Den som är anställd eller driver ett aktiebolag har förmodligen någon gång utnyttjat företagets resurser på ett informellt sätt – glömt att logga körda mil med tjänstebilen, tagit hem ett verktyg över helgen eller liknande. I de flesta fall höjs inga ögonbryn. Men ur ett skatterättsligt perspektiv kan sådana till synes harmlösa förfaranden få konsekvenser som varken den anställde eller bolaget har räknat med.
Utgångspunkten i svensk skattelagstiftning är att i princip alla former av inkomster är skattepliktiga. Löneinkomster beskattas i inkomstslaget tjänst (10–12 kap. inkomstskattelagen, IL), kapitalvinster i inkomstslaget kapital (41–44 kap. IL) och inkomster från bolag i inkomstslaget näringsverksamhet (13–40 kap. IL). Avgörande är att skatteplikten inte enbart träffar kontanta utbetalningar – även ersättning i form av egendom, som mat, aktier eller fordon, beskattas enligt samma regler (61 kap. 2 § IL). Detsamma gäller när sociala avgifter beräknas på lön; underlaget är marknadsvärdet oavsett om ersättningen lämnas i pengar eller natura.
Varje gång någon får ut något från ett bolag – vare sig det rör sig om lön, utdelning, en förmån eller ett lån av egendom – sker det tekniskt sett en ekonomisk transaktion. Huvudregeln är tydlig: detta är skattepliktigt, och undantagen är uttömmande reglerade i lag.
Uttag och inkomst?
När ett bolag eller en näringsverksamhet överlåter annat än pengar aktualiseras två separata skattefrågor. För det första ska mottagarens eventuella skattskyldighet bedömas. Här är det enklare att lyfta fram undantagen: beskattning sker inte vid (i) personalvård, (ii) vissa gåvor, (iii) vissa pensionsförmåner samt (iv) vissa kostförmåner vid tjänsteresa och representation (jfr. 11 kap. IL). Utanför dessa undantag är huvudregeln att allt man uppbär på grund av sin tjänst beskattas – och om egendomen tas emot i egenskap av aktieägare sker i stället kapitalbeskattning (42 kap. IL). För det andra kan beskattning uppkomma hos det överlåtande bolaget, antingen genom nekat avdrag, påförda sociala avgifter eller uttagsbeskattning med mervärdesskatt som följd.
De två beskattningsleden är formellt oberoende av varandra men sammanfaller ofta i praktiken. Vilket led som aktiveras – och hur – beror på transaktionens karaktär. Följande exempel illustrerar detta.
A arbetar som tekniker på Bolaget AB, ett företag som säljer mobiltelefoner. Som belöning för en stark arbetsinsats under månaden tilldelas A en av bolagets mobiler med ett marknadsvärde om 3 000 kr. Eftersom belöningen riktar sig enbart till A och inte utgör en generell personalförmån, kan den varken rubriceras som personalvård eller gåva i skattelagens mening. Mobilens marknadsvärde läggs därmed till A:s övriga inkomster och beskattas i inkomstslaget tjänst. För Bolaget AB innebär detta att kostnaden får dras av som lönekostnad – men bolaget påförs även arbetsgivaravgifter på förmånsvärdet.
I det exemplet beskattades A för mobilen som en löneförmån, medan bolaget fick göra avdrag för motsvarande lönekostnad. Situationen ser annorlunda ut när egendomen lämnar bolaget utan affärsmässigt samband.
A äger Bolaget AB som bedriver caféverksamhet. A:s vän B är stamkund och gillar bolagets glass. För att visa uppskattning låter A B äta glass utan att betala. Eftersom B inte är anställd i bolaget uppkommer ingen löneförmån – och gåvor från ett företag till en privatperson som inte har anknytning till bolaget är inte skattepliktiga för mottagaren. För Bolaget AB ser det däremot annorlunda ut: att skänka bort egendom utan affärsmässigt motiv utlöser uttagsbeskattning (22 kap. 3 § IL). Glassen anses då avyttrad till marknadsvärdet, vilket tas upp som intäkt i näringsverksamheten (22 kap. 7 § IL).
Att låna eller ta emot något från sitt bolag – oavsett om det sker i egenskap av anställd, aktieägare eller närstående – är alltså som huvudregel skattepliktigt för mottagaren. Från bolagets sida kan informella avhändanden av egendom leda till uttagsbeskattning till marknadsvärdet. Ett praktiskt råd är att upprätta tydliga interna rutiner för hur bolagets tillgångar får användas privat, och att alltid dokumentera om en förmån är avsedd som lön, personalvård eller något annat – det underlättar enormt vid en eventuell granskning från Skatteverket.
Författad av jur. trainee Henrik Berg