Rätt till ÄTA-tillägg och entreprenad

Som entreprenör, oavsett om ni går efter AB 04 eller ABT 06, har du troligen kommit i kontakt med ÄTA-arbeten. ÄTA-arbeten (Ändring, Tillägg och Avgående) förekommer i stort sett vid varje arbete i vilket frågan om entreprenörens rätt till ekonomisk kompensation därför sällan ifrågasätts i sin helhet. Det händer dock relativt ofta att det blir en diskussion om vilka ÄTA-arbeten, rent konkret, som entreprenören har rätt att bli kompenserad för.

I denna artikel kommer vi grundläggande förklara vilka regler som gäller enligt AB 04 gällande entreprenörens rätt att erhålla ekonomisk kompensation avseende ÄTA-arbeten. Med detta kommer vi även kort behandla entreprenörens skyldighet att utföra ÄTA-arbeten.

AB 04 – ÄTA

Den grundläggande bestämmelsen avseende ÄTA-arbeten i AB 04 regleras i 2 kap. 2§. Bestämmelsen stadgar att entreprenören har både en rätt och skyldighet att utföra ÄTA-arbeten som föreskrivits av beställaren om inget annat föreskrivs av författning. Denna rättighet till ÄTA arbeten är således dubbel i vilket beställaren har en rätt att få ÄTA-arbeten utförda samtidigt som att beställaren inte kan tilldela en annan entreprenör ÄTA-arbetet. Om så sker har den ordinarie entreprenören rätt till ekonomisk kompensation vilket inkluderar en rätt till ersättning avseende förlorad inkomst.

Av definitionen i AB 04 följer att Ändrings- och Tilläggsarbeten definieras arbete som står i ett direkt samband med kontraktsarbetet och som inte är av väsentligen annan natur än dessa. Vid ett studie av både den grundläggande bestämmelsen 2 kap 2§ och definitionen i AB 04 följer att entreprenören inte har någon rätt eller skyldighet att utföra arbetena vilka inte kvalificerar som ÄTA-arbete. Här uppstår således det första problemet. När anses Ändrings- och Tilläggsarbeten ha ”omedelbart samband” till kontaktshandlingarna och vad avses med ”väsentligen annan natur”?

Kontakta oss, så hjälper vi dig - artikeln fortsätter efter formuläret

Av den definition som framgår av AB 04 avses med ”omedelbart samband” att arbetena ska ha en så nära relation att de egentligen kan ses som en teknisk helhet. Med ”omedelbart samband” utesluts således sådana arbeten där beställaren, utan problem, kan vänta tills entreprenaden är färdigställd. I bedömningen ska man även beakta de olägenheter som uppkommer sett utifrån ansvarssynpunkt och annat samt de olägenheter som uppstår om beställaren låter annan entreprenör utföra arbetet. I praktiken är det ibland mycket svårt att avgöra vart gränsen går för omedelbart samband, särskilt beaktat att det ofta finns fler entreprenörer.
Utöver detta tillkommer kravet att arbetet inte för vara av väsentligen annan natur än de arbeten som företagits/ska företas enligt kontraktshandlingarna. Ett vanligt praktiskt problem avseende denna totala bedömning är att flera entreprenörers arbete kan falla under definitionen för att inte vara ”väsentligen annan natur” och ha ”omedelbart samband”. Uppstår en sådan situation får man göra en helhetsbedömning i varje konkret fall om vilken entreprenör som har det ”mest kopplade arbetet”, kan utföra arbetet utan olägenheter och vad som blir lättast för beställaren.

Vad som uttryckligen faller utanför ÄTA-arbeten är ändrad mängd arbete om inte ändringen beror på av beställaren beordrat förfarandesätt. Som ÄTA-arbete räknas heller inte merarbete p.g.a. upprättande av handlingar som fordras för myndighetskontroll.

Föreskrivet ÄTA?

Om arbetet faller under definitionen för ÄTA-arbeten så uppstår den ovan nämnda dubbla rättigheten/skyldigheten. Således har beställaren en rätt att föreskriva ÄTA-arbete och entreprenören har en rätt att få den tillskriven till sig och ingen annan. Den handling som således ”triggar” bestämmelsen är beställarens föreskrivningen/begäras. En sådan begäran ska vara skriftlig.

