Immateriella tillgångar utgör i genomsnitt runt 80 procent av ett företags totala värde – och ibland ännu mer. Det handlar om tillgångar du inte kan ta på, men som i hög grad definierar vad din verksamhet faktiskt är värd: varumärket, teknologin, kunskapen och affärsrelationerna. Immaterialrätten regleras av ett flertal lagar och är ett juridiskt komplext område att navigera. Den här artikeln ger dig en genomgång av vad immateriella tillgångar är, hur de skyddas rättsligt och vad du som företagare konkret bör ha koll på.
Vad är en immateriell tillgång?
Immateriella tillgångar är ett brett begrepp som rymer allt från varumärken och affärsmodeller till databaser, know-how och egenutvecklade uppfinningar. Även företagsnamnet, kundregistret och proprietär teknik räknas hit – ofta det som ger verksamheten dess faktiska konkurrensfördel. Bokföringsnämnden definierar i K3 (BFNAR 2012:1) en immateriell tillgång som "en icke-monetär tillgång utan fysisk form" och klargör att finansiella tillgångar faller utanför definitionen. En tillgång kan vara egenupparbetad, det vill säga internt utvecklad, eller förvärvad – exempelvis genom köp av ett patent eller en licens. Har tillgången ett bestående värde för verksamheten klassas den som anläggningstillgång, vilket styr hur den redovisas i bokföringen.
Vad är en immateriell rättighet?
Flera immateriella tillgångar kan skyddas genom immateriella rättigheter. De fyra huvudsakliga skyddsformerna är: patent, som skyddar nya tekniska lösningar enligt patentlagen (SFS 1967:837); varumärke, som skyddar kännetecken – exempelvis namn och logotyp – för varor och tjänster; designskydd, som skyddar en produkts utseende men inte dess funktion; samt upphovsrätt, som skyddar konstnärligt skapande som musik, film och litteratur. Registrering av patent, varumärke och design görs hos Patent- och registreringsverket (PRV). Upphovsrätten är ett undantag: den uppstår automatiskt vid verkets tillkomst utan krav på registrering. Enligt 1 § lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (URL, SFS 1960:729) tillfaller rätten den som skapat verket, och vid gemensamt skapande kan en delad upphovsrätt uppstå. En grundläggande förutsättning är att verket uppfyller ett originalitetskrav.
De immateriella rättigheterna ger rättighetsinnehavaren en tidsbegränsad ensamrätt. I praktiken innebär det att du som innehavare ensam har rätt att framställa kopior, utnyttja uppfinningen kommersiellt eller använda varumärket. Du kan också upplåta rättigheten till andra mot ersättning – vanligtvis via licensavtal. Skyddstiderna varierar: upphovsrätten gäller i 70 år efter upphovsmannens död, patent i maximalt 20 år, varumärkesskydd i tio år med möjlighet till obegränsad förlängning tio år i taget, och designskydd i maximalt 25 år. Ett praktiskt första steg är att inventera vilka immateriella tillgångar ditt företag förfogar över och ta ställning till vilka som bör registreras för att skydda mot intrång.
Immaterialrätten – ett snårigt område
Immaterialrätt reglerar skyddet för olika former av immateriell egendom och syftar till att ge intellektuella prestationer ett rättsligt skydd mot olovlig kopiering – och därigenom stimulera nyskapande. Rättsområdet delas traditionellt in i upphovsrätt och industriellt rättsskydd, där det sistnämnda bland annat innefattar patent och växtförädlarrätt. De centrala lagarna är lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (URL, SFS 1960:729), patentlagen (SFS 1967:837), varumärkeslagen (SFS 2010:1877), mönsterskyddslagen (SFS 1970:485), marknadsföringslagen (SFS 2008:486), konkurrenslagen (SFS 2008:579) och lagen om företagsnamn (SFS 2018:1653). Sammantaget bildar dessa ett komplext regelverk som kräver god kännedom för att navigera rätt.
Att tänka på när det kommer till immateriella tillgångar i ditt företag
En genomtänkt IP-strategi är ett viktigt verktyg för varje företag – oavsett storlek. Det innebär att du systematiskt kartlägger, skyddar och förvaltar dina immateriella tillgångar. Om ett annat företag gör intrång i din ensamrätt, exempelvis genom att kopiera en skyddad produkt eller ett varumärke, är intrångsgöraren skyldig att betala ersättning och skadestånd. Är intrånget uppsåtligt kan det dessutom vara straffbart. Om uppmaningar att upphöra ignoreras kan du väcka talan i domstol. Att ha juridiskt stöd genom hela processen – från utformning av stämningsansökan till företrädande i rätten – är ofta avgörande för utgången. Vi på Vasa Advokatbyrå har mångårig erfarenhet av att bistå både företag och privatpersoner i immaterialrättsliga tvister.
Läsvärt
Immateriella tillgångar I Patent- och registreringsverket
Ansök om stämning gällande patent I Sveriges Domstolar
Stämningsansökan: Så här gör du – Din #1 guide – Advokatbyrå (vasaadvokat.se)
Vilka två typer av tvistemål finns det? – Advokatbyrå (vasaadvokat.se)
Skribent: Natalie Holm