Rollen och ansvar för BAS-P och BAS-U i bas P utförandeentreprenad

I varje byggprojekt bär byggherren ett långtgående ansvar för att arbetsplatsen är säker – ett ansvar som i praktiken delegeras till BAS-P (byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering) och BAS-U (byggarbetsmiljösamordnare för utförande). Rollerna regleras i Arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160) samt Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 1999:3 om byggarbetsmiljösamordning.

Den här artikeln går igenom respektive rolls ansvarsområden, kompetenskrav och samverkan under utförandefasen – med praktiska juridiska råd längs vägen.

Rollerna för BAS-P och BAS-U i utförandeentreprenaden

Byggherren är enligt 3 kap. 6 § AML skyldig att utse byggarbetsmiljösamordnare för såväl planerings- som utförandeskedet, när flera arbetsgivare eller egenföretagare är samtidigt verksamma på arbetsplatsen. Att försumma denna skyldighet kan leda till sanktionsavgifter och – vid olycka – straffrättsligt ansvar.

Byggherrens skyldighet att utse BAS-P och BAS-U

Valet av rätt byggarbetsmiljösamordnare är ett av byggherrens viktigaste beslut i ett projekt. BAS-P och BAS-U ska planera, samordna och övervaka säkerheten så att föreskrifterna i AFS 1999:3 efterlevs och risken för olyckor minimeras.

En juridisk person – exempelvis ett konsult- eller byggföretag – kan utses till BAS-P eller BAS-U, men måste då alltid ha en namngiven fysisk person som i praktiken fullgör uppdraget. Byggherren bör säkerställa att detta framgår av uppdragsavtalet, helst redan i förfrågningsunderlaget.

Praktiskt råd: Dokumentera utnämningen skriftligen och bifoga den i kontraktshandlingarna. Om uppdraget övergår till annan person under projektets gång ska byggherren godkänna bytet och uppdatera dokumentationen omgående.

Juridisk person kontra fysisk person som BAS-P eller BAS-U

När en juridisk person utses bär företaget det övergripande ansvaret för ledning och styrning, medan den utsedda representanten ansvarar för det operativa, dagliga arbetsmiljöarbetet. Den fysiska personen – oavsett om denne företräder ett bolag eller agerar i eget namn – är den som i praktiken samordnar, dokumenterar och följer upp åtgärder på byggarbetsplatsen.

I entreprenadrättsliga tvister är det inte ovanligt att frågan om vem som faktiskt utövade BAS-funktionen blir avgörande för ansvarsfördelningen. Av den anledningen bör representantens namn och behörighet framgå av kontraktshandlingarna, i enlighet med ABT 06 kap. 3.

Kompetenskrav för BAS-P och BAS-U

Enligt AFS 1999:3 ska den som är BAS-P eller BAS-U ha dokumenterad kunskap och erfarenhet inom:

• Ledning eller styrning av byggproduktion
• Kvalitetssäkring och kontrollplaner
• Arbetsmiljölagstiftning och relevanta AFS-föreskrifter
• Entreprenadavtal, typiskt AB 04 eller ABT 06

Erfarenhetskraven är inte formellt certifieringsbaserade i lag, men branschorganisationer som Sveriges Byggindustrier rekommenderar dokumenterad utbildning. Vid upphandling är det klokt att ställa kompetenskrav redan i förfrågningsunderlaget – det underlättar även vid eventuell granskning från Arbetsmiljöverket.

Ansvarsfördelningen under utförandefasen

BAS-P svarar för planering och projektering – det förberedande arbetet innan spaden sätts i marken. BAS-U tar sedan vid och säkerställer att utförandet följer de planer och beslut som fattades under projekteringsskedet. Kommunikationen dem emellan är avgörande för projektets säkerhet och kvalitet.

Certifiering och kvalitetssäkring är centrala delar av ansvaret för båda rollerna, och brister på dessa områden kan få såväl rättsliga som försäkringsmässiga konsekvenser.

BAS-P ansvarar för planering och projektering

BAS-P är den aktör som sätter ramarna för ett säkert byggprojekt redan på ritbordet.

