Immateriella tillgångar omger oss i vardagen – från musiken i hörlurarna till logotypen på en kaffemugg. Trots det är begreppet ofta oklart för många företagare och privatpersoner. En immateriell tillgång är juridiskt sett en förmögenhetsrättslig tillgång utan fysisk form, och reglerna kring dem berör allt från upphovsrätt till varumärkesskydd. Den här guiden ger dig en samlad överblick över vad immateriella tillgångar är, hur de skyddas rättsligt och varför de ofta utgör ett bolags mest värdefulla kapital.
Vad är en immateriell tillgång?
En immateriell tillgång saknar fysisk form men kan ändå representera ett mycket högt ekonomiskt värde. Typiska exempel är varumärken, patent, logotyper, design, domännamn och upphovsrätter. I kunskaps- och teknikbolag överstiger värdet på dessa tillgångar ofta vida värdet på lager och maskiner sammantaget. Det är just därför ett korrekt identifierande och ett adekvat rättsligt skydd av dessa tillgångar är avgörande för bolagets långsiktiga konkurrenskraft.
Skyddet för immateriella tillgångar regleras i ett antal speciallagar beroende på tillgångsslag: patentlagen (SFS 1967:837), lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (SFS 1960:729), varumärkeslagen (SFS 2010:1877) och mönsterskyddslagen (SFS 1970:485). Utöver dessa kan ytterligare skydd åstadkommas genom sekretessavtal (NDA), konkurrensklausuler och marknadsföringslagen (SFS 2008:486) – instrument som fungerar som ett kompletterande skyddslager och är särskilt viktiga att beakta i anställnings- och bolagsavtal.
Vad är immateriella anläggningstillgångar?
Redovisningen av immateriella anläggningstillgångar upplevs av många som komplicerad, vilket till stor del beror på att tillgångarna saknar fysisk substans och är svårare att identifiera än exempelvis inventarier eller fastigheter. Enligt årsredovisningslagen (SFS 1995:1554) räknas hit bland annat balanserade utgifter för forskning och utveckling, koncessioner, patent och goodwill. En viktig avgränsning är att monetära tillgångar – såsom banktillgodohavanden, kundfordringar och leverantörsskulder – faller utanför kategorin trots att de heller inte har fysisk form. Några konkreta exempel på immateriella anläggningstillgångar:
- Licenser för exempelvis olika programvaror.
- Modeller och prototyper.
- Egenutvecklade IT-system.
- Patent eller liknande rättigheter
Hur värderar man immateriella tillgångar?
En korrekt värdering av immateriella tillgångar är central vid köp eller försäljning av ett bolag, vid licensiering och vid pantsättning som säkerhet för finansiering. Det är inte ovanligt att ett varumärke eller ett patent är bolagets mest värdefulla post – och då är det avgörande att värderingen speglar verkligheten. Praktiskt råd: genomför en inventering av alla immateriella tillgångar tidigt i en due diligence-process och dokumentera vilka rättigheter som är registrerade, vilka som saknar formellt skydd och hur länge befintliga skyddstider löper.
Det finns tre huvudsakliga värderingsmetoder. Kostnadsmetoden (the cost method) utgår från vad det kostar att återskapa tillgången. Marknadsvärdemetoden (the market value method) jämför med liknande transaktioner på marknaden, vilket förutsätter att jämförbara objekt finns tillgängliga. Inkomstmetoden (the income or economic benefit method) beräknar nuvärdet av framtida kassaflöden som tillgången förväntas generera – ofta den mest rättvisande metoden för starka varumärken och patent med tydliga intäktsströmmar. Valet av metod beror på tillgångens karaktär, tillgänglig marknadsdata och syftet med värderingen.
Vad är en immateriell rättighet?
En immateriell rättighet ger innehavaren en tidsbegränsad ensamrätt att utnyttja sin tillgång kommersiellt och att hindra andra från att göra detsamma utan tillstånd. Rättigheterna delas in i fyra huvudkategorier – patenträtt, upphovsrätt, mönsterrätt och varumärkesrätt – var och en reglerad i sin egen lagstiftning med skilda giltighetstider och registreringskrav.
Patenträtten skyddar nya, tekniska lösningar på ett problem. För att ett patent ska beviljas krävs att uppfinningen är ny, har uppfinningshöjd och är industriellt tillämpbar. Skyddstiden är maximalt 20 år från ansökningsdagen (4 kap. 40 § patentlag).
Upphovsrätten uppkommer automatiskt utan registrering och skyddar litterära och konstnärliga verk – musik, film, böcker, bildkonst samt källkod till datorprogram. Skyddstiden är 70 år efter upphovsmannens dödsår (4 kap. 43 § lag om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk).
Mönsterskyddet – också kallat designskydd – skyddar en produkts utseende och form, men varken dess funktion eller bakomliggande idé. Skyddet kräver registrering och gäller i maximalt 25 år, fördelat på femårsperioder (24 § mönsterskyddslag).
Varumärkesskyddet ger ensamrätt till ett kännetecken som identifierar ett företag, en produkt eller en tjänst. Kännetecknet kan bestå av ord, figurer, siffror, personnamn, ljud eller en specifik förpackningsutformning – så kallade förpackningsutstyrslar. För att skyddet ska beviljas måste varumärket ha särskiljningsförmåga och kunna särskiljas från andras varor eller tjänster. Skyddstiden är tio år och kan förnyas för tio år i taget utan någon övre tidsgräns (2 kap. 34–35 §§ varumärkesklag).
Att tänka på om immateriella tillgångar
Immateriella tillgångar medför både rättigheter och skyldigheter – och reglerna skiftar beroende på tillgångsslag. Den här artikeln ger en övergripande orientering. Har du specifika frågor, befinner dig i en tvist eller vill säkerställa att ditt bolags immateriella tillgångar är rätt skyddade, är du välkommen att kontakta oss på Vasa advokatbyrå.
Läsvärt
https://www.prv.se/sv/kunskap-och-stod/vanliga-ord-och-begrepp/immateriella-tillgangar/
Författad av: Jenny Thalin