Vin, mat, kultur och sol. Det finns många skäl att flytta till eller vistas Frankrike. Det är således inte så konstigt att en hel del svenskar även väljer att göra så. Särskilt pensionärer har en tendens att flytta till Frankrike för att leva ut sina gyllene dagar på Rivieran, i Paris eller annat håll. Att flytta till Frankrike är även attraktivt vad gäller beskattningen, förutsatt att man gör rätt.
I denna artikel tänkte vi presentera huvuddragen i respektive skattesystem samt förklara lite om vad man bör ha lite koll på vid s.k. internationell dubbelbeskattning, och hur du undviker den.
Vi vill dock friskriva oss från det som stadgas om fransk beskattning, läsaren och andra bör således alltid kontakta sakkunnig i fransk skatt innan man vidtar någon rättshandling. Detta kan ibland göras via skatteverket eller direkt kontakt med franska myndigheter.
Svensk beskattning
Som skattskyldig i Sverige beskattas man enligt en av tre inkomstslag. Dessa är (i) inkomstslaget tjänst, (ii) inkomstslaget kapital och (iii) inkomstslaget näringsverksamhet. Som fysisk person med en anställning beskattas man som klar huvudregel i inkomstslaget tjänst där man beskattas enligt kontantprincipen; alltså när man uppbär inkomsten. Inkomsten beskattas främst genom kommunalbeskattningen som sträcker sig mellan 28.9 – 35 procent. Inkomst över gränsbeloppet beskattas med ytterligare 20 procent statlig inkomstskatt. Pension beskattas på samma sätt med undantag från vissa avdragsmöjligheter.
Fransk skatt
Den franska skatten, liksom den svenska beskattningen, bygger dels på en regional skatt och dels på en statlig/federal skatt. Båda dessa system är progressiva vilket är en skillnad mot det svenska systemet. Något som väsentligen skiljer sig är dock att fransk beskattning bygger på sambeskattning per hushåll. De exakta rekvisiten för att ett hushåll ska anses föreligga är något abstrakt i vilket man hellre bör kontakta en fransk jurist.
Beskattningen av hushåll innebär, i stora drag, att man sammanräknar alla medlemmars inkomst och fördelar dessa med ett jämt belopp. Skulle således en medlem ha en inkomst om 100 000 euro per år, medan den andra medlemmen har 20 000 euro per år i inkomst, anses båda ha varsin inkomst om 60 000 euro. Det är sedan detta belopp som utgör individens skatteunderlag. Från denna regel finns vissa undantag.
Fransk skatterätt innehåller även fler avdragsmöjligheter avseende motsvarande inkomstslaget tjänst än Sverige, i vilket netto-underlaget för beskattning brukar bli relativt lågt. Flera av dessa avdragsmöjligheter rör kostnader hänförliga till barn. Fransk skatterätt har även vissa schabloner för avdrag gällande pensioner.
Internationell dubbelbeskattning
Sverige och Frankrike har ingått ett dubbelbeskattningsavtal för att avhjälpa några av de problem som uppkommer med en flytt. Huvuddragen är följande:
- Inkomst av enskild tjänst, d.v.s. för en privat aktör, beskattas endast i vistelselandet. Om dock arbetet utförs i den andra staten får denna även beskattas där. Man anses inte ha utfört arbete i den andra staten om man (i) inte vistas mer än 183 dagar i landet, (ii) arbetsgivaren inte har hemvist i landet, eller den som betalar ut lönen å arbetsgivarens vägnar samt (iii) lönen inte belastar ett fast driftställe i landet. Reglerna liknar de krav som gäller för skattefrihet för de som inte är bosatta i Sverige enligt lag om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (SINK, jfr. 6§ 1st).
- Inkomst av försäljning av fast egendom får beskattas av båda länderna. Här är det viktigt att tänka på att Frankrike och Sverige har olika definitioner av begreppet fast egendom. Det är även så att definitionen av fast egendom även skiljer sig i Sverige; skatterätten och jordabalken har således olika definitioner. I svensk skatterätt omfattas bl.a. bostadsrätter, hus på ofri grund och tomter av fastighetsbegreppet. I avtalet regleras särskilt att beskattningen även gäller de fall man innehar aktier eller andra andelar vars tillgångar utgörs av fastigheter. Detta gäller dock inte för de fall fastigheterna används kommersiellt inom verksamheten.
- Aktier och andra kapitaltillgångar beskattas som huvudregel endast i det land där man vistas. I avtalet stadgas dock undantag för de fall man har ett ”väsentligt innehav” i bolaget eller har haft detta inom de fem (5) föregående åren. Med väsentligt innehav avses de fall man innehar aktier eller annan rätt som innebär att man har rätt till minst 25 procent av bolagets vinst. Reglerna påminner något om fåmansföretagsreglerna.
- Inkomst av offentlig tjänst beskattas som huvudregel endast i den utbetalande staten, d.v.s. den stat man utfört arbetet för. Undantag från detta är om man inte är medborgare i den utbetalande staten eller om man inte fick hemvist enbart p.g.a. arbetet i den staten. Begreppet offentlig tjänst varierar något beroende på vilket av länderna som gör prövningen. För svensk del omfattas inte enbart stat, region och kommun utan även i viss omfattning offentliga bolag. Vad som spelar roll i denna prövning är främst (i) det offentligas inflytande, (ii) om man får lön från offentlig sektor, (iii) vem som finansierar bolag m.m.
- Pensioner beskattas som huvudregel endast i den stat man har skatterättslig hemvist i. Undantag från detta är om man uppbär pension av avdelningar/fonder inrättande av staten, dess politiska underavdelningar eller lokala myndigheter p.g.a. offentligt arbete. Pensionen beskattas alltså på ett liknande sätt som inkomst av tjänst. Vissa undantag finns.
Författad av jur. trainee Henrik Berg