När en rättslig fråga saknar direkt stöd i lagtexten ställs juristen inför valet att tillämpa antingen analogitolkning (ex analogia) eller motsatstolkning (e contrario). Dessa tolkningsmetoder fyller en viktig funktion i rättstillämpningen – men de är långtifrån alltid tillåtna att använda. Nedan förklarar vi vad de innebär, hur de tillämpas i praktiken och när det är klokt att rådfråga en jurist.
Analogislut
Analogitolkning aktualiseras när en lagbestämmelse inte är direkt tillämplig men dess syfte och grundtanke ändå passar på den situation som ska bedömas. Domstolen tillämpar då bestämmelsen indirekt – med stöd av de bakomliggande skälen snarare än ordalydelsen. Metoden förekommer framför allt inom civilrätten, exempelvis i avtals- och skadeståndstvister. Inom straffrätten gäller däremot ett absolut förbud mot analogitolkning, grundat på legalitetsprincipen i 1 kap. 1 § brottsbalken: ingen får dömas för ett brott som inte är uttryckligen föreskrivet i lag.
Ett åskådligt exempel: enligt lag (2007:1150) om tillsyn över hundar och katter bär ägaren strikt ansvar om djuret orsakar skada. Men vad gäller om någon håller en tam varg? Eftersom sådana fall är sällsynta finns ingen uttrycklig reglering. En domstol kan då pröva om lagens bestämmelser rimligen bör tillämpas analogt – vargen liknar ju hunden till både utseende och beteende, vilket talar för en analogi. Annorlunda förhåller det sig med en anakonda: likheten med en hund är så begränsad att en analogitolkning knappast är försvarbar. Graden av likhet är med andra ord avgörande för om ett analogislut håller.
Motsatsslut
Vid ett motsatsslut drar domstolen slutsatsen att det som inte uttryckligen förbjuds är tillåtet – och vice versa. Metoden bygger på att regelns tillämpningsområde är uttömmande: täcker lagen situation A, täcker den inte situation B som faller utanför. Ett klassiskt exempel hämtas från 3 kap. 7 § alkohollagen (2010:1622): förbudet att sälja alkohol till den som är under 20 år innebär e contrario att försäljning till den som fyllt 20 år är tillåten, förutsatt att övriga krav är uppfyllda. Metoden är dock inte generellt tillämplig – lagstiftarens syfte och regelns kontext styr om ett motsatsslut faktiskt håller i det enskilda fallet.
Att tänka på:
Huruvida ett analogislut eller ett motsatsslut är tillåtet beror på rättsområde, lagstiftningens syfte och omständigheterna i det enskilda fallet. I en pågående tvist kan valet av tolkningsmetod vara direkt avgörande – ett felaktigt resonemang riskerar att underminera ett annars starkt argument. Rådet är att anlita en jurist som kan bedöma vilket tolkningsutrymme som faktiskt finns i just din situation. Vasa Advokatbyrå AB biträder gärna i den bedömningen.
Läsvärt
Juridisk tolkningsmetodik före 1800-talets ”moderna genombrott” | SvJT
”Glasklart att det är möjligt att utesluta någon ur Akademien” – Kulturnytt i P1 | Sveriges Radio
2 exempel på metoder för att tolka lagrum – Vasa Advokatbyrå
Vad är en lag? – Vi förklarar | Vasa Advokatbyrå
Vi förklarar entreprenadjuridik – så förebygger du tvister | Vasa Advokatbyrå
Författad av: Alexander Isehag