Rekonstruktion

RekonstruktionOfta när en verksamhet börjar gå sämre så öppnas diskussionen om risk för konkurs föreligger. Att sättas i konkurs innebär ett krångligt förfarande, både för gäldenär och borgenär, vilken avslutas med att gäldenär-företaget avvecklas. Detta resulterar även oftast i att borgenärernas fordran blir helt eller delvis värdelös. Att sättas i konkurs kan ibland kännas orättvist då företaget kan ha hamnat i ekonomiska problem av anledningar som egentligen inte hänför sig till verksamheten som sådan. Det kan t.ex. vara att det kom en oväntad konjunktursvängning eller att man inte fick betalt för ett arbete. För att inte behöva sätta på sikt livskraftiga bolag i konkurs utvecklades idén om rekonstruktion. Rekonstruktioner regleras i lag (1996:764) om företagsrekonstruktioner vilken tjänar som en juridisk infrastruktur för att rädda företag.

Företagsrekonstruktion

De grundläggande rekvisiten för att beviljas rekonstruktion är (i) att personen är en verksamhet, även enskilda näringsidkare kan således beviljas rekonstruktion, (ii) att ansökan upprättats korrekt, (iii) att näringsidkaren är illikvid eller att det föreligger en risk samt (iv) att det inte får saknas skälig anledning att anta att rekonstruktionen kommer att fungera.

För att få till stånd en företagsrekonstruktion kan två tillvägagångssätt användas. Antingen kan näringsidkaren själv ansöka eller så kan en borgenär ansöka om rekonstruktion. Borgenärens ansökan förutsätter dock att denna godkänns av gäldenären. Om inte godkännande ges så förfaller rekonstruktionen i vilket det här föreligger en tydlig skillnad mot konkurs. Att denna skillnad finns är heller inte konstigt då en rekonstruktion syftar till fortsatt överlevnad, vilken är omöjlig om inte näringsidkaren själv vill det. Förfarandet går till som att en ansökan upprättas och skickas in till tingsrätten. Vad ansökan ska innehålla varierar på om det är borgenär eller gäldenär/näringsidkaren som ansöker om rekonstruktion. En gäldenär ska t.ex. uppge förslag till tänkta rekonstruktionsåtgärder samt rekonstruktör medan borgenären endast måste uppge förslag till en rekonstruktör.

Att näringsidkaren ska vara illikvid eller att det finns en risk att denna snart kommer att vara illikvid innebär att näringsidkaren inte ska kunna omedelbart betala sina skulder. En vara illikvid är inte ovanligt vid t.ex. expansioner och omstruktureringar men kan ändå vara problematisk. Att det räcker att en risk för illikviditet innebär att rekonstruktion kan meddelas relativt tidigt. Vidare får det inte saknas skälig anledning att anta att rekonstruktionen kommer att fungera. I denna bedömning ska man upprätta en prognos över hur företaget kan komma att utvecklas i framtiden, mycket baserat på de föreslagna åtgärderna i ansökan. Att denna prövning innebär många osäkerheter råder inget tvivel om. Lagstiftningen har således mildrat bedömningens rekvisit till ”skälig anledning”.

Effekten av en rekonstruktion

Om man som näringsidkare beviljas företagsrekonstruktion ska rätten även utse en rekonstruktör. Personen i fråga ska vara lämplig för uppdraget vad gäller erfarenhet och kunskap samt ha borgenärernas förtroende. Ofta utser rätten den person som föreslagits.

En rekonstruktör måste inte vara en särskild person men får inte inneha tjänst hos kronofogdemyndigheten eller domstolsverket. Detta innebär att man kan anlita en lämplig person fritt efter situationens krav. Ibland kan t.ex. det bästa alternativet vara en konkursförvaltare och ibland kan det vara bäst att anlita en företagsekonom som kan branschen. Rekonstruktörens arbetsuppgifter varierar kraftigt beroende på vilket företag det rör sig om, vilken ekonomisk situation som råder, vad planen är m.m. Vissa uppgifter som dock gäller alla rekonstruktörer är för det första att de ska upprätta en rekonstruktionsplan. Denna har ingen lagstadgats tidsgräns. Däremot ska en preliminär plan, bouppteckning, analys m.m. upprättas och tillställas borgenärerna redan inom en vecka från att rekonstruktionen beviljats. En annan vanlig uppgift är att rekonstruktören ska föra ackordsförhandlingar med borgenärerna i hopp om att kunna skriva av delar av skulderna.

Under den tid som rekonstruktionen varar har rekonsruktionsföretaget en skyldighet att följa rekonstruktörens anvisningar samt en skyldighet att inte vidta vissa rättshandlingar. Detta innebär att rekonsruktionsföretaget inte får (i) betala skulder som uppstått innan rekonstruktionen beviljades, (ii) ställa säkerhet för sådana skulder, (iii) ingå nya avtal eller (iv) upplåta, överlåta eller pantsätta egendom av väsentlig betydelse för företaget. För att göra detta krävs rekonstruktörens tillstånd. Om rekonsruktionsföretaget bryter mot någon av dennes förpliktelser kan rätten besluta att rekonstruktionen ska upphöra.

Vidare innebär ett beslut om rekonstruktion att rekonsruktionsföretaget inte kan sättas i konkurs utmätas med undantag från borgenärer med handpanträtt eller retentionsrätt. Om en ansökan om konkurs inkommit till tingsrätten innan beslutet om rekonstruktion ska denna vilandeförklaras till att rekonstruktionen är avslutad. Ett beslut om rekonstruktion har även effekt gentemot rekonstruktionsföretagets avtalsparter, detta kommer behandlas i annan artikel.

Förhoppningsvis kommer en rekonstruktion leda till en fortsatt ekonomisk överlevnad där alla skulder betalats eller skrivits av. I vissa fall leder dock inte rekonstruktionen någonstans i vilket konkurs kvarstår som enda alternativ. I vilket fall kan det vara värt ett försök. Att ansöka om rekonstruktion och tillgodose alla de krav och rekvisit för att beviljas en rekonstruktion är krångliga och tidskrävande i praktiken. Det kan därför vara bra att ha en advokat eller jurist med dig, på vägen mot ett nytt företag. Vasa Advokatbyrå arbetar mycket med ekonomisk- och affärsrelaterad juridik och är här för att hjälpa just dig!

Ring, vi hjälper dig