Lag (2018:1472) om entreprenöransvar för lönefordringar innebär att en entreprenör under vissa förutsättningar kan bli betalningsansvarig för löner som en underentreprenör inte betalat ut till sina anställda. Lagen täcker bygg- och anläggningsverksamhet i Sverige – det vill säga arbeten där en byggnad eller anläggning uppförs, sätts i stånd, underhålls, byggs om eller rivs. Nedan redogör vi för lagens huvuddrag och vad det innebär i praktiken.
När en arbetstagare inte får ut sin lön från sin arbetsgivare – exempelvis en underentreprenör – öppnar lagen en möjlighet att istället rikta kravet uppåt i entreprenadkedjan. Arbetstagaren kan i första hand vända sig till uppdragsgivaren (den som anlitat arbetsgivarens företag). Om inte heller uppdragsgivaren betalar kan kravet föras vidare till huvudentreprenören. Syftet är att motverka osund konkurrens och ekonomisk brottslighet inom byggbranschen genom att fördela ett solidariskt betalningsansvar längs hela kedjan.
Lagens bestämmelser om entreprenöransvar gäller inte om uppdragsgivaren eller huvudentreprenören är bunden av ett kollektivavtal som godkänts av en central arbetstagarorganisation och som antingen reglerar ansvaret för lönefordringar i entreprenadkedjor, eller ger arbetstagaren ett skydd som i det enskilda fallet är likvärdigt med det som följer av lagen och IMI-förordningen. Kontrollera därför alltid vilket kollektivavtal som är tillämpligt innan ni som beställare eller huvudentreprenör bedömer er exponering.
Lagen gör en tydlig skillnad mellan uppdragsgivarens och huvudentreprenörens respektive skyldigheter. Uppdragsgivaren är den part som direkt har anlitat den underentreprenör hos vilken arbetstagaren är anställd. Om arbetstagaren inte får ut sin lön – eller inte hela sin lön – kan denne kräva betalning direkt från uppdragsgivaren. Betalar inte uppdragsgivaren träder nästa led in: arbetstagaren kan då vända sig till huvudentreprenören. Det är alltså fråga om ett subsidiärt ansvar som aktiveras stegvis uppåt i kedjan.
För att kunna rikta ett lönekrav mot uppdragsgivare eller huvudentreprenör måste arbetstagaren lämna en skriftlig underrättelse om lönefordran. Enligt 11 § lag (2018:1472) om entreprenöransvar för lönefordringar ska underrättelsen innehålla: arbetstagarens namn, den obetalda lönefordrans storlek och respektive beloppets förfallodag, det arbete och den tidsperiod som fordran avser, när krav på betalning har framställts mot arbetsgivaren – eller varför detta inte har skett – samt hur betalning ska göras och arbetsgivarens kontaktuppgifter (i den mån de är tillgängliga). En fullständig och korrekt underrättelse är en förutsättning för att ansvaret ska kunna göras gällande.
Riktas underrättelsen till huvudentreprenören tillkommer ytterligare krav: det ska framgå hur uppdragsgivaren underrättades om lönefordran – eller varför detta inte skedde – samt uppdragsgivarens namn och kontaktuppgifter om dessa är tillgängliga. Observera också att lagen innehåller en preskriptionsgräns: ansvaret är begränsat till lönefordringar som förfallit till betalning senast tre månader innan kravet framställs. Väntar arbetstagaren för länge riskerar fordran att falla utanför lagens skyddsram.
Vasa Advokatbyrå hjälper dig i entreprenadfrågor
På Vasa Advokatbyrå har vi gedigen erfarenhet av entreprenadjuridik och kan ge dig kvalificerad rådgivning – oavsett om du är arbetstagare, underentreprenör, uppdragsgivare eller huvudentreprenör.
Vi hjälper bland annat med:
Allmän rådgivning
- Få allmän rådgivning om gällande rättsläge.
- Att undvika misstag som kan leda till extrakostnader och rättsförluster.
- Få hjälp att skriva avtal.
Tvistelösning
- Medla mellan er och motparten.
- Minimera tidsspillan och få smidigaste möjliga tvistelösning.
- Undvik tvister som i onödan drar ut på tiden.
- Bevaka era rättigheter.
- Slipp att slösa tid och energi på att förhandla.
- Få en juridisk bedömning utifrån avtal och gällande rättsläge.
Välkommen att kontakta oss för ett inledande kostnadsfritt telefonsamtal, eller boka ett möte med någon av våra erfarna jurister.