Starta aktiebolag i Frankrike

Funderar du på att etablera verksamhet i Frankrike – antingen från grunden eller som en expansion av ett befintligt bolag? Här går vi igenom de vanligaste bolagsformerna och vad du konkret behöver tänka på längs vägen.

Får man som svensk starta bolag i Frankrike?

Ja. EU:s regler om fri rörlighet innebär att svenska medborgare utan hinder kan starta och driva företag i Frankrike. Samtliga bolagsformer som beskrivs nedan är tillgängliga oavsett om du är svensk eller fransk medborgare.

Vilken bolagsform ska jag välja?

Frankrike erbjuder flera bolagsformer med skilda egenskaper vad gäller ansvar, kapitalkrav och ägarstruktur. Innan du registrerar ditt bolag är det klokt att ta ställning till tre grundläggande frågor:

1. Filial eller nytt bolag?
   Om du planerar att starta ditt första företag är det här en enkel fråga – du måste förstås skaffa ett nytt bolag. Om du däremot redan har ett företag i Sverige kräver frågan lite mer eftertanke. Det finns möjlighet att starta en filial (succursale) av ditt svenska bolag i Frankrike, vilket innebär att den franska filialen kommer att vara en del av det svenska bolaget. En fördel med det är att du slipper allt pappersarbete kring att starta upp ett nytt bolag och normalt sett behövs inget särskilt tillstånd för att ha en filial i Frankrike. Däremot kan det vara en nackdel att den franska verksamheten ingår i det svenska bolaget, bland annat eftersom det svenska bolaget då är ekonomiskt ansvarigt för kostnader i den franska filialen. Vill man separera den svenska och den franska verksamheten kan det vara bättre att starta ett separat bolag i Frankrike – antingen som ett dotterbolag eller som ett helt fristående bolag.
2. Eget ”mikro-företag” eller separat bolag?
   Har du valt bort filiial-alternativet är nästa fråga att fundera över hur omfattande verksamhet ditt franska företag kommer att bedriva. Vill du bara ha en mindre verksamhet som du kanske driver vid sidan av din huvudsakliga sysselsättning kan du starta ett så kallat mikro-företag (micro-enterprise). Den stora fördelen med det är att det är väldigt enkelt att starta. Viktigt att tänka på är dock att mikro-företaget inte formellt sett är ett eget bolag, utan du och företaget är en och samma juridiska person. Det innebär att om mikro-företaget drar på sig skulder kan du bli skyldig att betala dem med dina privata tillgångar. Vill du driva en lite mer omfattande verksamhet kan det därför vara bättre att bita i det sura äpplet och ta tag i pappersarbetet för att starta ett fristående bolag. På så sätt kan du välja en bolagsform som gör att dina egna tillgångar är skyddade från att dras in i bolaget.
3. Ensam ägare eller flera ägare?
   För dig som planerar att starta ett bolag finns fortfarande en hel del alternativ att välja på. Vilka alternativ som är öppna för just din verksamhet beror bland annat på om du vill äga företaget ensam eller om ni är flera som ska ha det tillsammans.

Ska ni vara flera delägare är de vanligaste alternativen SARL (société à responsabilité limitée), SA (société anonyme) och SAS (société par actions simplifiée). Gemensamt för alla tre är att ägarnas personliga ansvar begränsas till det insatta kapitalet – en konstruktion som i stort motsvarar det svenska aktiebolaget enligt aktiebolagslagen (2005:551). Skillnaderna dem emellan är dock betydande: SA kräver ett minsta aktiekapital om 37 000 €, medan SARL och SAS formellt kan startas med 1 €. I praktiken brukar dock banker kräva ett mer substantiellt kapital för att öppna ett företagskonto. SARL och SAS lämpar sig bäst för mindre och medelstora bolag där aktierna inte ska handlas fritt – vill du börsnotera bolaget är SA det naturliga valet.

Driver du verksamheten ensam finns enmansvarianterna EURL (entreprise unipersonnelle à responsabilité limitée) och SASU (société par actions simplifiée unipersonnelle), som motsvarar SARL respektive SAS men med en enda aktieägare.

Bolagsbildningsprocessen i 4 steg

Registreringsprocessen varierar beroende på verksamhetstyp – exempelvis handel, jordbruk eller frilansarbete – och vald bolagsform. Trots dessa variationer delar de flesta processer fyra gemensamma steg:

1. Registrering: Det nya bolaget måste registreras i handels- och företagsregistret (Registre du Commerce et de Sociétés).
2. Anmälan: En blankett ska skickas till en särskild myndighet som har hand om nystartade företag. Den ska antingen lämnas till ett så kallat CFE (Centre de Formalités de Enterprises) eller på webben på www.infogreffe.fr. En hel del dokumentation ska bifogas till anmälan, bland annat bolagets stadgar, intyg från banken samt ägarnas identitetshandlingar.
3. Publicitet: Bolaget ska sätta in en notis i franska tidningar om att det har bildats.
4. Bolaget har bildats: När bolaget är bildat får det bland annat ett eget bolagsnummer som ska användas i alla myndighetskontakter och ett eget momsnummer för att kunna hantera mervärdesskatt.

Skatter

Franska bolag betalar som huvudregel skatt i Frankrike – inte i Sverige. Den franska bolagsskatten har sänkts successivt från tidigare 33,33 %. För räkenskapsår som inleddes den 1 januari 2019 eller senare beskattades inkomster upp till 500 000 € med 28 % och överskjutande belopp med 31 %. Från och med räkenskapsår som påbörjades 1 januari 2020 gäller 28 % på samtliga inkomster, och från 1 januari 2021 sänktes satsen ytterligare till 26,5 %. Eftersom skatteregler förändras löpande bör du alltid stämma av aktuell lagstiftning med en lokal skatterådgivare.

Kan jag få hjälp av en jurist?

Att etablera ett bolag i Frankrike innebär ett antal formella krav som måste uppfyllas – från bolagsordning och registrering till skattefrågor och eventuella tillstånd. Fel i processen kan få kostsamma konsekvenser längre fram. En jurist med erfarenhet av fransk bolagsrätt kan navigera dig rätt från start, så att du kan lägga fullt fokus på affärsutvecklingen.

(MR)