Som entreprenör – oavsett om ni arbetar under AB 04 eller ABT 06 – är ÄTA-arbeten sannolikt en välbekant del av vardagen. ÄTA-arbeten (Ändring, Tillägg och Avgående) förekommer i praktiken vid nästan varje entreprenad, och rätten till ekonomisk kompensation ifrågasätts sällan i sin helhet. Däremot uppstår det regelbundet tvister om vilka specifika arbeten som faktiskt berättigar till ersättning – och det är i den frågan de rättsliga utmaningarna uppstår.
Den här artikeln ger en grundläggande genomgång av de regler som gäller enligt AB 04 för entreprenörens rätt till ekonomisk kompensation vid ÄTA-arbeten, tillsammans med en kortfattad redogörelse för den skyldighet att utföra sådana arbeten som följer av samma regelverk.
Vad gäller vid ÄTA-arbeten?
ÄTA-arbeten – det vill säga Ändringar, Tillägg och Avgående arbeten – regleras i AB 04 och ABT 06 i syfte att fördela ansvar och ersättning på ett förutsebart sätt. Regelverket ger både beställare och entreprenör tydliga rättigheter och skyldigheter när kontraktsarbetets omfattning förändras under entreprenadens gång.
- Riskbedömning: Innan arbetet påbörjas ska en riskbedömning utföras för att identifiera eventuella faror och vidta åtgärder för att minimera riskerna.
- Arbetsledning: En erfaren och kvalificerad person ska ha ansvar för arbetsledning på platsen.
- Information och utbildning: Alla som arbetar på platsen måste ha tillräcklig information och utbildning om säkerhet och hälsa.
- Personligt skydd: Alla som arbetar på platsen ska ha tillgång till personligt skyddsutrustning, som hjälm, hörselskydd och skyddsskor.
- Säkerhetsåtgärder: Det ska finnas nödutgångar, brandsläckare och första hjälpen-utrustning på platsen.
- Skydd för allmänheten: Om arbetet påverkar allmänheten, måste det finnas åtgärder för att skydda dem.
- Dokumentation: Alla arbeten ska dokumenteras och följas upp för att säkerställa att säkerhetsregler följs och förbättras vid behov.
- Samverkan: Arbetsgivaren ska samverka med andra parter, till exempel entreprenörer och fastighetsägare, för att säkerställa en god arbetsmiljö på platsen.
AB 04 – ÄTA
Grundbestämmelsen om ÄTA-arbeten i AB 04 finns i 2 kap. 2 §. Där framgår att entreprenören har både en rätt och en skyldighet att utföra ÄTA-arbeten som beställaren föreskriver, förutsatt att ingen annan ordning följer av lag eller annan författning. Rättigheten är med andra ord ömsesidig: beställaren kan kräva att arbetet utförs, men kan inte lägga ut det på en annan entreprenör. Gör beställaren det ändå har den ordinarie entreprenören rätt till ekonomisk kompensation – inklusive ersättning för utebliven vinst.
Enligt definitionen i AB 04 utgör Ändrings- och Tilläggsarbeten sådana arbeten som har ett direkt samband med kontraktsarbetet och som inte är av väsentligen annan natur än detta. Av 2 kap. 2 § och definitionen sammantaget följer att entreprenören varken har rätt eller skyldighet att utföra arbeten som inte kvalificerar som ÄTA. Här uppstår en central gränsdragningsfråga: när anses ett arbete ha omedelbart samband med kontraktshandlingarna, och vad innebär det att det inte ska vara av väsentligen annan natur?
Med omedelbart samband avses att arbetena ska hänga så nära samman att de kan betraktas som en teknisk helhet. Arbeten som beställaren utan olägenhet kan låta anstå till efter att entreprenaden färdigställts faller därmed utanför. I bedömningen ska hänsyn tas till de ansvarsrättsliga komplikationer som kan uppstå samt de olägenheter som kan följa om en annan entreprenör anlitas för tilläggsarbetet.
Även kravet att arbetet inte ska vara av väsentligen annan natur kan vara svårt att tillämpa – inte minst i entreprenader med flera inblandade aktörer, där flera entreprenörers arbeten tekniskt sett kan kvalificera. I sådana fall görs en helhetsbedömning utifrån vems arbete som är närmast kopplat till tilläggsarbetet, vem som kan utföra det med minst störning och vad som framstår som mest ändamålsenligt för beställaren.
