Personlig konkurs – kan jag få hjälp DEL II

, Personlig konkurs – kan jag få hjälp DEL IISkuldsanering?

Som vi skrev i artikeln ”Personlig konkurs – kan du få hjälp DEL I” så kvarstår en fysisk persons skulder även efter dess att man försatts i konkurs. Om då inte generalexekutionen, den totala utmätningen, inte inbringar de medlen som behövs för att betala av skulderna så finns väl inget kvar att göra? Jo, du kan fortfarande ansöka om skuldsanering.

Skuldsaneringsförfarandet kan ske antingen enligt skuldsaneringslagen (2016:675) eller lag (2016:676) om skuldsanering för företagare.

Skuldsaneringslagen

Det första rekvisitet är att man är en fysisk person. Som fysisk person räknas även enskilda näringsidkare, dock endast om deras ekonomiska förhållanden är enkla att utreda. Utöver detta krävs det att personen har sina huvudsakliga intressen i Sverige. Av detta följer att medborgarskap inte är någon förutsättning i vilket även de med arbetstillstånd, långtidsvisa eller medborgarskap inom EU kan beviljas skuldsanering.

Vidare krävs det att den fysiska personen är kvalificerat insolvent. Kvalificerat insolvent innebär att gäldenären inte ska ha möjlighet att betala sina skulder och att detta tillstånd ska vara över överskådlig tid. Vad detta innebär exakt definieras inte men äldre praxis, innan 2016 då den nya lagen trädde i kraft, har varit ganska restriktiv med denna bedömning. I NJA 2010 s. 496 ansåg högsta domstolen att en person med enorma skulder inte var kvalificerat insolvent. I ärendet hade man beräknat att det borde ta cirka 15 år att betala av skulderna i vilket det ”i dag” inte kunde uteslutas att hon kunde ta sig ur skuldförhållandet. I prövningen ska man beakta alla relevanta omständigheter i vilket inte enbart lönen ställs mot skulderna. Även faktorer som barn, ålder, underhållsskyldighet m.m. Prövningen blir således en sorts prognos om gäldenären kan hantera sin nettoskuld; alltså skulden beaktat ränta, lön, förmögenhet och andra saker som påverkar betalningsförmågan.

Som tredje steg ska även en skälighetsbedömning ske. Det stadgas i 9§ skuldsaneringslagen att skuldsaneringen måste vara skälig. Att så ska vara fallet har att göra med skuldsaneringsinstitutets förtroende. Då saneringen får väldigt stora effekter för både gäldenärer och borgenärer skulle institutet snabbt förlora sin trovärdighet som rehabiliterande om man beviljades skuldsanering så fort man var kvalificerat insolvent. I denna bedömning ska rätten göra en total bedömning av gäldenären och dess skulder. Faktorer som rätten särskilt ska beakta är (i) skuldernas tillkomst, (ii) hur gäldenären hanterat skulderna och (iii) hur gäldenären medverkat under handläggningen. I praxis har rätten varit tydliga med att man verkligen ska ha försökt ”att göra rätt för sig”. T.ex. nekades en person skuldsanering när man innan saneringsansökan anskaffat sig en dyrare lägenhet (RH 1996:15), se dock även RH 1996:34 där en arbetslös person vistats i Portugal utan att söka jobb men beviljades sanering. Om skulderna uppkommit p.g.a. bedriven näringsverksamhet menar förarbetena till lagen att detta bör beaktas positivt i skälighetsbedömningen. Trots detta har praxis varit ganska sträng.

Lag om skuldsanering för näringsidkare (s.k. F-skuldsanering)

Liksom skuldsaneringslagen gäller F-skuldsanering endast för fysiska personer. Lagen riktar dock in sig specifikt på skuldförhållanden som uppkommit p.g.a. tidigare bedriven näringsverksamhet. Rekvisiten kring när F-skuldsanering kan beviljas påminner i mångt och mycket om skuldsaneringslagen i vilket praxisen torde ha samma värde. F-skuldsaneringen sjösattes dock som ett initiativ till utökad möjlighet för skuldsanering i vilket rekvisiten således torde tolkas ”lite snällare”.

För att beviljas F-skuldsanering måste den fysiska personens skulder uppkommit p.g.a. förhållande till näringsverksamhet. De skäl son nämns är (i) skulden uppstått p.g.a. verksamheten, (ii) man temporärt inte kan betala sina skulder i näringsverksamheten och (iii) om personen är närstående med en som bedriver näringsverksamhet och skulden uppstått därigenom. Ett vanligt exempel på det sistnämnda är att närstående går i borgen för företag som sedan hamnar på obestånd.

Gällande rekvisitet ”kvalificerat insolvent” ska denna göras ungefär på samma sätt som enligt skuldsaneringslagen. Frågan som uppkommer är hur man ska göra skälighetsbedömningen? Som redovisat ovan så har det ställts ganska hårde krav på när en skuldsanering anses skälig varav praxis innan 2016 förhållit sig restriktiva till att bevilja näringsidkare skuldsanering. Faktumet att F-skuldsaneringslagen är menat att utöka möjligheterna för skuldsanering gällande näringsverksamheter, samt lägger till en särskild omständighet i skälighetsbedömningen vilken är hur denna påverkar framtida förvärvsförmåga, kan man anse att praxisen är något gammal. I och med lag om skuldsanering för företagare torde fler skulder anses falla inom begreppet ”skälig”.

Resultatet av skuldsaneringen, oavsett typ, är att skulderna avskrivs helt eller delvis. Detta gäller dock endast skulder som uppkommit innan ansökan. Rent praktiskt sett går saneringen till som att man får leva på existensminimum i fem år varav allt överskott går till att betala av på skulderna. Resten avskrivs.

Personlig konkurs – kan du få hjälp?

Svaret på denna fråga är således ja. Att genomgå en personlig konkurs och ansöka om skuldsanering innebär en väldig tidsåtgång och ansträngning, särskilt vad gäller juridiken. Trots detta är det otroligt viktigt att du kan tillvarata dina rättigheter.

Vänligen se ”Personlig konkurs – kan du få hjälp DEL I” för första delen av artikeln.

Call Now ButtonSamtalet är kostnadsfritt