Dock kan även andra omständigheter trigga rätten och skyldigheten till ÄTA-arbeten än beställaren uttryckliga önskemål. Det föreskrivs i 2 kap. 4§ AB 04 att tre situationer ska likställas med ÄTA-arbeten föreskrivna av beställaren vilka är;

1. Om beställaren lämnat felaktiga uppgifter till entreprenören avseende underlag vid anbudstillfället, information eller utredningar vilket resulterar i att entreprenören får merkostnader,
2. Om arbetsområdet eller andra förhållanden, av betydelse, avviker från den information och kännedom entreprenören fått genom besök på platsen vid undersökningstillfället som företas innan anbudstillfället, och
3. Om förhållandena inte är sådana som entreprenörens fackmässiga bedömning kunde antas vara, om information och underlag om platsen saknades vid anbudstillfället.

Det som bestämmelsen således reglerar är för det första ÄTA-arbeten som måste företas p.g.a. att beställaren har ämnat bristfällig information till entreprenören. Visserligen har entreprenören en viss undersökningsplikt och ska alltid agera fackmässigt; vilket inkluderar att reagera på uppenbarligen fel information. Dock ska entreprenören kunna utgå från att även beställaren agerat fackmannamässigt i vilket t.ex. projekteringen förutsätts bygga på en fackmannamässigt utförd undersökning av fastigheten i fråga. För det andra reglerar ÄTA-arbeten p.g.a. att arbetsplatsen eller annat förhållande av betydelse ändrats sedan den dag entreprenören undersökt platsen, vilket resulterat i att den information entreprenören inhämtat blivit felaktig. Entreprenörens undersökningsplikt på platsen ska vara fackmannamässigt utförd i vilket entreprenören måste vara noggrann. Undersökningsplikten omfattar dock ingen skyldighet att företa förstörande åtgärder, demontera eller utföra markprover. För det tredje regleras ÄTA-arbeten som uppstår p.g.a. entreprenörens fackmannamässiga bedömning om de förhållanden som råder på arbetsplatsen. För att denna bestämmelse ska kunna aktualiseras krävs det att beställaren inte försett entreprenören med nog med information för att entreprenören ska kunna göra en bedömning.

Om ÄTA-arbeten måste företas

Om ÄTA-arbeten ska företas på begäran av beställaren är det bara att påbörja arbetet i enlighet med överenskommelsen. Om det dock skulle vara så att någon av de tre skälen i 2 kap. 4§ (se ovan) föreligger måste entreprenören först kontakta beställaren om kostnaden för ÄTA-arbetet beräknas stiga över ett halvt prisbasbelopp. Detta ska göras skyndsamt i vilket beställaren kan välja att inte låta få arbetet utfört. Skulle skada uppkomma p.g.a. att ÄTA-arbetet ej utförts, och beställaren valt att inte få detta arbete utfört trots rekommendationer, bär även beställaren ansvar avseende skadan.

Skulle dock ÄTA-arbetet inte överstiga ett belopp som motsvarar ett halvt prisbasbelopp kan entreprenören påbörja arbetet direkt utan tillstånd av beställaren. Entreprenören ska dock skyndsamt informera beställaren att arbetet företas och kostnaden därav. Entreprenören kan fortfarande vara berättigad till ersättning för ÄTA-arbeten, även om priset kom att överstiga ett prisbasbelopp trots en ursprunglig bedömning som landade under ett halvt prisbasbelopp, om denna bedömning kan anses vara fackmannamässigt utförd. Gällande prisbasbeloppet kan annan gräns avtalas om mellan parterna.

Om ÄTA-arbete utförs utan att beställaren gjort en skriftlig beställning, något av de tre skälen i 2 kap. 4§ föreligger eller att ÄTA-arbetet kostar mer än ett halvt prisbasbelopp, utan att beställaren informerats, är entreprenören inte berättigas till ersättning för ÄTA-arbetet som huvudregel. Dock stadgas ett undantag att entreprenören fortfarande är berättigad till ersättning om konsekvensen av att inte få ersättning skulle vara oskälig. Ett exempel på när en sådan situation föreligger är om entreprenören inte får tag på beställaren och att det är fara i dröjsmål; alltså att skada kan uppkomma om inte något görs direkt. En annan situation när det kan anses oskäligt är om entreprenören inte får svar alls från beställaren även om det inte ligger fara i dröjsmål eller om beställaren förklarar sig inte anse att åtgärden kvalificerar som ett ÄTA-arbete. Den sistnämnda delen förutsätter att entreprenören senare visar sig ha rätt om att åtgärden var ett ÄTA-arbete.