Överklaga skatteverkets beslut

Ibland händer det tyvärr att skatteverket fattar ett beslut som man inte riktigt håller med om. Det kan hända att det blivit något strul i deklarationen eller så kanske skatteverket helt har nekat ett avdrag eller liknande.

, Överklaga skatteverkets beslut

Skatteverket är en myndighet liksom kronofogden, arbetsmiljöverket, migrationsverket eller någon annan av Sveriges massiva förvaltningsmaskin. Av detta följer att skatteverket är bundna av både lag och direktiv från riksdag och regering. Skulle skatteverket fatta ett beslut i strid mot lag eller direktiv kan man troligen överklaga beslutet.

Denna artikel är en del av Vasa Advokatbyrås serie om beskattning. Dessa artiklar skrivs utifrån juridikens teori i vilket en praktisk tvist, utredning eller annat kan komma att se lite annorlunda ut. Vi rekommenderar således alltid att man pratar med en advokat, jurist eller annan sakkunnig innan man vidtar åtgärder.

Att överklaga ett beslut

Reglerna för att överklaga skatteverkets beslut stadgas delvis i ramlagen som kallas förvaltningslagen. Denna lag gäller myndighetsutövning rent allmänt i vilket alla myndigheter, nämner och liknande ska följa denna. Skatteverket har även sina egna överklaganderegler utöver de som stadgas i förvaltningslagen i 67 kap. skatteförfarandelagen. Reglerna fungerar som att skatteverket främst ska följa 67 kap. skatteförfarandelagen. Om inga regler finns skrivna om saken där, så ska skatteverket följa förvaltningslagen. Förvaltningslagen är således subsidiär till skatteförfarandelagen.

Essensen av att överklaga beslut är följande;

För det första måste det röra sig om ett faktiskt beslut. Med faktiskt beslut avses främst de fall där skatteverket tagit slutlig ställning till ens begäran. Detta göra skriftligen med ett ”officiellt papper”. Som beslut kan dock även i vissa fall muntliga besked eller ”rekommendationer” räknas. Rekommendationen kan anses vara ett beslut om det innefattar en dold maktutövning eller att myndigheten i övrigt försökt påverka den enskilda att agera; alltså att rekommendationen haft samma fysiska verkningar som ett beslut. Som exempel kan nämnas RÅ 2004 ref. 8. I målet hade Livsmedelsverket skrivit att viss olivolja inte fick säljas med rubricerat uttalandet som ”information”. Detta ansågs vara ett beslut vilket då gick att överklaga.

För det andra måste man ha klagorätt samt att beslutet gått en emot. Gällande skattebeslut är kretsen främst endast den person mot vilket beslutet om beskattning riktat sig mot. I vissa fall utökas kretsen av klagoberättigade där 67 kap. 9§ skatteförfarandelagen kan nämnas som exempel (gällande beslut mot juridisk person). I skatterätten måste dock inte beslutet ha gått en emot. Detta då det i skatterätten är nästintill omöjligt att konstatera huruvida ett beslut är bra eller dåligt.

För det tredje får inte beslutet särskilt undantas från överklaganderätten. Dessa undantag finns stadgade främst i speciallagarna. I 67 kap. 5§ skatteförfarandelagen och avser saker som skattebefriande enl. 10 kap. 10§ inkomstskattelagen, tillsyn av kassa samt föreläggande utan vite.

Processen

Den som vill överklaga skatteverkets beslut ska göra detta till förvaltningsrätten på den ort där man bor om man är fysisk person eller den ort där man ska anses vistas enl. 67 kap. 8§ skatteförfarandelagen. Vart juridiska personer ska överklaga beror på typen av företag.

Överklagandet ska addresseras till förvaltningsrätten men skickas in till skatteverket. Överklagandet ska som huvudregel ha inkommit till skatteverket senast innan utgången av det sjätte (6e) kalenderåret efter beskattningsårets utgång till vilket beslutet hänfört sig. Detta kan verka som en väldigt lång tid men man måste räkna med att ett beslut kan komma flera år efter beskattningsåret till vilket beslutet hänför sig. Detta gäller t.ex. beslut om eftertaxering.

67 kap. skatteförfarandelagen innehåller dock ett stort antal undantag från denna huvudregel. Det bästa vore således att man rådfrågar skatteverket om hur lång överklagandefrist man har samma sekund man får beslutet. Överklagandefristen och instruktioner i övrigt ska även finnas med i beslutet. Om inte dessa uppgifter är korrekta eller saknas så kan man som huvudregel ha rätt till längre överklagandefrist.

Att föra en process mot skatteverket innebär att målet kommer att sorteras som ett förvaltningsmål. Av detta följer att förvaltningsprocesslagen kommer att tillämpas vilken har vissa markanta skillnader mot tvistemål. Dessa är främst;

  • Rättens utredningsplikt. I förvaltningsmål har rätten en aktiv skyldighet att se till att målet blir så utträtt som krävs. Av detta följer att reglerna för att lägga till omständigheter, bevisning m.m. inte är lika strikta.
  • Huvudregeln är att man inte kan få ersättning för sina processkostnader. Från denna huvudregel finns dock en hel del undantag, särskilt vid överklagande till högre instans.
  • Förvaltningsprocesser omfattas normalt sett inte av rättsskyddet för privatpersoner. För företag brukar skatteprocesser täckas av försäkringen till ett visst belopp. Av detta följer att man som huvudregel står sina egna kostnader som privatperson.

Utöver de speciella reglerna för förvaltningstvist mot skatteverket finns även en speciell möjlighet till en sorts prövning i skattemål. Detta förfarande är en prövning av skatterättsnämnden. Förfarandet kan utnyttjas för de fall skattefrågan är av vikt för den enskilde, eller att frågan i övrigt bör prövas i praxissyfte.

Prövningen av skatterättsnämnden innebär ett förhandsbesked som är bindande att följa vid senare beskattning. Förfarandet går till som att man ansöker om förhandsbesked hos skatterättsnämnden. I ansökan ska man ange all den information som krävs för en prövning; vilket egentligen innefattar allt från en beskrivning av upplägget till detaljer avseende transaktionen. Ansökan ska senast skickas in sista deklarationsdagen för det beskattningsår som frågan hänför sig till.

Skatterättsnämndens beslut är som sagt bindande vid en senare prövning om sökanden begär detta. Beslutet är dock endast bindande för en viss tid vilket anges i beslutet. Båda enskilda (sökanden) samt skatteverket kan överklaga skatterättsnämndens beslut.

Författad av jur. trainee Henrik Berg

Ring, vi hjälper dig