Som beställare av en entreprenad är det avgörande att avtalet reglerar hur ersättningen ska beräknas och betalas. De två grundläggande ersättningsformerna är fast pris och löpande räkning. Fast pris innebär att du betalar en i förväg bestämd klumpsumma för samtliga avtalade arbeten, oavsett vad de faktiskt kostar entreprenören att utföra. Löpande räkning fungerar annorlunda – och det är den ersättningsformen vi fokuserar på i den här artikeln.
Traditionella löpanderäkningsavtalet
Löpande räkning är i grunden motsatsen till fast pris: du som beställare betalar löpande i takt med att kostnaderna uppstår. Historiskt kallades formen för ”bok och räkning”. Det traditionella löpanderäkningsavtalet innehåller ofta inslag av ett halvfast pris, eftersom entreprenörens räntor, risk och vinst beräknas som en fastslagen procentsats på övriga kostnader – snarare än att de varierar fritt med projektets totalkostnad.
Rena löpanderäkningsformen
Vid ren löpanderäkning ersätts entreprenören för sina faktiska självkostnader. Därutöver tillkommer ett procentuellt entreprenörarvode avsett att täcka bland annat räntekostnader och vinst. Denna konstruktion regleras i standardavtalet AB 04, specifikt i 6 kap. 10 § punkt 2. Det är viktigt att arvodesandelen anges tydligt i kontraktet – en otydlig formulering kan leda till tvister om vad som egentligen ingår i självkostnaderna.
Byggherrar förhåller sig ofta skeptiska till ren löpanderäkning, och det finns goda skäl till det. Eftersom entreprenörens vinst beräknas som en andel av självkostnaderna ökar arvodet i takt med att projektet dyrare – vilket skapar en struktur där parternas ekonomiska incitament kan stå i konflikt. Ett praktiskt råd är att kräva löpande kostnadsredovisning och tydliga rutiner för godkännande av tillkommande arbeten. Det ger dig bättre insyn och möjlighet att agera innan kostnaderna löper iväg.
Löpande räkning med takpris
Vill du som beställare begränsa den ekonomiska risken kan du förhandla om ett takpris – ett avtalat maxbelopp som ersättningen som huvudregel inte får överstiga, trots att arbetet utförs på löpande räkning. Notera att ÄTA-arbeten och av beställaren orsakade kostnadsökningar typiskt sett faller utanför takprisets skyddsomfång. I praktiken är det svårt att få en entreprenör att acceptera ett sådant villkor, eftersom det innebär att entreprenören bär hela kostnadsrisken vid oförutsedda hinder, medan möjligheten till extra förtjänst är begränsad.
Att tänka på:
Innan du ingår avtal bör du ha en realistisk bild av din budget och bygga in en ekonomisk buffert. Räkna alltid med att kostnader kan tillkomma, till exempel om du behöver beställa ändrings-, tilläggs- och avgående arbeten (ÄTA-arbeten) under projektets gång.
Även ett välformulerat avtal utesluter inte att parterna tolkar ersättningsvillkoren olika. Vid en tvist om betalning bör du tidigt anlita juridisk hjälp från någon med erfarenhet av entreprenadjuridik. Vasa Advokatbyrå har lång erfarenhet av entreprenadtvister och kan bistå dig genom hela processen – från förhandling till domstol.
Läsvärt
Självkostnadsprincipen enligt AB 04 och ABT 06 | SvJT
ÄTA-arbeten – vad är det och när gäller de? (vasaadvokat.se)
Viktigt att tänka på vid ingående av en entreprenad (vasaadvokat.se)
Entreprenad – kontrakt och tolkning (vasaadvokat.se)
Författad av: Alexander Isehag