Etik inom hälso- och sjukvården handlar i grunden om hur den enskilda patienten bör behandlas – vad som gynnar respektive skadar. I den här artikeln fokuserar vi särskilt på rättviseprincipen, en av fyra bärande etiska principer inom vården, och sätter den i relation till övriga principer som vägleder vårdpersonalens beslut.
Behöver du juridisk information om ditt ärende?
Vertigogo AI-assistent hjälper dig direkt!
Få snabba svar på dina juridiska frågor dygnet runt. Vertigogo AI är tränad på svensk lagstiftning och kan ge dig vägledning inom flera rättsområden.
Prova AI-assistenten →Vad är rättviseprincipen?
Rättviseprincipen är en av fyra grundläggande etiska principer inom hälso- och sjukvården. Principerna återspeglar hälso- och sjukvårdslagen (HSL, SFS 2017:30) och riksdagens prioriteringsbeslut, som slår fast att vård ska ges på lika villkor och att den med störst behov ska prioriteras.
- Rättviseprincipen innebär att man inom sjukvården bör behandla patienter med lika behov lika.
- Detta innebär att man ska ta hänsyn till patientens behov av medicinsk behandling och detta ska avgöra hur man handlar.
- Patientens kulturella bakgrund, kön, sociala status eller bostadsort får inte påverka bedömningen.
Nedan beskriver vi de tre övriga principerna.
De fyra etiska principerna inom hälso- och sjukvården
Vid sidan av rättviseprincipen finns autonomiprincipen, som innebär att patientens rätt att bestämma över sin egen vård och sitt eget liv ska respekteras. Självbestämmandet är grundläggande och tar sig uttryck bland annat i kravet på informerat samtycke.
- Detta innebär sammanfattningsvis att man måste hålla patienten informerad och garantera att patienten kan få avstå erbjuden behandling.
- Ytterligare en princip som man ska ta hänsyn till inom vården är inte skada-principen.
- Det innebär att man bör undvika att skada patienten, det vill säga avstå från onödiga risktaganden som inte är motiverade.
- Slutligen ska man även ta hänsyn till göra gott-principen.
Göra gott-principen innebär en skyldighet att aktivt hjälpa patienten – exempelvis genom att tillgodose medicinska behov och erbjuda behandling som kan förbättra hälsan.
Behöver du juridisk information om ditt ärende?
Vertigogo AI-assistent hjälper dig direkt!
Få snabba svar på dina juridiska frågor dygnet runt. Vertigogo AI är tränad på svensk lagstiftning och kan ge dig vägledning inom flera rättsområden.
Prova AI-assistenten →Principerna anger inte hur inbördes konflikter ska lösas. En behandling kan ge bäst chans till förbättrad hälsa men samtidigt innebära ett högt risktagande – då ställs göra gott-principen mot inte skada-principen. Syftet med principerna är inte att lösa sådana dilemman utan att påminna om att etiska aspekter alltid ska vägas in när det bästa handlingsalternativet för just den patienten bedöms.
Tre principer för prioriteringar i vården
Prioriteringar inom vården styrs av hälso- och sjukvårdslagen (3 kap. 1 § HSL, SFS 2017:30), som föreskriver att vård ska ges på lika villkor och att den som har störst behov ska få vård först. Det kan gälla val av behandlingsmetod eller vilken patient som ges företräde. Riksdagen har beslutat om en värdegrund med tre rangordnade principer:
- Människovärdesprincipen (3:1 stycke 2 hälso- och sjukvårdslagen) som innebär att alla människor är lika mycket värda och har rätt till vård oavsett ålder, kön, utbildning eller ekonomisk ställning.
- Behovs- och solidaritetsprincipen (3:1 stycke 2 hälso- och sjukvårdslagen) som innebär att de som har de svåraste sjukdomarna ska få vård först. Vårdpersonalen ska ta särskild hänsyn till de patienter som är svagast, till exempel de som inte kan föra sin egen talan och som inte känner till sina rättigheter.
- Kostnadseffektivitetsprincipen (4:1 hälso- och sjukvårdslagen) som innebär att det ska finnas en rimlig relation mellan kostnader och effekt av behandlingen. Om till exempel två olika behandlingar ger samma effekt ska man välja den behandling som kostar minst.
Principerna tillämpas i denna ordning: människovärdesprincipen väger tyngst, följd av behovs- och solidaritetsprincipen, och sist kostnadseffektivitetsprincipen. Ekonomiska hänsyn får med andra ord aldrig gå före mänsklig värdighet eller medicinskt behov.
Sjukdomens svårighetsgrad och patientens förmåga att tillgodogöra sig behandlingen är avgörande vid prioritering. Vård är motiverad när den kan ge faktisk förbättring av hälsa eller livskvalitet. I praktiken görs prioriteringsbedömningar dagligen – ju allvarligare tillstånd och ju effektivare tillgänglig behandling, desto högre rangordnas insatsen.
Att tänka på
De etiska principerna inom hälso- och sjukvården – däribland rättviseprincipen – utgör en viktig ram för hur vård ska fördelas och bedrivas. Har du juridiska frågor kopplade till patienträttigheter, prioriteringsbeslut eller vårdens ansvar är du välkommen att kontakta oss på Vasa Advokatbyrå.
Behöver du juridisk information om ditt ärende?
Vertigogo AI-assistent hjälper dig direkt!
Få snabba svar på dina juridiska frågor dygnet runt. Vertigogo AI är tränad på svensk lagstiftning och kan ge dig vägledning inom flera rättsområden.
Prova AI-assistenten →Läsvärt om rättviseprincipen
Författad av: Jenny Thalin