Uttryckligen undantagna från ÄTA-definitionen är ändringar av mängden arbete – såvida inte förändringen beror på ett av beställaren beordrat förfaringssätt. Merarbete som uppstår till följd av att handlingar måste upprättas för myndighetskontroll räknas heller inte som ÄTA-arbete.
Föreskrivet ÄTA?
När ett arbete väl kvalificerar som ÄTA träder den dubbla rättigheten och skyldigheten i kraft. Beställaren har rätt att beordra arbetet och entreprenören har rätt att utföra det – ingen annan. Det som utlöser bestämmelsen är beställarens föreskrift eller begäran, vilken enligt AB 04 ska vara skriftlig för att ge full rättslig verkan. Praktiskt råd: dokumentera alltid beställarens instruktioner skriftligen, även om de initialt ges muntligt.
Rätten och skyldigheten att utföra ÄTA-arbeten kan dock uppstå även utan att beställaren uttryckligen beordrat det. Enligt 2 kap. 4 § AB 04 likställs tre situationer med ett sådant föreskrivande:
- Om beställaren lämnat felaktiga uppgifter till entreprenören avseende underlag vid anbudstillfället, information eller utredningar vilket resulterar i att entreprenören får merkostnader,
- Om arbetsområdet eller andra förhållanden, av betydelse, avviker från den information och kännedom entreprenören fått genom besök på platsen vid undersökningstillfället som företas innan anbudstillfället, och
- Om förhållandena inte är sådana som entreprenörens fackmässiga bedömning kunde antas vara, om information och underlag om platsen saknades vid anbudstillfället.
Den första situationen avser ÄTA-arbeten som måste vidtas till följd av att beställaren lämnat bristfällig information. Entreprenören har visserligen en undersökningsplikt och ska alltid agera fackmannamässigt – vilket innefattar att reagera på uppenbarligen felaktiga uppgifter – men kan som utgångspunkt förutsätta att beställaren å sin sida handlat professionellt, exempelvis att projekteringen grundar sig på en fackmannamässigt utförd undersökning av fastigheten. Den andra situationen gäller fall där arbetsplatsen eller andra relevanta förhållanden förändrats efter att entreprenören besiktigat platsen, så att den inhämtade informationen blivit inaktuell. Undersökningen på plats ska ha utförts fackmannamässigt – noggrannhet krävs, men plikten omfattar inte förstörande åtgärder, demontering eller markprover. Den tredje situationen rör ÄTA-arbeten som föranleds av entreprenörens egna fackmannamässiga bedömning av rådande förhållanden på arbetsplatsen, och förutsätter att beställaren inte lämnat tillräcklig information för att en sådan bedömning annars skulle ha kunnat göras.
Om ÄTA-arbeten måste företas
Har beställaren uttryckligen beordrat ÄTA-arbetet är det som regel bara att påbörja arbetet i enlighet med parternas överenskommelse. Är grunden i stället någon av de tre situationerna i 2 kap. 4 § AB 04 gäller att entreprenören skyndsamt måste kontakta beställaren, förutsatt att kostnaden beräknas överstiga ett halvt prisbasbelopp. Beställaren ges då möjlighet att avstå från åtgärden. Väljer beställaren att inte låta utföra arbetet trots att entreprenören rekommenderat det, och skada uppstår till följd av detta, bär beställaren ansvar för den uppkomna skadan.
Bedöms kostnaden understiga ett halvt prisbasbelopp kan entreprenören påbörja arbetet utan att invänta beställarens godkännande, men ska skyndsamt informera beställaren om åtgärden och den förväntade kostnaden. Visar sig slutkostnaden ändå överstiga ett prisbasbelopp, kvarstår rätten till ersättning om den ursprungliga bedömningen kan anses ha varit fackmannamässig. Parterna kan avtala om en annan beloppsgräns än den som följer av AB 04 – något som bör regleras tydligt redan i kontraktet.
Utförs ÄTA-arbete utan skriftlig beställning från beställaren, utan att något av de tre skälen i 2 kap. 4 § AB 04 föreligger, eller utan att beställaren informerats när kostnaden överstiger ett halvt prisbasbelopp, är entreprenören som huvudregel inte berättigad till ersättning. AB 04 föreskriver dock ett undantag: ersättning kan ändå utgå om det vore oskäligt att neka den. Det kan exempelvis vara fallet när entreprenören inte lyckas nå beställaren och fara i dröjsmål föreligger, när beställaren trots upprepade kontaktförsök inte svarar, eller när beställaren bestrider att åtgärden utgör ett ÄTA-arbete – förutsatt att entreprenören senare visar sig ha rätt i den frågan.