Det gamla ordspråket ”att gå i borgen är att gå i sorgen” har visat sig träffsäkert alltför många gånger. Att ingå en borgensförbindelse innebär att du ”går i god” för någon annans skuld – en avtalsrättslig konstruktion där du med din egen förmögenhet utfäster betalning om gäldenären inte fullgör sin del. Skälen varierar: ibland handlar det om ett affärsmässigt beslut när banken kräver personlig säkerhet för ett företagslån, ibland om att hjälpa en släkting eller vän att finansiera exempelvis ett bostadsköp.
Ofta löper borgensåtagandet utan friktion – företaget sköter sina betalningar eller vännen amorterar enligt plan. Men när något väl går snett är det avgörande att du som borgensman känner till dina rättigheter och skyldigheter.
Tre typer av borgensåtagande
Borgensåtaganden regleras primärt i 10 kap. handelsbalken (1737:0123 2) och förekommer i tre grundformer:
- Enkel borgen. Borgensmannen kan inte krävas förrän borgenären uttömt samtliga rättsliga möjligheter att driva in skulden hos gäldenären – inklusive utmätningsförsök. Åtagandet begränsas normalt till ett visst belopp (begränsad borgen) och ger borgensmannen det starkaste skyddet av de tre formerna.
- Proprieborgen. Borgensmannen utfäster ansvar ”som för egen skuld” (jfr 10 kap. 9 § HB), vilket innebär att borgenären fritt kan vända sig direkt mot borgensmannen utan att först kräva gäldenären. Detta är standardformen i banksammanhang och ett betydligt mer ingripande åtagande än enkel borgen.
- Solidarisk borgen. Borgensmannen och gäldenären bär ett gemensamt betalningsansvar; borgenären kan kräva vem som helst av dem på hela beloppet. Betalar borgensmannen mer än sin andel uppstår en regressrätt mot både gäldenären och eventuella medborgensmän.
Gemensamma regler för borgensåtaganden
Oavsett borgensform gäller ett antal grundläggande principer.
Regressrätt. Betalar borgensmannen gäldenärens skuld inträder automatiskt en regressrätt – borgensmannen ”köper” i praktiken fordran och kan kräva gäldenären på motsvarande belopp. Vid flera borgensmän för samma skuld gäller regressrätten proportionellt även dem emellan. Dokumentera alltid din betalning noggrant för att underlätta ett senare regresskrav.
Borgenärens informationsplikt. Borgenären är skyldig att agera så att borgensmannens möjlighet att utöva sin regressrätt inte äventyras. För banker och andra professionella borgenärer är informationsplikten långtgående: i NJA 1998 s. 852 jämkades borgensmannens ansvar eftersom banken underlåtit att informera om gäldenärens betalningsproblem under lånets löptid. Praktiskt råd: begär alltid skriftlig information om låntagarens ekonomiska ställning innan du skriver under.
Preskription. Huvudregeln enligt preskriptionslagen (1981:130) är tio år räknat från borgensförbindelsens tillkomst; i konsumentförhållanden gäller tre år. En viktig detalj: borgensåtagandet är accessoriskt till huvudskulden, vilket innebär att om huvudfordran preskriberas faller borgensåtagandet bort – borgenären kan då inte längre rikta krav mot borgensmannen.
Praktiska råd innan du skriver under
Kontrollera alltid: (1) vilken borgensform avtalet avser, (2) om åtagandet är belopps- eller tidsbegränsat, samt (3) hur avtalet reglerar vad som händer vid en försämring av gäldenärens ekonomi. Det saknas ett modernt samlat regelverk för borgen – 10 kap. HB är ålderdomligt och svårtolkat – varför rättsläget i hög grad formats av domstolspraxis snarare än lagtext.
Vasa Advokatbyrå har lång erfarenhet av borgensärenden – både i rådgivningsskedet och när tvist uppstår. Vasa Advokatbyrå ser alltid till dina intressen. Hör av dig om du har frågor.