Internationell dubbelbeskattning – där flera stater gör anspråk på rätten att beskatta samma inkomst – skapar inlåsningseffekter som i förlängningen skadar världshandeln. Problemet är svårt att undvika helt, eftersom de flesta länder finansierar sin offentliga sektor genom skatteintäkter och därför strävar efter en bred skattebas. Konsekvensen blir att samma person eller bolag riskerar att beskattas i mer än ett land för exakt samma inkomst.
För att dämpa dessa effekter har de flesta länder begränsat sin skattejurisdiktion på olika sätt – antingen genom att inskränka när och hur beskattning sker, eller genom att ge skattskyldiga rätt till avräkning för skatt betald utomlands. I Sverige regleras denna avräkningsrätt i lag (1986:468) om avräkning av utländsk skatt. Samarbetet sker till stor del inom ramen för internationella forum och organisationer.
Vid sidan av nationella begränsningsregler är det vanligt att länder ingår bilaterala skatteavtal med varandra. Sådana avtal kallas dubbelbeskattningsavtal och utgör ett centralt verktyg för att fördela beskattningsrätten när gränsöverskridande inkomster uppstår.
Dubbelbeskattningsavtal
Ett dubbelbeskattningsavtal är en bilateral överenskommelse mellan två stater om hur skattejurisdiktionen ska fördelas. Länderna har relativt stor frihet att utforma avtalets innehåll, men förhandlingarna kan vara komplicerade eftersom olika inkomsttyper värderas olika högt beroende på ländernas ekonomiska situation. Sverige har exempelvis ett nettoutflöde av pensionärer och önskar behålla beskattningsrätten avseende pensioner. Länder som Spanien och Portugal – populära pensionärsdestinationer – strävar i sin tur efter att beskatta pensioner som betalas ut till personer bosatta där. Sådana motstående intressen måste lösas vid förhandlingsbordet, och utfallet skiljer sig från avtal till avtal.
För att skapa en mer enhetlig internationell skattereglering bildades OECD – Organisation for Economic Co-operation and Development. Organisationen arbetar bland annat med att ta fram ett modellavtal för dubbelbeskattningsavtal, inklusive rekommendationer om hur skattejurisdiktionen bör fördelas mellan stater. Modellavtalet har fått stort genomslag i många länders skattepolitik, däribland Sverige. OECD publicerar även en löpande uppdaterad kommentar till modellavtalet, vilken tillmäts stor vikt vid tolkning av ingångna avtal.
Tolkning av dubbelbeskattningsavtal
Sverige tillämpar ett dualistiskt synsätt, vilket innebär att ett skatteavtal måste inkorporeras i svensk rätt genom lag för att bli bindande. Detta sker separat för varje enskilt avtal – se exempelvis lag (1992:17) om dubbelbeskattningsavtal med Spanien. Eftersom avtalen har ställning som svensk lag tillämpas i stor utsträckning den juridiska tolkningsmetoden vid utredningsarbetet. OECD:s kommentar till modellavtalet används regelmässigt som tolkningskälla och tillmäts generellt stor betydelse i svensk praxis.
Vid tolkning av ett dubbelbeskattningsavtal bör följande beaktas:
- Ett dubbelbeskattningsavtal kan aldrig utöka svensk skatterätt. Detta följer av principen av nullum tributum sine lege (ingen skatt utan lag). Detta stadgas även uttryckligen i de flesta dubbelbeskattningsavtalen. Att ett dubbelbeskattningsavtal aldrig kan utöka svensk skatterätt innebär att Sverige inte nödvändigtvis får beskatta de transaktioner/inkomster som stadgas i avtalet. Om t.ex. dubbelbeskattningsavtalet med tredje land stadgar att Sverige får beskatta alla gåvor till person i Sverige, så får detta inte ske i och med att gåvoskatten är borttagen i Sverige.
- Dubbelbeskattningsavtalen är en del av den svenska lagen. Detta innebär att dubbelbeskattningsavtalen alltid måste läsas tillsammans med den aktuella lagen som ska tillämpas. Ett exempel på detta är avräkningslagen. Lagen stadgar att avräkning ska beviljas till viss del avseende vissa skatter. Om Sverige däremot har ingått ett dubbelbeskattningsavtal med det landet som är i fråga, så kan det hända att speciella avräkningsregler gäller för just det landet.
- Alla dubbelbeskattningsavtal är unika. Även om de flesta dubbelbeskattningsavtalen som Sverige ingår är inspirerade av OECD:s modellavtal, till stor del, så finns alltid individuella skillnader. Dessa måste läsas och tydas i ljuset av Sveriges upplägg med just det landet.
Avslutande kommentar
En skattetvist är både tidsödande och kostsam – den bör ses som en sista utväg. I internationella sammanhang är risken för att hamna i en tvist med flera stater om samma transaktion eller inkomst en påtaglig realitet. God framförhållning och noggrann analys inför gränsöverskridande åtgärder är därför avgörande. Att rådfråga en jurist redan i planeringsstadiet är nästan alltid det klokaste alternativet.
Vasa Advokatbyrå har arbetat med ekonomisk juridik i över 20 år och biträtt klienter i ett brett spektrum av ärenden. Vi arbetar alltid för att hitta den mest praktiska och kostnadseffektiva lösningen för just din situation. Välkommen att höra av dig för ett inledande samtal.