Förhållanden tar ibland slut – ofta utan att någon bär skulden. Man kan ha byggt ett liv tillsammans med gemensamma planer för framtiden, men hur väl man än planerar går det inte att förutse hur livet utvecklas.
När enbart två vuxna separerar går det oftast att reda ut praktiska frågor om bostad, ekonomi och skulder genom ett konstruktivt samtal. Situationen förändras i grunden när barn finns med i bilden. Barn har en naturlig och djup anknytning till båda sina föräldrar och behöver som huvudregel båda i sitt liv – men det är inte alltid möjligt rent praktiskt, exempelvis när föräldrarna bor i olika delar av landet eller i olika länder.
Vårdnadshavarnas administrativa ansvar
Vårdnadshavarna – vanligtvis föräldrarna – delar ansvaret för barnets hela tillvaro. Det innebär att de i barnets namn undertecknar avtal, ansöker om pass, anmäler till förskola och skola samt hanterar övriga myndighetskontakter. Kort sagt: allt som krävs för att barnet ska ha en fungerande vardag. Fungerar samarbetet, eller sköts detta av en ensam vårdnadshavare, uppstår sällan några problem.
Vid sidan av det administrativa ansvaret är föräldrarna skyldiga att försörja barnet. Försörjningsplikten regleras i 7 kap. föräldrabalken (1949:381), där det framgår att underhållsskyldigheten ska bestämmas utifrån barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förutsättningar. Skyldigheten gäller som utgångspunkt tills barnet fyller 18 år, men kan förlängas om barnet fortfarande studerar – dock längst till dess att barnet fyller 21 år.
Vad krävs för att få ensam vårdnad?
När föräldrar med gemensamma barn separerar uppstår naturligt frågor om vårdnaden. I Sverige är gemensam vårdnad huvudregeln – båda föräldrarna delar då ansvaret för barnets uppfostran, skolgång, boende och ekonomi. I vissa situationer ansöker en förälder om att ensam stå som vårdnadshavare. För att det ska beviljas krävs att specifika förutsättningar är uppfyllda.
Den förälder som ansöker måste kunna visa att ensam vårdnad är i barnets bästa intresse enligt 6 kap. 2 a § föräldrabalken. Det kan handla om att den andra föräldern bedöms olämplig på grund av exempelvis missbruk, våld eller allvarlig psykisk ohälsa. Det kan också handla om att den gemensamma vårdnaden i praktiken inte fungerar – till exempel vid djupgående samarbetssvårigheter som påverkar barnet negativt.
Rätten eller socialtjänsten gör en individuell bedömning i varje enskilt fall, med hänsyn till barnets ålder, personlighet, behov och, i den mån det är möjligt, barnets egna önskemål. Sökandens förmåga att tillgodose barnets behov vägs också in. Kan sökanden inte påvisa att ensam vårdnad gynnar barnet, avslås ansökan.
Ansökan om ensam vårdnad är en juridiskt komplex och känslomässigt krävande process där barnets bästa alltid är den styrande principen. Rådgör med en jurist med erfarenhet av familjerätt redan i ett tidigt skede – det ger dig bättre förutsättningar att förstå processen och driva din sak på ett välgrundat sätt.
Barnets kärlek
Utöver det administrativa och ekonomiska ansvaret får man aldrig förbise barnets emotionella behov. Små barn är direkt beroende av föräldern för kärlek, trygghet och omsorg. I barnets värld är föräldern den som skyddar mot det okända och den som lär ut vad livet kräver – en roll som inte kan ersättas av formella arrangemang.
Enligt svensk föräldrarätt har barnet rätt till kärlek, omsorg och trygghet från båda föräldrarna. Sällan är problemet att en förälder vägrar ge barnet detta – svårigheterna uppstår när föräldrarna inte längre bor tillsammans och det praktiska samarbetet brister.
Om man flyttat isär
En separation innebär att både den administrativa och ekonomiska förvaltningen av barnen kompliceras. Bor föräldrarna på skilda orter kan det vara svårt – ibland omöjligt – att gemensamt underteckna exempelvis en passansökan eller en anmälan till ny skola. Underhållsfrågan försvåras också: nu ska skäligheten bedömas utifrån två separata hushåll med olika ekonomiska förutsättningar. Detsamma gäller frågan om hur båda föräldrarna i praktiken ska kunna ge barnet den omsorg och trygghet det behöver.
