Förekomsten av internationell dubbelbeskattning, där flera nationer vill beskatta samma inkomst, är ett problem då inlåsningseffekter kan skapas som i slutändan skadar världshandeln. Det är tyvärr även till stor del ofrånkomligt då ej klar majoritet av alla världens länder finansierar sina verksamheter genom just skatteintäkter. Av detta skäl vill man ha en så bred skattebas som möjligt.
För att försöka mildra effekten har de allra flesta länderna till viss del begränsat sin jurisdiktion att beskatta både personer och företag, eller i vart fall infört ett system för avräkning eller dylikt. Detta sker till stor det i samförstånd inom ramen för internationella samarbeten.
Ett annat vanligt fenomen/koncept, utöver nationella begränsningsregler, är att länder ingår skatteavtal med varandra. Dessa brukar kallas för ”dubbelbeskattningsavtal”.
Dubbelbeskattningsavtal
Ett dubbelbeskattningsavtal är en s.k. bilateral (mellan två stater) överenskommelse om hur skattejurisdiktionen ska fördela sig. Av detta följer att det i grunden är upp till staterna själva att reglera hur avtalet ska se ut, vilket även sker. Dock är det inte alltid lätt för länderna att fördela jurisdiktionen i och med att olika typer av inkomster är av olika vikt för länderna. Ett exempel är att länder som Sverige, vilka har ett netto-utflöde av pensionärer, gärna vill behålla jurisdiktionen avseende just pensioner. Länder som Spanien och Portugal, vilka är populära orter att gå i pension i, vill gärna ha så bred jurisdiktion gällande pension som möjligt. I sådana fall har man två mot varandra stående intressen som måste lösas.
För att skapa en samspelthet i det internationella samhället har flera länder gått samman och skapar OECD. OECD står för Organisation for Economic Co-operation and Development vilken arbetar med att skapa en bättre världsekonomi och livskvalité. OECD har bl.a. arbetat fram ett modellavtal för hur de rekommenderar att ett dubbelbeskattningsavtal ska se ut, samt hur fördelningen av skattejurisdiktion bör fördela sig. Detta modellavtal har kommit att få stort genomslag för flera länders skattepolitik, däribland inräknat Sverige.
Tolkning av dubbelbeskattningsavtal
Ett dubbelbeskattningsavtal ingås mellan två stater i vilket det är upp till varje stat att behandla hur bundenhet uppstår. För svensk del tillämpar vi ett dualistiskt sätt, i vilket avtalet måste införlivas genom lag. Detta sker separat för varje avtal. Således tillämpas en stor del av den s.k. ”juridiska metoden” vid utredningsarbetet av även dubbelbeskattningsavtalen.
Vid tolkning av ett dubbelbeskattningsavtal är det viktigt att tänka på följande;
- Ett dubbelbeskattningsavtal kan aldrig utöka svensk skatterätt. Detta följer av principen av nullum tributum sine lege (ingen skatt utan lag). Detta stadgas även uttryckligen i de flesta dubbelbeskattningsavtalen. Att ett dubbelbeskattningsavtal aldrig kan utöka svensk skatterätt innebär att Sverige inte nödvändigtvis får beskatta de transaktioner/inkomster som stadgas i avtalet. Om t.ex. dubbelbeskattningsavtalet med tredje land stadgar att Sverige får beskatta alla gåvor till person i Sverige, så får detta inte ske i och med att gåvoskatten är borttagen i Sverige.
- Dubbelbeskattningsavtalen är en del av den svenska lagen. Detta innebär att dubbelbeskattningsavtalen alltid måste läsas tillsammans med den aktuella lagen som ska tillämpas. Ett exempel på detta är avräkningslagen. Lagen stadgar att avräkning ska beviljas till viss del avseende vissa skatter. Om Sverige däremot har ingått ett dubbelbeskattningsavtal med det landet som är i fråga, så kan det hända att speciella avräkningsregler gäller för just det landet.
- Alla dubbelbeskattningsavtal är unika. Även om de flesta dubbelbeskattningsavtalen som Sverige ingår är inspirerade av OECD:s modellavtal, till stor del, så finns alltid individuella skillnader. Dessa måste läsas och tydas i ljuset av Sveriges upplägg med just det landet.
Avslutande kommentar
Att hamna i en skattetvist är både långdraget och kostsamt i vilket man ska se alternativet som en sista utväg. Detta gäller även i internationella sammanhang, där man i värsta fall kan hamna i tvist med flera stater om samma transaktion eller inkomst. A och O i skattearbete är således god framförhållning och noggranna utredningar inför framtiden. Av detta skäl gör man sig oftast en god tjänst att rådfråga en jurist eller annan sakkunnig innan man påbörjar något.
Vasa Advokatbyrå har arbetat med ekonomisk juridik i över 20 år. Vi har handlagt ett stort antal ärenden där vi representerat klienter gällande det allra mesta. Vi arbetar alltid aktivt för att tillvarata klientens intressen och hitta den bästa lösningen ör just dig! Tveka inte att höra av dig.