Surrogatdelgivning – hos myndighet

När en domstol eller myndighet behöver nå en person i ett pågående ärende sker det genom delgivning – ett förfarande som säkerställer att rätt mottagare faktiskt tagit del av handlingen, kallelsen eller beslutet. Huvudregeln är att delgivning ska ske personligen, men om den sökte inte går att nå öppnar delgivningslagen (2010:1932) för en alternativ metod: surrogatdelgivning. Det innebär att handlingen under vissa förutsättningar får lämnas till någon annan person i den söktes närhet. Att förstå när och hur surrogatdelgivning får användas är praktiskt viktigt – både för den som söks och för den som råkar ta emot en handling på annans vägnar.

Vad innebär surrogatdelgivning?

Delgivning är ett samlingsbegrepp för de metoder som domstolar och myndigheter använder för att överlämna handlingar till dem som berörs av ett ärende. Grundreglerna finns i delgivningslagen (2010:1932) med kompletterande bestämmelser i delgivningsförordningen (2011:154). Delgivning sker alltid med en fysisk person, och den som delges bekräftar mottagandet med ett delgivningskvitto.

Surrogatdelgivning är subsidiär – den får enligt 2 § 3 st. delgivningslagen bara tillgripas om personlig delgivning misslyckas. Myndigheten måste alltså först ha försökt nå den sökte på dennes kända hemvist, lämnat avi och inväntat svar utan att få respons. Först därefter är surrogatdelgivning ett alternativ. Ett praktiskt råd: om du väntar ett myndighetsbesked men är svår att nå, underlättar du processen avsevärt genom att proaktivt kontakta myndigheten och uppge aktuella kontaktuppgifter.

Vid surrogatdelgivning lämnas handlingen till någon annan än den sökte, som sedan ansvarar för att vidarebefordra den. Enligt 34 § delgivningslagen får surrogatdelgivning bara genomföras med en person som samtycker och som inte är motpart i samma ärende eller mål. Mottagaren måste vara vuxen och är antingen en hushållsmedlem eller, på arbetsplatsen, en person i företagsledande ställning eller chefen för personaladministrationen.

Den som tar emot handlingen bär inget ansvar för dess innehåll – ansvaret är uteslutande att handlingen lämnas vidare till den sökte så snart det kan ske, vilket framgår av 37 § delgivningslagen. Myndigheten är å sin sida skyldig att enligt 34 § 2 st. delgivningslagen underrätta den sökte om att surrogatdelgivning har genomförts och till vem handlingen överlämnades. Av 15 § delgivningsförordningen framgår att underrättelsen ska skickas till den söktes senast kända adress, som även kan vara elektronisk. Delgivningen anses ha skett korrekt när handlingen lämnats och underrättelsen skickats.

Vilka regler gäller sedan 2011?

Den 1 april 2011 trädde den nuvarande delgivningslagen (2010:1932) i kraft och innebar flera viktiga förändringar jämfört med äldre rätt. Möjligheten att lämna en handling till hyresvärd vid surrogatdelgivning i bostad togs bort – numera får handlingen i bostadssituationen enbart lämnas till en vuxen hushållsmedlem. Likaså avskaffades den tidigare s.k. kontorsdelgivningen, det vill säga att handlingen lämnades till annan anställd på en juridisk persons eller enskild näringsidkares kontor.

Däremot kvarstår möjligheten att enligt 36 § delgivningslagen lämna handlingen till delgivningsmottagarens arbetsgivare, om den sökte inte påträffas på sin arbetsplats under ordinarie arbetstid. Med arbetsgivare avses i detta sammanhang en person i företagsledande eller därmed jämförlig ställning, eller chefen för den personaladministrativa verksamheten på arbetsplatsen. Det är alltså inte tillräckligt att lämna handlingen till vilken kollega som helst.

Delgivningsbekräftelse

Om du via surrogatdelgivning mottar handlingar som är avsedda för någon annan ska du signera en delgivningsbekräftelse. Din underskrift bekräftar enbart att du tagit emot handlingen – den innebär varken att du godkänner innehållet eller att du blir juridiskt ansvarig för ärendets utgång. Skriv under så snart som möjligt och se till att handlingen snarast når den person den är ställd till.

Har du frågor om surrogatdelgivning eller behöver juridisk rådgivning i ett delgivningsärende? Kontakta Vasa Advokatbyrå för ett samtal med en av våra jurister.

Läsvärt

Delgivningshandboken | Kronofogden

Blanketter för delgivning | Sveriges Domstolar

Advokatens roll i ett tvistemål – Vasa Advokatbyrå