I tidigare artiklar från Vasa Advokatbyrå har vi skrivit ett par saker gällande ”Skatt för företag”. Något som vi faktiskt inte behandlat än är något som många anser är helt uppenbart att behandla med ämnet; nämligen vad som är skattepliktigt resp. avdragsgillt. Vi håller helt med om att detta är högst relevant. Därför tänkte vi grundläggande gå igenom vad som är skattepliktigt resp. avdragsgillt i inkomstslaget näringsverksamhet.
Skattepliktigt?
Vilka inkomster som är skattepliktiga i inkomstslaget näringsverksamhet framgår av 15 kap. inkomstskattelagen. Kortfattat kan man säga att nästintill alla typer av inkomster är skattepliktiga. De inkomster som ska vara skattefria enligt 8 kap. inkomstskattelagen gäller således ofta endast fysiska personers icke-näringsverksamhet. Av detta följer att saker som bl.a. gåvor, vinster och dylikt är skattepliktiga om de tas emot av en näringsverksamhet. Anledningen till detta är att näringsverksamheter definieras av sin kommersiella prägel, att undanta vissa inkomster från skatteplikt har således ingen riktig grund.
Vad som dock måste poängteras är att även om en inkomst inte är skattefri så kan den särbehandlas för de fall näringsverksamheten bedrivs av en fysisk person genom bl.a. ett handelsbolag eller enskild näringsverksamhet. Dessa saker kommer behandlas i egna artiklar. Vidare finns extensiva undantag för bl.a. allmännyttiga stiftelser (se 16 kap. inkomstskattelagen). I denna artikel kommer vi att utgå från aktiebolag.
Med detta sagt finns det ändock vissa inkomster som faktiskt är skattefria. Några av de viktigaste undantagen att känna till är:
– Utdelning från dotterbolag. För de fall man mottar en utdelning från ett dotterbolag i vilken innehavet anses näringsbetingat så är den skattefri (jfr. 24 kap. 31 – 33§§ inkomstskattelagen). Den kommer således tas upp i redovisningen men kompenseras för vid beskattningen. Även avyttring av sådana aktier är skattefria.
– Ackordvinster. För de fall en borgenär efter en skuld när man är på obestånd så har man tekniskt sett gjort en vinst. Däremot anses inte en sådan eftergift innebära en verklig vinst i vilket den heller inte är skattepliktig.
– Ledarförsäkringar. Ledarförsäkringar är som huvudregel skattefria vilket följer av att premien för en sådan försäkring inte är avdragsgill. Ledaförsäkringar är menade att täcka de fördyringar som uppstår om nyckelpersonen inte kan arbeta.
Vad som kan dras av
I utbyta mot att i stort sett alla inkomster är skattepliktiga för näringsverksamheter så är de allra flesta kostnaderna även avdragsgilla; d.v.s. att reciprocitet föreligger. Däremot finns det dessvärre en rikare flora av kostnader som inte är avdragsgilla än inkomster som är skattefria. Vidare finns det en hel del schabloniseringar där kostnaden iof. är avdragsgill, men endast till ett visst belopp.
Rent allmänt gäller att man endast får dra av de kostnader som har ett direkt samband med verksamheten som bedrivs (16 kap. 1§ inkomstskattelagen). Således styrs avdragsrätten till viss del av vad det är för sorts verksamhet som bedrivs. Några exempel på vanliga kostnader i alla typer av näringsverksamheter är:
– Marknadsföring. Marknadsföringskostnader är som huvudregel alltid avdragsgilla i och med att det anses vara av otrolig vikt för verksamheten för att få in kunder. Frågan om vad som är att se som avdragsgill marknadsföring och icke-avdragsgilla gåvor är dock inte alltid glasklar. Ett bra exempel på detta är sponsring. Sponsring fungerar normalt sett som att man ”donerar” pengar till en förning eller organisation utan att få en avtalad motprestation. Däremot är det vanligt att föreningen ändå uppmärksammar sina sponsorer och att företaget använder detta i sin marknadsföring. I praxis har dock företag flera gånger nekats avdrag för sponsring då det ansetts vara en gåva. Ett exempel på detta är HFD 2014 ref. 62 där Saltå Kvarn AB nekades avdrag för bidrag till en organisation som klimatkompenserade genom trädplantering i Uganda. Detta kan ställas i kontrast till HFD 2018 ref. 44 där Arla medgavs avdrag för bidrag till miljöorganisation eftersom de använt bidraget i sin marknadsföring. I det senare fallet med Arla ansågs sponsringen således vara ren marknadsföring.
