Borgensåtagande

Det finns ett gammalt uttryck som lyder ”att gå i borgen är att gå i sorgen”. Tyvärr har gamla uttryck inte alltid fel. Att ingå en borgensförbindelse innebär i grunden att man ”går i god” för någon annans skuld. Det är alltså en avtalsrättslig konstruktion där man med sin egen förmögenhet utfäster betalning om gäldenären inte gör detta. Anledningen till att gå i borgen kan vara allt ifrån ett affärsstrategiskt beslut om banken inte vill låna ut pengar till ens bolag. Det kan även vara av mer personliga skäl som att hjälpa en släkting eller vän att få lån, t.ex. till ett hus.

I många fall går även borgensförbindelsen bra då ditt företag kan betala sina fakturor eller vännen som amorterar enligt planen. I vissa fall kan det dock gå helt fel i vilket det är bra om du som borgensman vet vad som gäller.

Typer av borgensåtagande

Det finns tre stycken huvudtyper av borgensåtaganden vilka är;

1. Enkel borgen. En enkel borgen är den mest klassiska versionen. En enkel borgen innebär att man som borgensman utfäster betalning om skulden inte infrias, dock endast efter det att borgenären uttömt alla lagliga medel för att få betalt av gäldenären. Detta innebär således att borgenären endast kan göra åtagandet gällande när det väl är konstaterat att gäldenären inte kan betala. Detsamma gäller om gäldenären håller sig undan eller dylikt. En enkel borgen begränsas vanligtvis till att gälla ett visst belopp. Borgensåtagandet brukar då kallas ”en begränsad borgen”.
2. Proprieborgen. Att ingå ett åtagande om proprieborgen innebär att man utfäster betalningsansvar som om skulden var sig egen. Detta innebär att borgenären kan välja vem som ska betala skulden efter egen vilja. Till skillnad från en enkel borgen så måste borgenären nu inte först vända sig till gäldenären.
3. Solidarisk borgen. En solidarisk borgen innebär att borgensmannen och gäldenären har ett delat betalningsansvar. Med detta menas att borgensåtagandet i realiteten innebär att båda personerna ”står på lånet” även om det bara kommer en av personerna tillgodo. Skulle således gäldenären betala hela lånet har denna en regressrätt gentemot borgensmannen.

Allmänt gällande borgensåtagande

Rent allmänt gällande ett borgensåtagande gäller vissa gemensamma regler oavsett vilken typ av borgensåtagande det rör sig om. Några av de aspekter som förtjänar att nämnas är regressrätt, borgenärens skyldigheter och borgensåtagandets preskription.

Om borgensmannen skulle betala gäldenärens skuld uppstår en automatisk regressrätt, med delvis undantag gällande solidarisk borgensförpliktelse. Detta innebär att borgensmannen har rätt att återfå det belopp som denne lagt ut för gäldenärens skulder. Man kan således säga att borgensmannen köper skulden. Regressrätten gäller även mot andra borgensmän om flera står för samma skuld. Skulle det således finnas två borgensmän, varav ena betalar hela skulden, har denne en regressrätt även mot den andra borgensmannen avseende dennes del.

Borgenären har även en rad att skyldigheter för att tillvarata borgensmannens intressen. Dessa skyldigheter innebär bl.a. för det första att agera på ett sådant sätt att borgensmannens möjligheter att tillvarata sin regressrätt inte skadas. För det andra måste en borgenär fortfarande utreda gäldenärens betalningsförmåga och även i vissa fall informera om denna. I NJA 1998 s. 852 jämkades en borgensmans ansvar med grund att borgenären inte hade upplyst denna om gäldenärens betalningssvårigheter under lånets löptid. Gällande hur långt informationsplikten sträcker sig varierar beroende på situationen där högre krav kan ställas på banker och dylikt än mindre borgenärer som t.ex. privatpersoner.

Vad gäller preskriptionen tillämpas allmänna principer gällande preskription i vilken tiden är 10 år som huvudregel räknat från dess att borgensåtagandet uppstod. Om skulden rör ett konsument-närigsidkarförhållande så är preskriptionstiden tre år istället. Det är även viktigt att veta att borgensåtagandet är accessoriskt till skulden i vilken skuldens preskription även preskriberar borgensåtagandet. Man kan således inte som borgenär vända sig mot borgensmannen för det fall den ordinarie skulden preskriberats.

Problem med borgen?

Som framgår av artikeln är ett borgensåtagande alltid förenat med risker som dock kan variera beroende på typ av åtagande. Det är dock inte ovanligt att man ”justerar” eller ändrar avtalet för att anpassas efter situationen. Ett borgensavtal kan t.ex. inte gälle betalningsansvar rent allmänt utan gälla en specifik sak. Borgensåtagandet kan alltså komma att likna en form av pant. Frågan om van man får ta med i ett borgensåtagande, vad som gäller, hur ansvaret ska göras gällande etc. vållar även inte allt för sällan problem i praktiken. Vidare saknas dessvärre ett mer utförligt regelverk gällande borgensåtaganden specifikt. Den reglering som finns är särskilt 10 kap. handelsbalken (1737:0123 2) vilken inte uppdaterats kontinuerligt. Den är både svår att förstå rent ordamässigt i vilket det är lättare att bara lära sig vad som gäller vid borgensförhållanden.

Vasa Advokatbyrå har hanterat ärenden gällande borgensåtaganden ett stort antal gånger i vilket vi förvärvat en lång och gedigen erfarenhet på området. Vasa Advokatbyrå arbetar alltid aktivt för att tillvarata dina intressen och hitta den bästa lösningen för just dig. Tveka inte att höra av dig.