Köplagen (1990:931) reglerar köp av lös egendom mellan privatpersoner och mellan företag – exempelvis när du köper en bil via Blocket eller när ditt bolag anskaffar produkter från en leverantör. En grundläggande egenskap är att lagen är dispositiv: parterna kan fritt avtala om andra villkor än lagens standardregler, eller helt avtala bort enskilda bestämmelser. Den här guiden går igenom köplagens viktigaste regler och ger dig konkreta råd om vad du bör tänka på inför och efter ett köp.
Vad menas med köplagen?
Köplagen (1990:931) reglerar köp och byte av lös egendom – det vill säga allt som inte utgör mark eller fast egendom – mellan privatpersoner och mellan näringsidkare. Lagen gäller även när en vara tillverkas på beställning, förutsatt att beställaren inte tillhandahåller en väsentlig del av materialet (2 § köplagen). Handlar det däremot om en tjänst snarare än en vara är konsumenttjänstlagen (1985:716) tillämplig i stället.
Vad är det för skillnad på köplagen och konsumentköplagen?
Köplagen gäller vid köp mellan privatpersoner (C2C) och mellan företag (B2B). Konsumentköplagen (2022:260) tar istället sikte på situationer där en näringsidkare säljer en lös vara till en konsument. Det är den principiella skiljelinjen, men det finns ytterligare skillnader som är värda att känna till.
Som nämnts är köplagen dispositiv, vilket ger parterna stor avtalsfrihet. Konsumentköplagen är däremot tvingande till konsumentens förmån enligt 3 § konsumentköplagen – ett avtalsvillkor som ger konsumenten sämre skydd än lagens minimikrav är ogiltigt i den delen. En näringsidkare kan alltså inte avtala bort konsumentens lagstadgade rättigheter.
Reklamationsfristen skiljer sig också åt. Enligt 32 § köplagen har köparen rätt att reklamera inom två år från mottagandet – men eftersom lagen är dispositiv kan parterna avtala om en längre eller kortare frist. Konsumentköplagen ger konsumenten tre år på sig att reklamera (23 § konsumentköplagen), och den fristen kan inte avtalas bort till konsumentens nackdel.
Hur gäller köplagen?
Köplagens bestämmelser gäller automatiskt om parterna inte avtalat om något annat. Vill ni avvika från lagens regler – exempelvis avseende felansvar, reklamation eller prisavdrag – bör det göras skriftligen och innan köpet genomförs. Ett muntligt avtal kan visserligen vara giltigt, men är betydligt svårare att bevisa om en tvist uppstår.
Hur länge gäller köplagen?
Frågan om hur länge köplagen gäller hänger nära samman med när risken för varan övergår från säljare till köpare. Hämtar köparen varan själv, övergår risken vid avhämtningstillfället (13 § köplagen). Transporterar säljaren varan till köparen sker riskövergången när köparen tar emot den. Skickas varan med ett fraktbolag – Postnord, DHL eller liknande – övergår risken redan när säljaren överlämnar paketet till transportören, förutsatt att avsändnings- och destinationsort inte är densamma.
Befinner sig avsändnings- och destinationsorten på samma plats gäller dock en annan regel: säljaren bär risken under hela transporten fram till dess att köparen faktiskt har tagit emot varan (14 § köplagen). Det är därför viktigt att parterna i förväg klargör vilken ort som avses och hur frakten ska genomföras.
Vilken lag gäller vid köp mellan företag?
Vid köp av lös egendom mellan två företag tillämpas köplagen. Det ger parterna betydande avtalsfrihet – ni kan till exempel komma överens om längre reklamationsfrister, specifika felkriterier eller en ångerrätt som annars saknas i lagen. Köplagen innehåller nämligen ingen lagstadgad ångerrätt för B2B-köp, till skillnad från vad som gäller vid distansavtal med konsumenter. Rådet är att reglera dessa frågor tydligt i ett skriftligt avtal eller i allmänna villkor innan affären slutförs.
Att tänka på
Köplagens regelverk kan vara svårt att navigera, särskilt när en tvist väl uppstår. Har du frågor om ett specifikt köp, en reklamation eller hur ett avtal bör utformas är du välkommen att kontakta oss på Vasa Advokatbyrå för juridisk rådgivning.
Läsvärt
Författad av: Jenny Thalin