Att engagera sig i olika typer av föreningar har varit en tradition i Sverige under en ganska lång tid. Detta gäller allt från mindre sportföreningar, bostadsrättsföreningar och andra hobbyföreningar till stora näringsverksamheter. Oavsett vilken typ av förening som du engagerar dig i kan det vara bra att ha lite grundläggande koll på hur föreningar fungerar.
Till att börja med finns det två huvudtyper av föreningar som är ekonomiska föreningar och ideella föreningar. Ekonomiska föreningar har som syfte att bedriva viss ekonomiska verksamhet och tillvarata sina medlemmars ekonomiska intressen. En vanlig typ av ekonomisk förening som många är med i är en bostadsrättsförening. Ideella föreningar ha som det låter; ett ideellt syfte. Ideella föreningar är framförallt vanligt förekommande vid mindre sport och hobbysammanslutningar, t.ex. din son eller dotters knattelag. Denna artikel kommer endast att behandla ekonomiska föreningar.
Ekonomiska föreningar som sådana regleras främst genom lag (2018:772) om ekonomiska föreningar. Det är dock även vanligt förekommande att föreningar även ska följa specialregleringar avseende viss typ av förening. Ett exempel är bostadsrättsföreningar som ska tillämpa lag om ekonomiska föreningar och även bostadsrättslagen (1991:614). Om det skulle förekomma olikheter i lagstiftningarna ska man alltid följa den lag som reglerar just din förening. Skulle således lag om ekonomiska föreningar och bostadsrättslagen stadga olika regler så ska man gå efter bostadsrättslagen. Detta kallas principen om ”lex specialis”.
Stämman
Gällande ekonomiska föreningar ligger den ultimata bestämmelserätten hos medlemmarna. Medlemmarna utövar sitt inflytande genom en s.k. föreningsstämma. Föreningsstämman brukar samlas en gång per räkenskapsår (ofta kalenderår) och ska då gå igenom några av de viktigaste frågorna avseende föreningens angelägenheter. Stämman ska alltid hållas senast sex månader efter räkenskapsårets utgång. Några av de minimipunkter som stadgas i lag om ekonomiska föreningar är (i) fastställelse av resultat- och balansräkningen, även resultat- och balansräkning för koncernen om föreningen äger bolag, (ii) disposition av vinst eller förlust samt (iii) rösta om styrelsens ansvarsfrihet. Utöver detta ska man på stämman även behandla sådana frågor som föreskrivs i övrigt i lag om ekonomiska föreningar samt de frågor som föreskrivs i stadgarna. En fråga som således kan behöva komma upp är t.ex. fortsatt marknadsstrategi och dylikt vilket inte allt för sällan föreskrivs i stadgarna för större ekonomiska föreningar.
Den löpande förvaltningen sköts dock av föreningen styrelse vilken, beroende av typ, ska ha en viss sammansättning. Gällande bostadsrättsföreningar föreskrivs att lag om ekonomiska föreningar gäller på denna punkt i vilket styrelsen ska bestå av minst tre ledamöter. Bostadsrättslagen föreskriver docka att minst en styrelseledamot, eller två om det finns fem ledamöter eller fler, ska väljas genom en föreningsstämma. Ofta brukar dock bostadsrättsföreningar välja alla genom en föreningsstämma.
Stämman ska hållas på den ort där styrelsen har sitt säte. Stämman får även hållas på annan angiven ort i Sverige eller ort inom föreningens geografiska verksamhetsområde om detta anges i stadgarna. Stämman får dock hållas på annan ort om extraordinära omständigheter påkallar detta. Ett exempel kan vara att den ordinarie lokalen där stämman hålls brinner ner.
Kallelse och närvaro
Inför varje stämma ska styrelsen kalla alla som har rätt att närvara på stämman. Detta inkluderar samtliga medlemmar men kan även innefatta flera personer som utses genom lag eller föreningens stadgar. Kallelsen ska skickas ut på det sätt som föreskrivs i stadgarna där även elektronisk kommunikation tillåts. Kallelsen måste dock skickas per post i vissa fall, bl.a. om den ordinarie stämman ska hållas på annan tid eller ort än vad som anges i stadgarna eller stämman ska fatta beslut om ändring av insatsen.
