Samverkansentreprenad har blivit en etablerad upphandlingsform i byggbranschen – men modellen medför specifika juridiska och praktiska risker som beställare och entreprenörer behöver förstå innan avtal tecknas. Nedan går vi igenom de vanligaste fallgroparna och vad du konkret kan göra för att undvika dem.
Risker och fallgropar vid samverkansentreprenader
De mest återkommande problemen rör marknadskoncentration, oklara vinstfördelningsmodeller och personalbyte under pågående projekt. Gemensamt för dessa är att de ofta saknar tydlig reglering i samverkansavtalet – vilket skapar utrymme för tvister.
Stora byggföretag får monopol
Samverkansentreprenader gynnar ofta etablerade storföretag med egna resurser, nätverk och referenslistor. Mindre aktörer har svårare att kvalificera sig, vilket på sikt riskerar att snedvrida konkurrensen och höja prisnivåerna för beställare. Ur ett upphandlingsperspektiv bör offentliga beställare säkerställa att kvalificeringskraven är proportionerliga och inte i praktiken utesluter medelstora entreprenörer.
En monopoliserad marknad hämmar dessutom innovation. Det är något som varken ABT 06 eller AB 04 explicit adresserar, men som beställare bör beakta vid val av upphandlingsform.
Dubblad vinst för entreprenörer
I samverkansprojekt med öppen kalkyl (open book) finns risk att entreprenören tar ut vinst på flera nivåer – dels i underleverantörsledet, dels i det egna påslaget. Utan tydlig avtalsreglering av hur vinst och overhead beräknas kan den totala projektkostnaden bli svår att kontrollera för beställaren.
Praktiskt råd: Kräv att samverkansavtalet specificerar tillåtna påslag på material, underentreprenörer och egna resurser, samt att revisionsmöjlighet finns. Enligt allmänna entreprenadrättsliga principer och ABT 06 kap. 6 bör kostnadsredovisning ske på ett transparent och verifierbart sätt.
Utbytta nyckelpersoner och bristande förståelse kan leda till misslyckande
När nyckelpersoner – projektledare, platschef eller BAS-P/BAS-U – byts ut mitt i projektet riskerar uppbyggd samsyn och projektkultur att gå förlorad. Det är en av de vanligaste orsakerna till att samverkansprojekt spårar ur, och problemet är sällan reglerat i standardavtalen.
En välformulerad samverkansöverenskommelse bör innehålla en klausul om nyckelpersoner som kräver beställarens godkännande vid byte, samt en introduktionsplan för tillträdande personal. Tydliga roller och ansvarsområden – dokumenterade och godkända av samtliga parter – minskar risken för tolkningskonflikter om något går snett.
Konsekvenser av misslyckade samverkansprojekt och rekommendationer
Misslyckade samverkansprojekt lämnar ofta bestående spår i form av förlorade referenser, rättsliga tvister och skadat branschrykte. För att undvika detta krävs strukturerade arbetsformer med gemensamt projektkontor och en tydlig samverkansentreprenad-modell som alla parter förstår och accepterar.
Bortfallande referenser och dåligt rykte
Inom byggbranschen är referensuppdrag avgörande för att vinna framtida upphandlingar. Ett projekt som avslutas i tvist eller med en missnöjd beställare kan stänga dörrar i flera år – särskilt i offentlig sektor där leverantörsutvärderingar arkiveras. Varje part i samverkan ansvarar för sin del av leveransen, men det är det gemensamma slutresultatet som bedöms utåt.
Proaktiv åtgärd: Dokumentera löpande vad som fungerar väl och vilka avvikelser som uppstår. Vid en eventuell tvist är sådan dokumentation avgörande – avsaknad av den försvagar din juridiska ställning avsevärt.
Behov av gemensamt projektkontor och tydliga roller för en väl fungerande samverkansentreprenad.
Samverkansprojekt som saknar gemensamt projektkontor och definierade ansvarsområden löper betydligt högre risk att misslyckas. Följande strukturåtgärder bör vara på plats från projektstart:
- Ett gemensamt projektkontor ger alla parter en central plats att arbeta tillsammans och underlättar enkel kommunikation och snabbare beslutsfattande.
- Tydliga roller och ansvarsområden hjälper till att undvika förvirring och konflikter mellan olika parter, vilket säkerställer smidigare framsteg i projektet.
- En öppen kommunikationsstruktur där alla involverade parter kan lyfta problem utan prestige är avgörande för att tidigt fånga upp risker och möjliggöra framgångsrikt samarbete.
- Regelbundna möten och utvärderingar av processen bidrar till transparenta beslut och skapar en välfungerande dynamik mellan de olika intressenterna.
- Utbildning om samverkansmodellen för alla inblandade parter ökar förståelsen och minskar risken för att modellen urholkas i praktiken.
Vanliga Frågor
1. Vad är nackdelarna med samverkansentreprenad?
De främsta nackdelarna är otydliga samverkansavtal, svårkontrollerade kostnader och ökade entreprenörsrisker om samarbetet inte fungerar som planerat. Modellen ställer också högre krav på alla parters engagemang och förmåga att lösa konflikter konstruktivt.
2. Är samverkansentreprenad riskigare än totalentreprenad?
Riskprofilen ser annorlunda ut. I samverkansentreprenad delas risken mellan parterna, vilket kan skapa fler potentiella konfliktpunkter jämfört med en totalentreprenad där en aktör bär det samlade ansvaret för projektet.
3. Hur påverkar samverkansentreprenad byggentreprenader?
Samarbetsproblem, personalbyte och otydliga ansvarsförhållanden kan äventyra ett byggprojekts tidplan och budget. Noggrann planering, väldokumenterade avtal och löpande kommunikation är de viktigaste skyddsåtgärderna.
4. Vad bör jag tänka på innan jag går in i ett samverkansprojekt för VA-anläggningsentreprenader?
Granska vilka risker som fördelas, hur kostnadsredovisningen sker och om samverkansavtalet innehåller tydliga klausuler om nyckelpersoner, vinstpåslag och avvikelserapportering. VA-anläggningsentreprenader regleras dessutom av specifik teknisk normgivning som bör speglas i avtalets tekniska bilagor.