Inte allt för sällan fungerar inte ett förhållande. Det kan bero på flera saker utan att vara någon parts fel. Man kan ha varit kär under en lång tid man flyttade ihop eller gifte sig med en uttänkt plan om hur man skulle planera framtiden. Oavsett hur bra man än planerar är det tyvärr omöjligt att förutse framtiden.
Om det bara är två personer som flyttat ihop och blivit sambos eller gift sig brukar förhållandets slut inte vålla några större problem. Visserligen uppstår svårigheter med hur man ska göra med bostaden, ekonomin, skulder och dylikt men ofta kan man lösa det om man bara sätter sig ner och pratar. Annorlunda blir det när barn är iblandade. Som barn har man en stark och naturlig koppling till båda föräldrarna i vilket man som huvudregel behöver båda föräldrarna i sitt liv. Det är dock inte alltid som man kan lösa detta rent praktiskt sett, t.ex. om föräldrarna bor på enskilda håll i landet, eller t.o.m. utomlands.
Vårdnadshavarnas administrativa ansvar
Som vårdnadshavare, oftast föräldrarna, har man ett gemensamt ansvar avseende barnet. Detta inkluderar bland annat att förvalta de rättigheter som kommer tillkomma barnet själv i framtiden. Således är det vårdnadshavarna som, i barnets namn, undertecknar avtal, underskrift vid pass, ansöka om dagis, skola och mycket mer. Man ska alltså som förälder se till att barnet kan ha en fungerande vardag. Detta brukar inte heller vara något problem om båda eller den ensamma vårdnadshavaren är närvarande.
Utöver det administrativa ansvaret har föräldrarna gemensamt även en skyldighet att försörja barnet. Försörjningsplikten framgår av 7 kap. föräldrabalken (1949:381) där det stadgas att underhållsskyldigheten sträcker sig så långt det är skälig med beaktande av barnets behov och föräldrarnas gemensamma ekonomiska situation. Underhållsskyldigheten gäller till dess att barnet har fyllt 18 men kan i vissa fall utsträckas om barnet fortfarande går i skolan. Underhållsskyldigheten upphör i vart fall när barnet fyller 21.
Vad krävs för att man ska få ensam vårdnad?
När föräldrar separerar och har gemensamma barn uppstår ofta frågor om vem som ska ha vårdnaden om barnen. I Sverige är det vanligt att föräldrarna har gemensam vårdnad, vilket innebär att de tillsammans ansvarar för barnens uppfostran, skolgång, boende och ekonomi. I vissa fall ansöker en förälder om ensam vårdnad, vilket innebär att endast en av föräldrarna ansvarar för dessa beslut. För att en förälder ska beviljas ensam vårdnad krävs det att vissa kriterier uppfylls.
För det första måste den förälder som ansöker om ensam vårdnad kunna visa att det är i barnets bästa intresse att ha enbart en vårdnadshavare. Detta kan innebära att föräldern kan bevisa att den andra föräldern inte är lämplig att ta hand om barnet, till exempel på grund av missbruk, våld eller psykisk ohälsa. Föräldern kan även behöva visa att den gemensamma vårdnaden inte fungerar, till exempel på grund av svårigheter att samarbeta eller att barnet påverkas negativt av situationen.
En domstol eller en socialtjänst gör en bedömning av barnets bästa i varje enskilt fall. Det innebär att de tar hänsyn till barnets ålder, personlighet, behov och önskemål. En domstol eller socialtjänst kan även beakta den förälder som ansöker om ensam vårdnads förmåga att ta hand om barnet och uppfylla dess behov. Om en förälder inte kan visa att det är i barnets bästa intresse att ha ensam vårdnad, kommer domstolen eller socialtjänsten att avslå ansökan.
Det är viktigt att förstå att ansökan om ensam vårdnad är en komplex och ofta känslomässigt laddad process, där barnets bästa alltid står i centrum. Om du funderar på att ansöka om ensam vårdnad är det rekommenderat att rådgöra med en jurist som har erfarenhet av familjerätt för att få den bästa hjälpen och stödet i processen.
Barnets kärlek
Utöver vårdnadshavarnas skyldighet att omhänderta barnens administrativa liv och ekonomiska underhåll så får man aldrig glömma barnets emotionella omvårdnad. Särskilt små barn är direkt beroende av dig som förälder vad gäller kärlek, omsorg och trygghet. I barnets värld är du som förälder den enda som kan skydda dem mot det som är nytt och läskigt, men även den enda som kan visa dem vad som måste läras.
Som svensk föräldrarätt ser ut så har barnet rätt till samma kärlek, omsorg och trygghet från båda föräldrarna. Det är även väldigt sällsynt att ena föräldern vägrar att ge barnet kärlek, omsorg och trygghet utan problemen uppstår om föräldrarna inte bor tillsammans.
Om man flyttat isär
Om föräldrarna skiljer sig eller flyttar isär brukar både den administrativa och ekonomiska förvaltningen av de gemensamma barnen försvåras. Särskilt om föräldrarna bor på olika håll är det många gånger svårt, om inte omöjligt, att t.ex. inhämta båda föräldrarnas underskrift vid utfärdande av nytt pass, inskrivning på ny skola och dylikt. Även frågan om underhållsskyldigheten kommer att bli mer komplicerad då man nu måste ta ställning till vad som är skäligt efter barnens behov utifrån två skilda ekonomiska hushåll. Detsamma gäller hur båda föräldrarna ska tillgodose barnets behov av omsorg och trygghet.
