Obegränsad skattskyldig och väsentlig anknytning

Att packa ihop sina saker och söka sin lycka på annat håll i världen kan vara lika lockande som skrämmande. Visserligen fylls man ofta med känslan av frihet där endast ens egen fantasi sätter gränser för äventyren. Det kan dock också vara rätt skrämmande, hela den värld man bott i kommer att ändras drastiskt.

, Obegränsad skattskyldig och väsentlig anknytning

Vissa kanske kommer på att den bästa lösningen på detta skulle vara att man kör på något mellanting; alltså att man flyttar utomland men ändå behåller lite saker i Sverige. Skulle man köra på det här upplägget har man ju faktiskt en reservplan om man skulle behöva komma tillbaka till Sverige!

Risken med detta upplägg är dock att man fortfarande är att anse som obegränsat skattskyldig i Sverige. Resultatet av den obegränsade skattskyldigheten är att man är skattskyldig här för all sin inkomst, även den som intjänats i utlandet. Många kan tycka att det systemet är lite orättvist då man i utlandet faktiskt inte kan åtnjuta den offentliga sektor som skatten finansierar. Tyvärr är det så det funkar.

Obegränsad skattskyldighet

Obegränsad skattskyldighet regleras i 3 kap. inkomstskattelagen. Obegränsat skattskyldig är den som (i) bor i Sverige, (ii) stadigvarande vistas i Sverige och (iii) har väsentlig anknytning hit om man varit bosatt här. De två förstnämnda faktorerna har att göra med territorialprincipen, att de som vistas i Sverige ska bidra till landets ekonomi. Den tredje faktorn är dock lite annorlunda då den inte förutsätter att man faktiskt vistas i landet. Det är en faktor som innebär en skattskyldighet om man har en viss anknytning hit för de fall man varit bosatt här. Vad ”väsentlig anknytning” innebär är inte helt lätt att reda ut. Vi kommer här att återge huvuddragen och några av de tillämpningsproblem som kan uppkomma.

Väsentlig anknytning

Vad som avses med väsentlig anknytning för person som en gång bott i Sverige exemplifieras i 3 kap. 7§ inkomstskattelagen. Några av de saker som stadgas är (i) medborgarskap, (ii) om man ha fastighet i Sverige, (iii) om man stadigvarande vistas på annat håll m.m. Regleringen om väsentlig anknytning är dock svårtolkad av flera skäl. För det första finns det ingen intern hierarki eller krav på hur många rekvisit som ska vara uppfyllda. För det andra är den exemplifierande listan inte uttömmande vilket syns i 3 kap. 7§ 1st 11 p inkomstskattelagen där det stadgas ”liknande förhållanden. Ordalydelsen tyder på att man även kan beakta andra faktorer för de fall de är av samma typ som exemplen.

Frågan om väsentlig anknytning har däremot prövats ett flertal gånger av högsta förvaltningsdomstolen som bildat en någorlunda bättre förståelse för hur regleringen ska tolkas. Av fast praxis följer att de tre faktorer som väger extra tungt är huruvida man har (i) fastighet för åretruntbruk, (ii) familj eller (iii) näringsverksamhet i Sverige. Det är dock viktigt att veta att man alltid ska göra en helhetsbedömning, i vilket man måste vara uppmärksam på just hur ens egen situation ser ut.

Vad som menas med fastighet för åretruntbruk innebär främst att den ska vara inredd/byggd för att kunna brukas som bostad hela året. Av HFD 2012 not. 51 följer att en fastighet fortfarande kan vara att anse som en ”åretruntbostad” för de fall den faktiskt brukas som detta.

Vad som menas med familj är som det låter. Bestämmelsen avser främst makar och omyndiga barn. För det fall barnen dock är vuxna och flyttat ut så brukar de som huvudregel inte grunda väsentlig anknytning. I vissa få fall kan även omyndiga barn anses inte grunda väsentlig anknytning. I HFD 2012 not. 50 hade en familj flyttat utomlands och sålt allt de hade i Sverige. Dottern (17 år gammal) stannade dock i Sverige en kort period på en internatskola. Familjen ansågs inte ha väsentlig anknytning hit vid en helhetsbedömning.

Vad som menas med näringsverksamhet är begreppet i vid mening; alltså att det egentligen innefattar alla typer av bolagsformer eller enskild bedriven näringsverksamhet. Det relevanta i prövningen är främst huruvida näringsverksamheten faktiskt bedrivs, inte om man gör en ekonomisk vinst. Av detta följer att det som främst grundar anknytning är det inflytande man rent faktiskt har i företaget (jfr. RÅ 2001 not. 41).

Saker som är av mindre vikt vid en helhetsbedömning är (i) medborgarskap (RÅ 1989 ref. 118), (ii) aktie och värdepapper (RÅ 1989 ref. 118) samt (iii) om man stadigvarande vistas i annat land (RÅ 1983 1:57).

Tips

Du som ska flytta utomland och inte vill ha väsentlig anknytning hit bör tänka på följande:

  • Sätt sig ner och gör en lista över alla dina tillgångar och företaganden i Sverige. Det är alltid lättare att gå vidare när man vet vad man har att göra.
  • Sälj eller ge bort din bostad. Om du flyttar inom EES kan du ha rätt till uppskjuten beskattning beroende på vad man skaffar för ny bostad.
  • Du behöver oftast inte göra dig av med medborgarskap, kapitalplaceringar m.m.
  • Du behöver oftast inte bestämma dig vart du ska bo permanent, så länge det inte är i Sverige.

Att utreda vad man kan behålla i Sverige och inte är ofta komplicerat i och med att det alltid sker en helhetsbedömning. P.g.a. denna komplexitet råder vi alltid att man börjar utreda detta i god tid innan ”deadline” samt rådfrågar en sakkunnig. Vasa Advokatbyrå kan ofta hjälpa till. Du kan nå oss på våt nummer 08-678 43 00.

Författad av jur. trainee Henrik Berg

Call Now ButtonSamtalet är kostnadsfritt