• BAS-P samordnar arbetsmiljöfrågor med övriga aktörer – arkitekter, konstruktörer och specialkonsulter – redan under projekteringsstadiet.
• BAS-P ansvarar för att upprätta och hålla arbetsmiljöplanen aktuell, ett krav som följer av AFS 1999:3 § 9.
• BAS-P identifierar risker och tar fram åtgärdsplaner, inklusive rutiner för samordning av parallella arbeten på arbetsplatsen.

BAS-U ansvarar för utförandet och löpande tillsyn

BAS-U har det operativa säkerhetsansvaret under byggtiden och ska agera snabbt när brister uppstår.

1. BAS-U säkerställer att arbetet utförs i enlighet med projektplanens krav och specifikationer.
2. BAS-U övervakar arbetsplatsen kontinuerligt och vidtar eller initierar åtgärder vid säkerhetsbrister.
3. Avvikelser och incidenter ska omedelbart dokumenteras och rapporteras – ett krav som samverkar med byggherrens anmälningsskyldighet enligt 7 kap. 5 § AML.
4. BAS-U samordnar olika entreprenörers aktiviteter för att minimera risken för olyckor vid gränssnitt mellan yrkesgrupper.
5. Löpande kommunikation med BAS-P säkerställer att projektkraven följs och att ändringar hanteras formellt, exempelvis via ÄTA-hantering enligt AB 04 kap. 2 § 3.

Kommunikation och samarbete under utförandefasen

Praktisk erfarenhet visar att de flesta allvarliga arbetsplatsolyckor föregåtts av brister i kommunikationen mellan planerings- och utförandeskedet. Regelbundna samordningsmöten – gärna protokollförda – minskar risken för att säkerhetsåtgärder faller mellan stolarna.

En tydlig ansvarsmatris, upprättad redan vid projektstart, klargör vem som beslutar om vad och vem som ska informeras. Det underlättar också om ansvarsfrågor uppstår vid olyckor eller förseningar.

Efter avslutat projekt bör BAS-P och BAS-U gemensamt dokumentera lärdomar för kommande uppdrag – inte minst avseende avvikelser och hur de hanterades. En sådan efterkalkyl stärker kvalitetssäkringen och kan utgöra värdefull bevisning vid eventuella entreprenadtvister.

Certifiering och kvalitetssäkring för BAS-P och BAS-U

Lagen ställer inga absoluta certifieringskrav, men Arbetsmiljöverket väger dokumenterad utbildning tungt vid tillsyn. Branschstandarden är att BAS-P och BAS-U genomgår en erkänd utbildning om minst tre dagar med godkänt prov, och att certifieringen förnyas regelbundet i takt med att AFS-föreskrifterna uppdateras.

I entreprenadjuridiskt hänseende kan avsaknad av certifiering ses som ett kontraktsbrott om kompetenskrav angetts i förfrågningsunderlaget – med potentiellt skadeståndsansvar som följd. Beställare bör därför alltid kontrollera och dokumentera BAS-personalens behörighet innan byggstart.

Vanliga frågor

1. Vad är skillnaden mellan BAS-P och BAS-U?

BAS-P ansvarar för arbetsmiljön under planering och projektering – innan byggstart. BAS-U tar över under själva utförandet och säkerställer att arbetet sker säkert och enligt de fastställda planerna.

2. Måste BAS-P och BAS-U ha praktisk erfarenhet?

Ja. Enligt AFS 1999:3 krävs relevant erfarenhet från byggnads- och anläggningsarbete, inklusive kunskap om arbetsmiljölagstiftning och entreprenadavtal, för att effektivt kunna axla rollen.

3. Är certifiering ett lagkrav för BAS-P och BAS-U?

Inte formellt, men Arbetsmiljöverkets tillsyn fäster stor vikt vid dokumenterad utbildning. För beställare är det klokt att ställa certifieringskrav redan i upphandlingen – det minskar risken för ansvarsfrågor om något går fel under byggtiden.

4. Vad händer om byggherren inte utser BAS-P eller BAS-U?

Byggherren riskerar sanktionsavgifter från Arbetsmiljöverket och kan, vid olycka, ställas till ansvar enligt Arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160). I entreprenadrättsliga sammanhang kan försummelsen dessutom påverka möjligheten till försäkringsersättning och öppna för skadeståndsanspråk från skadelidande.