Beskattningstidpunkt näringsverksamhet – när ska du skatta?

Frågan om man vad som är skattepliktigt ställs väldigt ofta vilket inte heller är så konstigt, man vill ju oftast undvika skatt så gott det går. En fråga som dock inte ställs lika ofta, men som är minst lika viktig, är när en transaktion ska beskattas. Tidpunkten för skatten kan många gånger komma som en överraskning och därför ge tråkiga överraskningar för ens kassaflöde, både för privatpersoner och företag.

, Beskattningstidpunkt näringsverksamhet – när ska du skatta?

I denna artikel tänkte vi grundläggande utreda tidpunkten för beskattning. Denna artikel är skriven utifrån regleringens huvudregler varför man alltid bör kontakta en sakkunnig om man har en konkret fråga.

Allmänt om beskattningstidpunkt näringsverksamhet

Beskattningstidpunkten skiljer sig främst beroende på inkomstslag, men även beroende på bland annat subjektet. Reglerna för tidpunkten för beskattningen är många och regleras i bland annat inkomstskattelagen och skatteförfarandelagen. Slarvigt kan man uttrycka det som att inkomstskattelagen reglerar vilka åtgärder som föranleder beskattningen medan skatteförfarandelagen reglerar hur beskattningen går till rent praktiskt.

Reglerna för tidpunkten för beskattningen är många och i flera fall abstrakta och svårförståeliga. I denna artikel kommer vi främst behandla huvuddragen för inkomstslaget näringsverksamhet. I följande artiklar kommer vi behandla kapital och tjänst.

Näringsverksamhet

Av 13 kap. 1§ inkomstskattelagen följer att den som bedriver förvärvsverksamhet på ett yrkesmässigt och självständigt sätt ska beskattas enligt det inkomstslaget. För att beskattas i inkomstslaget tjänst ska således tre rekvisit vara uppfyllda, nämligen (i) förvärvsverksamhet, (ii) yrkesmässighet samt (iii) självständighet. Vi har beskrivit vad respektive rekvisit innebär mer i detalj i vår tidigare artikel ”skatt för företag del 1”. Kortfattat innebär rekvisiten främst att man ska bedriva verksamhet i syfte att få in pengar, av viss omfattning eller tid samt att man inte ska vara anställd. Anställda beskattas ju i inkomstslaget tjänst.

Tidpunkten

Om man hamnar i inkomstslaget näringsverksamhet ska man beskattas enligt s.k. bokföringsmässiga grunder (14 kap. 2§ inkomstskattelagen). Detta innebär att skatten för näringsverksamheter kommer att styras av redovisningen för de fall inte inkomstskattelagen stadgar något annat. I paragrafens andra stycke stadgas uttryckligen att frågan när intäkter ska tas upp och kostnader ska dras av styrs av ”god redovisningssed”. God redovisningssed är dock ofta svårt att definiera eftersom det finns mer än en definition. Många definitioner ansluter sig dock huvudsakligen till att god redovisningssed innebär att ”redovisningen följer gällande lag och accepterad praxis”.

Rent konkret innebär beskattning i inkomstslaget verksamhet att man kommer i kontakt med konceptet periodisering. Periodisering innebär att man ”sorterar” varje intäkt och kostnad till den period dit den är hänförlig. Det innebär således att man som näringsverksamhet inte nödvändigtvis ska ta upp intäkten när pengarna kommer in eller att man får dra av kostnaden när den uppkommer.

Vi kan demonstrera detta i ett exempel: A äger ett företag som heter A AB. År 1 köper A AB varor (skor) för 100 kr som ska säljas. År 2 säljs varorna för 200 kr till B, betalningen sker dock år 3. A har valt att dra av kostnaden för varorna år 1 och tagit upp intäkten för försäljningen år 3. Om vi håller oss strikt till periodiseringsfrågan så kan det konstateras att A tyvärr har gjort fel. Enligt god redovisningssed avseende lösa varor skulle A ha tagit upp intäkten redan år 2. Vad gäller kostnaden skulle även denna tagits upp år 2, i samband med försäljningen.

Det sistnämnda i exemplet följer av den s.k. matchningsprincipen. Matchningsprincipen innebär att man vid periodiseringen ska hänföra kostnaden till den period en vara förbrukas. Vid försäljning av lös egendom innebär detta således att man drar av kostnaden för inköpet när varan säljs. Vid förbrukning av t.ex. anläggningstillgångar och inventarier ter sig matchningsprincipen som att man drar av kostnaden för inköpet i takt med att varan förbrukas. I praktiken sker detta genom årliga avskrivningar. Vad gäller anläggningstillgångar och inventarier stadgas dock särskilda skatteregler i 17 – 20 kap. inkomstskattelagen.

Tidpunkten i praktiken

Frågan om vad som avses med god redovisningssed styr således den tidpunkt som man ska ta upp en intäkt till beskattning. Att basera det valet på en princip utan en riktigt konkret definition kan således vålla stora svårigheter.

I ett steg att fastställa en närmare innebörd av god redovisningssed har bokföringsnämnden varit mycket behjälplig. Bokföringsnämnden har nämligen genom sina allmänna råd stadgat principer och regler för olika typer av både företag och transaktioner i de s.k. K-regelverken samt allmänna råd gällande vissa frågor. Effekten av K-regelverken och de andra allmänna rådens existens har varit att redovisning som är förenlig med verken presumeras också vara korrekt enligt lag. Det krävs således som huvudregel att för de fall man önskar göra avsteg så fordras att man kan bevisa att tillämpningen av de allmänna råden, i det konkreta fallet, skulle vara oförenligt med god redovisningssed. Avsteg från bokföringsnämndens allmänna råd är ovanliga.

Call Now ButtonSamtalet är kostnadsfritt