har framställts mot arbetsgivaren eller varför detta inte har skett, hur betalningen kan göras, och arbetsgivaren samt om uppgifterna är tillgängliga, arbetsgivarens namn och kontaktuppgifter.
Av en underrättelse som sker till huvudentreprenören ska ytterligare uppgifter framgå. Det ska finnas information om hur uppdragsgivaren har underrättats om lönefordran, eller varför detta inte har skett, och uppdragsgivarens namn och kontaktuppgifter, om uppgifterna är tillgängliga. Det finns en tidsbegränsning för hur länge en arbetstagare kan vänta med att framställa sitt lönekrav. Lagen begränsar nämligen ansvaret till att endast gälla lönefordringar som förfallit senast för tre månader sedan.
Vasa Advokatbyrå hjälper dig i entreprenadfrågor
Vi på Vasa Advokatbyrå har lång erfarenhet av att hantera entreprenadfrågor. Vi kan bistå med juridisk rådgivning i entreprenadfrågor.
Anlita oss för:
Allmän rådgivning
- Få allmän rådgivning om gällande rättsläge.
- Att undvika misstag som kan leda till extrakostnader och rättsförluster.
- Få hjälp att skriva avtal.
Tvistelösning
- Medla mellan er och motparten.
- Minimera tidsspillan och få smidigaste möjliga tvistelösning.
- Undvik tvister som i onödan drar ut på tiden.
- Bevaka era rättigheter.
- Slipp att slösa tid och energi på att förhandla.
- Få en juridisk bedömning utifrån avtal och gällande rättsläge.
Kontakta gärna oss för ett inledande kostnadsfritt telefonsamtal eller boka in ett möte med en av våra erfarna jurister.