Huvudregeln i svensk rätt är att vårdnaden ska vara gemensam, vilket innebär att föräldrarna har lika rätt att företräda barnet, försörja det och ge det omsorg. När samarbetssvårigheterna växer sig tillräckligt stora – exempelvis oenighet om barnets boende eller uppfostran – kan den gemensamma vårdnaden bli ohållbar och en vårdnadstvist uppstår.
Vårdnadstvisten
Vårdnadstvister handläggs av allmän domstol, men socialnämnden spelar en central roll i processen. Nämnden bevakar barnets intressen och verkar för att barnet inte far illa. Den kan också agera medlare när föräldrarnas kommunikation har brutit samman, vilket regleras i 6 kap. 18 § föräldrabalken.
Prövningens utgångspunkt är alltid barnets bästa. Rätten väger samman samtliga relevanta omständigheter – administration, ekonomi, trygghet, kärlek och omsorg – och gör en helhetsbedömning. Eftersom varje barn och varje familjesituation är unik varierar bedömningen betydligt från fall till fall.
Av lag och praxis framgår att "barnets bästa" bl.a. innefattar;
- Att få träffa båda föräldrarna. Det framgår uttryckligen av 6 kap. 15§ föräldrabalken att barnet har rätt till umgänge med en förälder som de inte bor med. Hur ofta barnet har rätt att träffa denna förälder varierar beroende på de praktiska möjligheterna med utgångspunkten är att de ska få träffa föräldern så ofta som praktiskt möjligt. Umgängesrätten kan dock inskränkas om barnet kan fara illa av kontakt med den föräldern. Detta är en tydlig markering att umgängesrätten är barnets och inte förälderns.
- Rätt till stabilitet och kontinuitet. Särskilt när barnet är yngre så är det väldigt viktigt att barnet kan ha en stabil vardag. Skulle således frågan uppkomma om vem som ska ha vårdnaden, varav ena föräldern ska flytta till ett nytt ställe, anses det mer förenligt att barnet bor på samma ställe. Samma sak gäller om det blir aktuellt att barnet ska byta vårdnadshavare.
- Gemensam vårdnad ska vara huvudregeln. Gemensam vårdnad anses som huvudregel vara det som är mest förenligt med barnets bästa. Den största anledningen till att istället meddela ensam vårdnad är om föräldrarnas samarbetssvårigheter är så pass grova att det i slutändan blir barnet som kommer lida. (jfr. NJA 2006 s. 26 där ena föräldern dömts för försök till dråp på den andra föräldern).
- Barnen ges visst inflytande. Beroende på barnens ålder och grad av mognad kan det i vissa fall vara förenligt med barnets bästa att få sin röst hörd. I NJA 1995 s. 398 prövades frågan om vårdnaden av en 13-årig flicka där situationen var så pass allvarlig att gemensam vårdnad inte var ett alternativ. Högsta domstolen beaktade nästan uteslutande den 13-åriga flickans önskan att bo med pappan med grund att hon uppvisat en viss mognad förenligt med sin ålder.
Tvist om underhållsskyldighet?
Vid sidan av vårdnadsfrågan uppstår det ofta en tvist om underhållsskyldighet. Huvudregeln enligt 7 kap. föräldrabalken är att föräldrarna gemensamt ansvarar för barnets försörjning utifrån sin ekonomiska förmåga. Är föräldrarna dessutom gifta regleras underhållet dem emellan även genom äktenskapsbalken.
Samma grundprincip gäller även efter en separation – den förälder som inte bor stadigvarande med barnet är skyldig att betala underhållsbidrag oavsett om den andre föräldern har ensam vårdnad eller inte. Bidragets storlek bedöms utifrån barnets faktiska behov och den betalningsskyldige förälderns ekonomiska förmåga – har barnet exempelvis egna inkomster från ett sommarjobb vägs det in i beräkningen. Värt att notera är att underhållsskyldigheten i regel består även om en förälder avsiktligt eller av oaktsamhet minskar sin inkomst. Eftersom varje familjs ekonomi är unik går det inte att ange ett generellt skäligt belopp utan en noggrann genomgång av samtliga konkreta omständigheter.
En vårdnadstvist eller tvist om underhåll är sällan enbart juridisk – det är också en känslomässigt påfrestande process. De flesta föräldrar är eniga om att barnets bästa ska stå i centrum, men oeniga om vad det konkret innebär eller hur försörjningsansvaret ska fördelas. Att ha ett juridiskt ombud med både rättslig kompetens och förståelse för situationens känslomässiga tyngd gör verklig skillnad. På Vasa Advokatbyrå har vi mångårig erfarenhet av vårdnadstvister och ger råd anpassade till just din situation.