Har du som beställare ingått ett avtal med en entreprenör baserat på standardavtalet AB 04 är den här artikeln relevant för dig. ÄTA-arbeten uppstår ofta under pågående entreprenad och kan få betydande ekonomiska konsekvenser som är viktiga att förstå i förväg. Ju bättre koll du som beställare har på reglerna, desto bättre förutsättningar har du att hantera förändringar i arbetsomfattningen på ett korrekt sätt.
ÄTA är en förkortning
ÄTA är en sammansatt förkortning med tre distinkta delar. Ä står för ändringsarbeten – arbeten som beställaren vill utföra på ett annat sätt än vad som ursprungligen avtalats. T betecknar tilläggsarbeten, det vill säga arbeten utöver kontraktsarbetena som beställaren vill lägga till uppdraget. A slutligen avser avgående arbeten, vilket innebär att beställaren väljer att ta bort delar av det avtalade uppdraget. Sammantaget ger begreppet ett strukturerat verktyg för att hantera förändringar i entreprenadens omfattning under byggtiden.
Inte alla tilläggsarbeten faller in under begreppet
ÄTA-begreppet i AB 04 täcker inte alla slags tilläggsarbeten. Det avgörande rekvisitet är att det föreligger ett omedelbart sammanhang mellan tilläggsarbetet och de kontraktsarbeten som parterna ursprungligen avtalat om. Saknas detta samband är arbetet formellt sett inte ett ÄTA-arbete, och de specifika reglerna i AB 04 gäller då inte automatiskt. Parterna kan givetvis ändå komma överens om sådana arbeten, men de hanteras i så fall utanför ÄTA-ramverket. Det är därför klokt att i ett tidigt skede – och helst skriftligen – klargöra om ett tillkommande arbete har det nödvändiga sambandet med kontraktsarbetena.
Tilläggsarbeten som utgör ÄTA-arbeten
Den vanligaste situationen är att beställaren uttryckligen beordrar ett ÄTA-arbete, exempelvis via en skriftlig instruktion eller vid ett byggmöte. Entreprenören är då som huvudregel både skyldig att och har rätt att utföra dessa arbeten. Rätten och skyldigheten gäller dock enbart under entreprenadens löptid. Enligt 2 kap. 3 § AB 04 upphör båda i och med att slutbesiktningen har genomförts och godkänts. I praktiken innebär det att beställaren bör beordra eventuella ÄTA-arbeten i god tid före slutbesiktningen – och alltid dokumentera beställningen skriftligen för att undvika framtida meningsskiljaktigheter.
Syfte med skyldigheten och rättigheten att utföra ÄTA-arbeten
Skyldigheten – Att entreprenören är skyldig att utföra beordrade ÄTA-arbeten motiveras av praktiska och ekonomiska skäl: entreprenören är redan etablerad på arbetsplatsen med personal, maskiner och material. Det vore onödigt kostsamt för beställaren att anlita en annan aktör för arbeten som naturligt ansluter till det pågående uppdraget. Skyldigheten är alltså utformad med beställarens ekonomiska intresse i åtanke, men den innebär också att entreprenören inte kan vägra utföra skäliga ÄTA-arbeten utan godtagbar anledning.
Rättigheten – Rätten för entreprenören att utföra ÄTA-arbeten på entreprenaden skyddar i sin tur entreprenörens egna intressen. Om beställaren anlitar en annan aktör för arbeten på samma byggplats riskerar det att störa logistiken, skapa otydligheter kring ansvar och i värsta fall leda till skador på eller förväxling av material. AB 04 balanserar alltså båda parters intressen: beställaren kan justera arbetet efter behov, medan entreprenören behåller kontrollen över sin arbetsplats under entreprenadens gång.
Att tänka på:
Uppstår en tvist om ÄTA-arbeten – till exempel avseende vad som faktiskt beordrats, hur ersättningen ska beräknas eller om arbetet utförts fackmässigt – är det klokt att söka juridisk rådgivning i ett tidigt skede. Vasa Advokatbyrå biträder regelbundet beställare och entreprenörer i entreprenadrättsliga tvister och kan hjälpa dig bedöma dina möjligheter.
Läsvärt
Mål T 407-13 – Högsta domstolen (om fackmässigt utförande av entreprenörer)
Viktiga begrepp vid entreprenad enligt AB 04
Entreprenadformer enligt standardavtalet AB 04
Entreprenadkontrakt enligt AB 04
Författad av: Alexander Isehag