Vid ärenden hos en domstol eller annan myndighet måste handlingar, underrättelser, kallelser och beslut lämnas över till rätt person. Delgivning är det tillvägagångssätt som används för överlämning och är ett sätt att försäkra att den sökte, dvs. den avsedda mottagaren nåtts av meddelandet. I vissa fall får emellertid handlingen överlämnas till någon annan än den som söks för delgivning, vilket kallas surrogatdelgivning. Det är utan tvekan av nytta att hålla koll på vad denna speciella form av delgivning innebär och vad som krävs för att delgivningen ska anses ha skett på korrekt sätt. I denna artikel kommer vi därför att titta närmare på just surrogatdelgivning som är ett av de olika sätten att genomföra en delgivning.
Vad innebär surrogatdelgivning?
Som nyss nämnts är delgivning ett samlingsbegrepp för olika metoder som domstolar och andra myndigheter kan använda för att skicka eller lämna handlingar till dem som berörs av ett ärende. Delgivning sker alltid med en fysisk person och den som delges skriver under ett så kallat delgivningskvitto. Reglerna om delgivning, alltså även inkluderat surrogatdelgivning, hittar vi i delgivningslagen med kompletterande bestämmelser i delgivningsförordningen. Delgivning innebär antingen att en handling skickas eller lämnas till den eller de personer som är behöriga (har rätt) att ta emot delgivningen eller att de sker på något av de sätt som anges i 2 § 3:e stycket delgivningslagen, dvs. till exempel genom surrogatdelgivning. Påpekas bör att surrogatdelgivning bara kan bli aktuellt om den sökte själv inte kan anträffas. I första hand ska alltså så kallad personlig delgivning göras. Personlig delgivning innebär att den som söks påträffas och tar emot handlingen frivilligt. Det är alltså endast om myndigheten misslyckas med att hitta den sökte på dennes kända hemvist och efter att myndigheten lämnat avi men inte fått respons, som surrogatdelgivning kan ske.
Efter att försäneller motsvarande, utan handlingen kan endast lämnas till vuxen medlem av samma hushåll. Det finns intedelsen lämnats till annan än den sökte ska denna person som fått handlingen vidarebefordra den till den som egentligen ska ha handlingen. Surrogatdelgivning får bara göras med den som samtycker och som inte är motpart i samma ärende eller mål, vilket framgår av 34 § delgivningslagen. Den som tar emot handlingen åt den sökte ska vara vuxen och kan antingen vara en hushållsmedlem eller t.ex. närmsta chef. Som mottagare av en handling genom surrogatdelgivning ansvarar man aldrig för innehållet utan istället enbart för att handlingen lämnas vidare till den person som myndigheten eller domstolen söker, vilket framgår av 37 § delgivningslagen. I regeln står det att den som har mottagit handlingen ska se till att handlingen lämnas till delgivningsmottagaren så snart det kan ske. I delgivningslagens 34 § stycke 2 går det att läsa att myndigheten som genomfört surrogatdelgivningen ska underrätta den sökte om att surrogatdelgivning gjorts och vem handlingen har överlämnats till. Av 15 § delgivningsförordningen framgår även att underrättelsen ska skickas till den söktes senast kända adress, vilken kan vara elektronisk. Sammanfattningsvis har alltså surrogatdelgivning skett på ett korrekt sätt när handlingen har lämnats och underrättelsen har skickats.
Vilka regler gäller sedan 2011?
Den 1 april 2011 trädde den nya delgivningslagen i kraft som ersatte den tidigare med samma namn. Till följd av ändringarna i lagen är det inte längre möjligt att vid surrogatdelgivning i bostad lämna handlingen till hyresvärd eller motsvarande, utan handlingen kan endast lämnas till vuxen medlem av samma hushåll. Det finns inte heller längre någon möjlighet till surrogatdelgivning genom att lämna handlingen till någon som är anställd på en juridisk persons eller enskild näringsidkares kontor, s.k. kontorsdelgivning. Enligt 36 § får handlingen emellertid lämnas till delgivningsmottagarens (dvs. den söktes) arbetsgivare om delgivningsmottagaren inte påträffas på sin arbetsplats under sin vanliga arbetstid. Med arbetsgivare avses en person i företagsledande eller därmed jämförlig ställning eller chefen för den personaladministrativa verksamheten på delgivningsmottagarens arbetsplats.
Delgivningsbekräftelse
Om det är så att en myndighet söker dig för delgivning och att du via surrogatdelgivning mottar handlingarna ska du signera delgivningen genom att skriva på en delgivningsbekräftelse. Att du signerar en delgivningsbekräftelse är inte ett bevis på att du godkänner innehållet i beslutet. Det är endast en bekräftelse på att du tagit emot beslutet. Det är viktigt att du signerar delgivningsbekräftelsen så fort som möjligt.
Söker du juridisk rådgivning eller har ytterligare frågor gällande surrogatdelgivning? Vi finns här för dig och är bara ett telefonsamtal bort! Hör av dig så hjälper vi dig vidare i ditt ärende!
Läsvärt
Delgivningshandboken I kronofogden.se
Blanketter för delgivning I Sveriges Domstolar
Advokatens roll i ett tvistemål – Vasa Advokatbyrå – (vasaadvokat.se)