– Inventarier, lager m.m. Inventarier, lager och anläggningstillgångar är avdragsgilla utgifter. Däremot sker avdragen enligt schabloniseringar som är relativt komplext kodifierade i 17 – 21 kap. inkomstskattelagen.
– Personalkostnader. Personalkostnader vad gäller allt från lön och pensionsförpliktelser till personalvård och vissa gåvor är avdragsgilla. Däremot gäller ofta begränsningar i hur mycket som får dras av för respektive kostnad. Ett exempel är att avdrag för pensionsutfästelser har en kvantitativ övre gräns per anställd motsvarande det lägsta av 35 procent av dennes lön eller 10 prisbasbelopp per år (28 kap. 5§ inkomstskattelagen). Utöver dessa finns även väldigt komplicerade regler för vad som räknas som pension och inte (jfr. 28 kap. inkomstskattelagen).
Sammanfattat
Vid en analys av både intäktssidan och kostnadssidan kan man konstatera att de som beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet som huvudregel är skattepliktig medan avdrag beviljas för de flesta kostnaderna kopplade till verksamheten.
Frågan om en inkomst är skattepliktig eller om en kostnad är avdragsgill är ofta väldigt komplex att förstå. Många företag har dock en redovisningsansvarig vilken brukar kunna lösa frågan. Ibland händer det dock att redovisningspersonen inte heller kan lösa frågan vilket för anses rimligt, detta då redovisningen och beskattningen har lite olika regler.
Vasa Advokatbyrå arbetar aktivt för att värna om våra klienters intressen och strävar alltid efter att förse just dig med den bästa rådgivningen. Du kan nå oss på vårt nummer 08-678 43 00 eller via mailadressen [email protected]. Tveka inte att höra av dig!
Författad av jur. trainee Henrik Berg
Till sist om skatt för företag – intäkter och kostnader
Vasa Advokatbyrå hjälper gärna dig med allt från totalentreprenad, fastighetsrätt, avtalsrätt, dolda fel till att driva tvister. Så om du som privatperson eller ditt företag finns i till exempel Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Sollentuna, Västerås, Örebro, Linköping, Helsingborg, Jönköping, Norrköping, Haninge, Umeå, Gävle, Borås, Eskilstuna, Södertälje, Karlstad, Täby, Sundsvall, Luleå, Halmstad, Trelleborg, Lidingö, Kalmar, Växjö, Östersund, Falun, Skellefteå, Landskrona, Kristianstad, Tumba, Karlskrona, Uddevalla, Skövde, Varberg, Åkersberga, Märsta, Vallentuna, Nyköping, Lidköping, Lerum, Enköping, Alingsås, Ystad, Sandviken, Kungsbacka, Katrineholm, Nässjö, Strängnäs, Falkenberg, Ängelholm, Mariestad, Tranås, Motala, Vetlanda, Kiruna, Hässleholm eller Örnsköldsvik ska du inte tveka att höra av dig till oss så hjälper vi dig med ditt ärende.Om oss – Vasa Advokatbyrå
Vasa Advokatbyrå är en välkänd advokatbyrå som har funnits sedan 2002. Vår ägare, tillika grundare, har varit advokat i mer än 20 år och har lång erfarenhet inom olika juridiska fält.
Utbildning och erfarenhet
Företagets ägare har en bakgrund som inkluderar en juridikexamen från Chicago Kent College of Law och två masterexamen inom internationell och finansiell rätt. Han har också arbetslivserfarenhet från tingsrätten mellan åren 1986-1989.
Specialområden
Vi på Vasa Advokatbyrå jobbar med många sorters juridiska frågor men är särskilt bra på ärenden som rör dolda fel, tvister och entreprenadrätt. Tack vare vår erfarenhet kan vi erbjuda professionell rådgivning och hjälp i dessa ärenden.
Sammanfattning
Med en solid utbildning, lång erfarenhet och en fokusering på specifika juridiska områden är Vasa Advokatbyrå ett pålitligt val för dig som söker expertis inom juridik. Vi har etablerat oss som en trovärdig partner för kunder som behöver hjälp med svåra juridiska frågor.