Rent allmänt gällande vårdnaden är huvudregeln som sagt att denna ska vara delad. Detta innebär alltså att båda föräldrarna ska ha lika rätt att företräda barnet administrativt, försörja barnet ekonomiskt och ge barnet omsorg och trygghet. Ibland kan dock svåra samarbetsproblem uppkomma av olika skäl i vilket den delade vårdnaden är omöjlig, t.ex. vem som ska ha vårdnaden, hos vem barnet ska bo etc. I så fall uppstår en vårdnadstvist.
Vårdnadstvisten
Vårdnadstvister handläggs av allmän domstol där även socialnämnden kommer att ha en roll. Socialnämnden är där i syfte att bevaka barnets intressen; att se till att barnet aldrig far illa ut. Socialnämnden är även där som stöd för föräldrarna bl.a. i form av att agera medlare om föräldrarna har svårt att kommunicera med varandra avseende vårdnaden (6 kap. 18§ föräldrabalken).
Utgångspunkten i bedömningen om föräldrarna bör ha fortsatt gemensam vårdnad eller om ena föräldern bör tillerkännas ensam vårdnad är som sagt barnets bästa. I bedömningen om vad som är barnets bästa ska man sammanväga samtliga relevanta faktorer som administration, ekonomi, trygghet, kärlek och omsorg. Hur rätten kommer att utföra denna prövning varierar något enormt i och med att inget barn är identiskt med ett annat.
Av vad som kan utläsas av både lag och praxis inkluderar ”barnets bästa” bl.a.;
- Att få träffa båda föräldrarna. Det framgår uttryckligen av 6 kap. 15§ föräldrabalken att barnet har rätt till umgänge med en förälder som de inte bor med. Hur ofta barnet har rätt att träffa denna förälder varierar beroende på de praktiska möjligheterna med utgångspunkten är att de ska få träffa föräldern så ofta som praktiskt möjligt. Umgängesrätten kan dock inskränkas om barnet kan fara illa av kontakt med den föräldern. Detta är en tydlig markering att umgängesrätten är barnets och inte förälderns.
- Rätt till stabilitet och kontinuitet. Särskilt när barnet är yngre så är det väldigt viktigt att barnet kan ha en stabil vardag. Skulle således frågan uppkomma om vem som ska ha vårdnaden, varav ena föräldern ska flytta till ett nytt ställe, anses det mer förenligt att barnet bor på samma ställe. Samma sak gäller om det blir aktuellt att barnet ska byta vårdnadshavare.
- Gemensam vårdnad ska vara huvudregeln. Gemensam vårdnad anses som huvudregel vara det som är mest förenligt med barnets bästa. Den största anledningen till att istället meddela ensam vårdnad är om föräldrarnas samarbetssvårigheter är så pass grova att det i slutändan blir barnet som kommer lida. (jfr. NJA 2006 s. 26 där ena föräldern dömts för försök till dråp på den andra föräldern).
- Barnen ges visst inflytande. Beroende på barnens ålder och grad av mognad kan det i vissa fall vara förenligt med barnets bästa att få sin röst hörd. I NJA 1995 s. 398 prövades frågan om vårdnaden av en 13-årig flicka där situationen var så pass allvarlig att gemensam vårdnad inte var ett alternativ. Högsta domstolen beaktade nästan uteslutande den 13-åriga flickans önskan att bo med pappan med grund att hon uppvisat en viss mognad förenligt med sin ålder.
Tvist om underhållsskyldighet?
Utöver tvisten om själva vårdnaden är det inte ovanligt att tvist avseende ev. underhållsskyldighet uppstår samtidigt. Huvudregeln när föräldrarna lever tillsammans är att de ska ansvara gemensamt för barnets försörjning och bidra till hushållet efter kapacitet. Är man dessutom gift regleras underhåll gentemot maka även därigenom.
Om föräldrarna separerar ska samma huvudregel gälla för barnet även om ena föräldern tillerkänns ensam vårdnad eller om barnet endast varaktigt bor med ena föräldern. Detta kommer då att skötas genom underhållsbidrag vilken bestäms dels efter vilket behov barnet har av försörjning och dels efter förälderns ekonomiska förmåga, om t.ex. barnet har ett sommarjobb med en inkomst så påverkar det bedömningen för vilket underhåll som anses skäligt. Däremot brukar underhållsskyldigheten inte påverkas om ena föräldern med uppsåt eller av oaktsamhet gör sin inkomst mindre. Det är således helt omöjligt att utan en djup prövning av alla konkreta omständigheter säga vad ett skäligt belopp är.
En vårdnadstvist eller en tvist om underhållsskyldighet är inte endast juridiskt komplext utan även väldigt emotionellt. Båda föräldrarna är oftast upprivna då det tyvärr är vanligt att förhållanden tar slut med starka känslor. Båda föräldrarna är även ofta eniga att var och en ska värna om barnets bästa och att båda ska bidra till barnets försörjning. Det händer dock ofta att man som föräldrar är oeniga om vad barnets bästa innebär och till vilken grad var och en ska försörja barnet. Det är då viktigt att man har en kompetent jurist man kan lita på. På Vasa Advokatbyrå har vi arbetat med många vårdnadstvister i vilket vi har både kompetensen och förståelsen för just din tvist. Tveka inte att höra av dig!