Frågan om man vad som är skattepliktigt ställs väldigt ofta vilket inte heller är så konstigt, man vill ju oftast undvika skatt så gott det går. En fråga som dock inte ställs lika ofta, men som är minst lika viktig, är när en transaktion ska beskattas. Tidpunkten för skatten kan många gånger komma som en överraskning och därför ge tråkiga överraskningar för ens kassaflöde, både för privatpersoner och företag.
I denna artikel tänkte vi grundläggande utreda tidpunkten för beskattning. Denna artikel är skriven utifrån regleringens huvudregler varför man alltid bör kontakta en sakkunnig om man har en konkret fråga. Nedan tänkte vi kort utreda beskattningstidpunkten i inkomstslaget kapital. Kolla gärna våra andra artiklar om näringsverksamhet och tjänst.
Allmänt om beskattningstidpunkt tjänst
Frågan om när man ska beskattas i inkomstslaget tjänst är egentligen inte särskilt komplicerat i de flesta fallen. Man beskattas helt enkel när man när man kan disponera över inkomsten eller på annat sätt ta del av denna (10 kap. 8§ inkomstskattelagen). Detta är ett uttryck för kontantprincipen vilken innebär att just tidpunkten för beskattning är beroende av den faktiska utbetalningen. För de fall man uppbär lön, vilket är den absolut vanligaste transaktionen i inkomstslaget tjänst, sker beskattningen när den utbetalas.
Med ordet disponera ska dock inte endast faktiska betalningar förstås. Även för de fall man haft en reell möjlighet att uppbära inkomsten, men genom fritt val valt att inte göra detta så kommer man att beskattas. Ett exempel på detta är att man inte kan välja att frivilligt låta arbetsgivaren förvalta ens medel i syfte att skjuta upp beskattningen. Dock finns ett undantag gällande vinstandelsstiftelser vilken vuxit fram i praxis (se RÅ 2000 ref. 4). Det fordras dock i så fall att arbetstagaren valt att låta arbetsgivaren förvalta inkomsten i gid tid innan inkomsten skulle utbetalats samt att man som arbetstagare inte kan lyfta lönen under viss tid framöver. Systemet för undantaget avseende vinstandelsstiftelser bär vissa likheter med arbetsgivarens utfästelser om pension, vilken inte heller föranleder beskattning. Skulle något av rekvisiten brista kommer arbetstagaren således att beskattas på inkomsten i takt med att personen skulle ha uppburit inkomsten, även om betalningen i praktiken förvaltas av arbetsgivaren (se RÅ 2008 ref. 20).
Det finns dock fler sätt än att uppbära lön för att hamna i inkomstslaget tjänst. Enligt definitionen i 10 kap. 1 – 4§ i inkomstskattelagen omfattar begreppet tjänst även inkomst på grund av uppdrag och annan inkomstgivande verksamhet av varaktig eller tillfällig natur. Som inkomst av tjänst räknas även pension, livränta, engångsersättning för personskada med mera. För att definiera inkomstslaget tjänst är de nog lättare att konstatera vad som inte faller under begreppet. Vad som faller utanför inkomstslaget tjänst är: inkomst av näringsverksamhet, kapital, undantag från beskattning enl. 8 kap. inkomstskattelagen samt uttryckliga undantag i 10 kap. 4§ inkomstskattelagen. Inkomstslaget tjänst är således subsidiärt till både inkomstslaget näringsverksamhet och kapital men ändå väldigt brett. Av denna anledning har inkomstslaget tjänst kommit att kallas för ”slasktratten”; inkomstslaget samlar upp det som inte omfattas av näringsverksamhet eller kapital. Enligt mig är namnet välförtjänt.
Vissa svåra fall
Att inkomst av tjänst beskattas när den kan disponeras eller (personen) på annat sätt kan ta del av inkomsten kan i vissa fall vålla vissa svårighetsbedömningar. En första fråga är vad som menas med att inkomsten kan disponeras eller på annat sätt tas del av? För att exemplifiera problematiken kan vi använda RÅ 1962 ref. 46.
I rättsfallet hade den dåvarande rikskändisen fader Gunnar arbetat med en ideell organisation som heter Gratia Dei. Under tidigt 60-tal hade fader Gunnar bland annat föreläst och författat böcker. Ersättningen för detta skulle dock inte enligt avtal uppbäras av honom, utan av den stiftelse som han arbetade med. Frågan som uppstod var om fader Gunnar, trots att pengarna oavbrutet gick till stiftelsen, ändå skulle anses ha utbetalats till honom? Enligt högsta förvaltningsdomstolen (HFD) medförde inte upplägget, att stiftelsen skulle få pengarna direkt, att fader Gunnar skulle undslippa beskattning. Resonemanget löd således som att den ersättning som betalats till stiftelsen skulle anses ha kommit fader Gunnar till godo. I detta rättsfall kom HFD således fram till att fader Gunnar skulle anses ha disponerat över betalning på så sätt att han bestämt adressat för inkomsten. Med detta rättsfall kom fader Gunnar-principen att födas vilket fick innebörden att man fortfarande kan anses uppbära en inkomst, även om adressaten är någon annan.
I modern praxis (RÅ 1996 ref. 16) ser vi liknande resonemang, även om instanserna inte uttryckligen nämnder fader Gunnar-principen. I RÅ 1996 ref. 16 ägde en person 50% av ett bolag som leasade en bil. Vid leasingens slut såldes bilen till underpris till personens sambo. HFD ansåg att personen skulle beskattas för rabatten, eftersom han hade beskattats för rabatten om han själv köpt bilen. Detta skulle gälla även om det var sambon som köpt bilen.