Skatt för företag – intäkter och kostnader

Inom ramen för Vasa Advokatbyrås artikelserie om företagsskatt har vi hittills behandlat flera grundläggande aspekter – men en central fråga har saknats: vad är egentligen skattepliktigt respektive avdragsgillt? Nedan ger vi en praktisk genomgång av dessa regler inom inkomstslaget näringsverksamhet, med fokus på aktiebolag.

Skattepliktigt?

Enligt 15 kap. inkomstskattelagen (IL) är nästintill alla inkomster i inkomstslaget näringsverksamhet skattepliktiga. De skattefrihetsregler som finns i 8 kap. IL tar typiskt sikte på fysiska personers privata inkomster – inte på kommersiell verksamhet. Det innebär att exempelvis gåvor och tävlingsvinster som mottas av en näringsverksamhet är skattepliktiga, eftersom en verksamhets kommersiella karaktär gör det svårt att motivera undantag.

Det bör dock noteras att en inkomst som inte är skattefri ändå kan särbehandlas när verksamheten bedrivs av en fysisk person – exempelvis i ett handelsbolag eller som enskild näringsverksamhet. Dessa frågor behandlas i separata artiklar. Det finns även omfattande undantag för allmännyttiga stiftelser (se 16 kap. IL). Denna artikel utgår från aktiebolag som bolagsform.

Trots utgångspunkten att inkomster är skattepliktiga finns ett antal viktiga undantag värda att känna till:

– Utdelning från dotterbolag. Utdelning från ett dotterbolag där innehavet är näringsbetingat är skattefri enligt 24 kap. 31–33 §§ IL. Inkomsten redovisas visserligen i bokföringen men neutraliseras vid beskattningen. Detsamma gäller vid avyttring av sådana aktier.

– Ackordvinster. När en borgenär efterskänker en skuld i samband med obestånd uppstår tekniskt sett en vinst för gäldenären. Eftersom eftergiften inte motsvarar en verklig ekonomisk vinst – utan snarare en nödlösning – beskattas den inte.

– Ledarförsäkringar. Ersättningar från ledarförsäkringar är som huvudregel skattefria, vilket hänger samman med att premien för sådana försäkringar inte är avdragsgill. Ledarförsäkringar är avsedda att täcka de merkostnader som uppstår om en nyckelperson i företaget inte kan arbeta.

Vad som kan dras av

Det råder en viss reciprocitet i systemet: eftersom de flesta inkomster är skattepliktiga är också de flesta kostnader med direkt koppling till verksamheten avdragsgilla. Det finns dock fler icke-avdragsgilla kostnader än det finns skattefria inkomster, och på många poster gäller schabloniserade beloppsgränser som begränsar avdraget.

Grundregeln framgår av 16 kap. 1 § IL: avdrag medges för kostnader med direkt samband med den bedrivna verksamheten, vilket innebär att avdragsrätten delvis styrs av verksamhetens art. Några exempel på vanliga kostnader i de flesta typer av näringsverksamheter är:

– Marknadsföring. Marknadsföringskostnader är normalt avdragsgilla eftersom de bedöms ha ett direkt samband med att generera intäkter. Gränsen mot icke-avdragsgilla gåvor är dock inte alltid tydlig – sponsring är ett belysande exempel. Företag som betalar till en förening utan avtalad motprestation riskerar att bidraget klassificeras som en gåva. I HFD 2014 ref. 62 nekades Saltå Kvarn AB avdrag för bidrag till en organisation som klimatkompenserade genom trädplantering i Uganda. I kontrast medgavs Arla avdrag i HFD 2018 ref. 44, eftersom bolaget aktivt använde sponsringen i sin marknadsföring. Slutsatsen är att ett tydligt, dokumenterat kommersiellt syfte är avgörande för avdragsrätten.

– Inventarier, lager m.m. Utgifter för inventarier, lager och anläggningstillgångar är avdragsgilla, men avdragen schabloniseras och regleras i 17–21 kap. IL – ett tekniskt regelverk som kräver noggrann tillämpning.

– Personalkostnader. Lön, pensionsförpliktelser, personalvård och vissa gåvor till anställda är avdragsgilla, men med beloppsbegränsningar. Avdrag för pensionsutfästelser per anställd är exempelvis begränsat till det lägsta av 35 procent av lönen eller 10 prisbasbelopp per år (28 kap. 5 § IL). Regelverket kring vad som klassificeras som pension är dessutom mångfacetterat och kan behöva utredas i det enskilda fallet (jfr. 28 kap. IL).

Sammanfattat

Huvudregeln i inkomstslaget näringsverksamhet är att intäkter är skattepliktiga och att kostnader med verksamhetsanknytning är avdragsgilla. Systemet präglas av reciprocitet, men med ett flertal undantag och schabloner på kostnadssidan som kräver uppmärksamhet.

Bedömningen av om en inkomst är skattepliktig eller en kostnad avdragsgill kan vara komplex – inte minst eftersom redovisningsreglerna och skattereglerna inte alltid sammanfaller. En redovisningsansvarig löser ofta rutinfrågor, men vid mer svårbedömda situationer kan skatterättslig rådgivning behövas.

Vasa Advokatbyrå erbjuder kvalificerad rådgivning inom skatterätt och bolagsrätt. Kontakta oss på 08-678 43 00 eller [email protected].

Författad av jur. trainee Henrik Berg