Kallelsen ska skickas ut tidigast sex veckor och senast fyra veckor innan den ordinarie stämman ska hållas. En kallelse till ordinarie stämma kan dock vänta till två veckor innan stämman om detta föreskrivs i stadgarna. Gällande kallelse till extrastämma ska detta skickas ut senast 2 veckor från dess att det bestämdes att en extrastämma ska hållas. Kallelsen får tidigast skickas ut sex veckor innan stämman och senast två veckor innan stämman. Dock får kallelsen senast skickas ut fyra veckor innan stämman om man ska beslut om (i) likvidation, (ii) ändring av stadgarna, (iii) avvecklas eller (iv) uppgå i annan juridisk person.
Kallelsen ska innehålla en utförlig lista om de frågor som man kommer gå igenom under stämman samt information om tid och plats. Ska man beslut om ändring av stadgarna ska det huvudsakliga förslaget finnas med i kallelsen. Styrelsen har även en skyldighet att ha bl.a. resultat- och balansräkning tillgängligt för medlemmarna på den ort där styrelsen sitter minst två veckor innan stämman. Medlemmar har även rätt att få handlingarna skickade till sig per post om man uppger postadress.
Väl på stämman får självklart alla medlemmar närvara. Det föreskrivs även en rätt för ombud att närvara på stämman. Stadgarna kan i viss mån inskränka rätt till ombud men kan aldrig förbjuda maka, sambo, annan medlem eller annan medlems ombud att agera som ombud för medlemmen. Ett ombud får högst representera tre medlemmar om ingenting anges i stadgarna. Ett exempel på undantag är att bostadsrättslagen som huvudregel endast tillåter maka, sambo, annan medlem eller annan medlems ombud att agera ombud åt medlemmen, undantag gäller för bostadsrätter som innehas av juridiska personer. Lagen om ekonomiska föreningar har som huvudregel endast medlemmar får närvara på stämman. Stämman kan dock på plats besluta att tillåta andra utomstående om samtliga närvarande röstberättigade medlemmar röstar för det.
Motioner och röstning
Som huvudregel gäller att varje medlem har en röst. Man kan dock i stadgarna föreskriva vissa krav avseende utövandet av rösträtten, t.ex. att man måste engagerat sig av viss grad. Här finns det flera lagar som stadgar undantag där bostadsrättslagen återigen kan nämnas. Huvudregeln avseende rösträtt är att varje bostadsrätt har en röst; vilket innebär att om flera personer har en andel av bostadsrätten så ska de gemensamt dela på rösten. Stadgarna kan dock föreskriva annat. Gällande vilken majoritet som krävs avseende själva frågan behandlas detta närmare i lag om ekonomiska föreningar och vanligtvis i den speciallag som kan vara tillämplig på just din förening.
Varje röstberättigad medlem har även en rätt att få sina ärenden behandlade på stämman. De enda kraven som får föreskrivas är formalia om vart motionen ska skickas och när den ska ha inkommit vilket ska framgå av stadgarna. Man kan således inte göra en medlems rätt till att få sina motioner behandlade på stämman beroende av ämne, engagemang eller dylikt. Har motionen således kommit in till rätt adress och inom den tid som stadgarna säger så ska motionen även behandlas.
Varför Vasa?
Som ovan redogjorts på en grundläggande nivå så är regelverket avseende förvaltnings, bestämmandet m.m. relativt omfattande och komplicerat. Detta är dock en nödvändighet då lagen om ekonomiska föreningar är menad att kunna appliceras på mindre ekonomiska föreningar som sport/hobbyverksamhet till större ekonomiska sammanslutningar. Lagen ska även vara aktuell avseende speciella typer av föreningar som bostadsrättsföreningar. Rättsområdet kompliceras ytterligare när flera parallella regelverk ska appliceras som i bostadsrättsfallet.
På Vasa Advokatbyrå har vi arbetat mycket med ekonomiska föreningar av olika slag, särskilt frågor gällande bostadsrättsföreningar. Vasa Advokatbyrå har därigenom förvärvat en djup kunskap avseende den komplexitet som finns i hanteringen av sådana ärenden, och även en förståelse för de problem som du kan hamna i. Vasa Advokatbyrå arbetar därför alltid aktivt för att värna om just dina intressen. Tveka inte att kontakta oss!