Konflikt eller tvist med el-firman

Vasa Advokatbyrå har tidigare skrivit om konflikt med VVS-firman och om Tvist vid slutbesiktning. Juridiken kan vid första anblick verka likartad, men i praktiken finns det väsentliga skillnader. Nedan går vi igenom regelverket för elinstallationer och vad du kan göra om el-firman har brustit i sin tjänst.

Tjänsten

Hur tjänsten regleras beror på om du köper den som konsument eller i egenskap av näringsidkare. Som konsument skyddas du av konsumenttjänstlagen (1985:716), som ger ett relativt starkt skydd. De viktigaste delarna kan sammanfattas så här:

1. Rådgivningsskyldighet. Eftersom de flesta saknar djupare elkunskaper har näringsidkaren en lagstadgad skyldighet att rådgöra om planerade åtgärder – och att aktivt avråda dig om en åtgärd bedöms onödig redan i planeringsstadiet. Däremot kan man inte förvänta sig att el-firman förutser omständigheter som uppkommer i efterhand.
2. Fel i tjänst. Som konsument kan du göra gällande fel i tre typfall: (i) faktiskt fel – att arbetet utförts bristfälligt, (ii) att tjänsten avviker från avtalet, eller (iii) att resultatet inte motsvarar vad du rimligen hade rätt att förvänta dig. Tjänsten kan även anses felaktig om du dessförinnan fått missvisande information av el-firman eller annan part i kedjan.
3. Reklamationsfrist. Enligt konsumenttjänstlagen har du som konsument alltid minst två månader på dig att reklamera ett fel, med möjlighet till förlängd frist vid dolda fel.
4. Prisjusteringar. Avtalat pris gäller. Har du enbart fått en kostnadsuppskattning får slutfakturan överstiga denna med högst 15 procent. El-firman kan därutöver fakturera för tilläggsarbeten som uppstår utanför ursprungsuppdraget – men du måste informeras i förväg och ges möjlighet att tacka nej. Undantag gäller vid akuta situationer där skada annars riskerar att uppkomma.

Är du inte konsument styrs relationen i första hand av ert avtal. Det är därför avgörande att ni reglerar centrala punkter som (i) pris och eventuella tilläggsarbeten, (ii) tidsram, (iii) en noggrann specifikation av tjänsten, (iv) ansvarsfördelning och (v) sanktioner vid avtalsbrott.

Tänk särskilt på följande som näringsidkare:

1. Kort reklamationstid. Till skillnad från konsumenttjänstlagen gäller normalt en mycket kort reklamationsfrist – ofta bara några dagar. Enda undantaget är dolda fel som inte rimligen gick att upptäcka vid mottagandet.
2. Köplagen som parallell norm. Om konsumenttjänstlagen inte är tillämplig kan köplagen (1990:931) och allmänna avtalsrättsliga principer ändå ge vägledning om vad som ska anses utgöra ett fel. Det underlättar dock avsevärt om det finns ett välformulerat avtal.
3. Ansvar för underleverantörer. Levererar du en större tjänst till en konsument där elarbeten ingår ansvarar du som huvudentreprenör för underleverantörens utförande. Reglera ansvarsfördelningen skriftligt. Däremot bär du inte elsäkerhetslagens särskilda ansvar om du inte själv är ett registrerat elinstallationsföretag (se nedan).

Elsäkerhetslagen

Enligt elsäkerhetslagen (2016:732) måste alla elinstallationsföretag uppfylla specifika krav. Varje företag ska ha minst en auktoriserad elinstallatör – en person med dokumenterad utbildning, tillräcklig praktisk erfarenhet och som av Elsäkerhetsverket beviljats auktorisation.

Den som utför elinstallationsarbeten måste antingen vara auktoriserad elinstallatör eller arbeta inom ramen för ett elinstallationsföretags självkontrollprogram. Självkontrollprogrammet innebär att den auktoriserade elinstallatören löpande övervakar att samtliga arbeten – även sådana som utförs av icke-auktoriserade medarbetare – sker i enlighet med lagens krav.

Alla elinstallationsarbeten ska utföras med beaktande av säkerheten mot både person- och sakskador. Elinstallationsföretaget är dessutom skyldigt att anmäla arbetet till Elsäkerhetsverket, och arbetet får inte påbörjas förrän anmälan godkänts.

Vad kan du göra om tjänsten är felaktig?

Svaret beror som framgått på om du är konsument eller näringsidkare. Här följer några konkreta råd som gäller i båda fallen:

• Upprätta ett noggrant avtal. Det bästa skyddet är ett välformulerat avtal som reglerar pris, tidsram, tilläggsarbeten och ansvar. Ett genomtänkt avtal förebygger tvister och klargör vad som gäller för båda parter redan från start.
• Genomför en noggrann slutbesiktning. Kontrollera alltid att det utförda arbetet fungerar som avsett. Har elinstallatören dragit om ledningar eller installerat ny utrustning – testa exempelvis att koppla in en lampa. Upptäcker du ett fel bör du reklamera omedelbart, oavsett om du är konsument eller näringsidkare.
• Dolda fel. Ibland uppenbarar sig fel först lång tid efter slutbesiktningen. Skulle elledningarna sluta fungera en tid efter att arbetet godkändes kan det röra sig om ett dolt fel – ett fel som inte var möjligt att upptäcka ens vid en omsorgsfull besiktning. Reklamation kan ske även i sådana fall, men agera utan dröjsmål så snart felet väl upptäcks.
• Åtgärda aldrig felet på egen hand. Det kan vara frustrerande om lampan inte tänds eller maskinen inte svarar – och felet kan verka trivialt att laga. Rör ändå aldrig strömmen. Ett vanligt svenskt vägguttag levererar cirka 230–240 volt med en strömstyrka på 2,5–10 ampere, vilket kan orsaka allvarliga skador eller i värsta fall vara livsfarligt.
  • Sak- och/eller personskador. Om elinstallationsarbetet orsakat sak- eller personskador: ring 112 om situationen är akut, kontakta sedan Elsäkerhetsverket och ditt försäkringsbolag. Det är naturligtvis viktigt att klarlägga ansvarsfrågorna – men din hälsa och säkerhet går alltid före.

Varför Vasa?

En konflikt med el-firman kan snabbt bli både juridiskt komplex och tidskrävande. Oavsett om du är konsument eller näringsidkare bör du reklamera felet snarast och därefter ta hjälp av en jurist med erfarenhet av dessa frågor. På Vasa Advokatbyrå har vi lång erfarenhet av tvister inom el- och entreprenadjuridik. Vasa Advokatbyrå har under 15 år hjälpt klienter att navigera komplicerade tjänstetvister och arbetar alltid med ditt intresse i fokus.