Internationell skatterätt, dubbelbeskattning – koncept och jurisdiktion

Många har hört talas om konceptet internationell dubbelbeskattning eller dubbelbeskattning rent allmänt. Dubbelbeskattning talas om som det onda fenomenet där man som inkomsttagare straffas genom att det offentliga tar inte bara en del av kakan, utan två. Ibland kan detta tyvärr även stämma. Denna artikel skrivs i syfte att belysa skatterättens system i både nationellt och internationellt sammanhang. Kolla gärna in fler artiklar om beskattning, eller någonting helt annat, på Vasa Advokatbyrås hemsida under ”läsvärt”.

Internationell skatterätt, dubbelbeskattning – koncept och jurisdiktion

Beskattning

Det är genom beskattningen som det offentliga finansierar det stora maskineriet som kallas samhället. Genom beskattningen flyter medel in till statskassan vilket i sin tur leder till samhällsfunktioner som polis, sjukvård, utbildning och mycket mer. I stort sett alla suveräna stater bygger sitt samhälle på skatt. Dock skiljer sig skattesystemen ganska mycket internationellt. Detta har att göra med att olika länder har olika ideologier, välfärdssystem och andra kostnader.

Den svenska skattemodellen bygger på ett system där alla ska betala skatt efter sin inkomst. Av detta följer att man behöver ett system där ingen kan undfly beskattning, samtidigt som man inte får överbelasta en särskild inkomstgrupp. Av detta skäl har skatterätten växt sig enorm där man försökt att reglera alla inkomstkategorier, skattesubjekt m.m. så noggrant som möjligt. Att skatterätten är noggrant reglerad är även viktig utifrån rättssäkerhetssynhåll.

Jurisdiktion att beskatta

För att en stat ska kunna ha skatteintäkter så måste det först och främst finnas någon att beskatta. Därav måste det finnas bestämmelser för när så kan ske; d.v.s. när ett land har jurisdiktion. Varje land bestämmer egentligen dessa regler själv, även om internationella regler har börjat sätta vissa ramar.

För svensk del stadgas dessa i 3 kap. inkomstskattelagen där man främst gör en uppdelning på obegränsad och begränsad skattskyldighet. Vad gäller fysiska personer (d.v.s. icke-företag) stadgas i 3 kap. 3-7 §§ inkomstskattelagen att obegränsat skatteskyldig främst är den som (i) bor i Sverige, (ii) stadigvarande vistas i Sverige eller (iii) i övrigt har väsentlig anknytning till Sverige. Ett exempel på det sistnämna är om man har familj eller bostad här.

Sverige bygger således främst sin skatterätt på vad som kallas för territorialprincipen, alltså att den som bor eller vistas här ska bidra med skatt. Detta kan ställas i kontrast till USA som till stor del baserar sin jurisdiktion på medborgarskap, oavsett vart man bor.

För de fall man inte är obegränsat skatteskyldig så kan man fortfarande vara begränsat skatteskyldig. Dessa regler stadgas i 3 kap. 17 – 20§§ inkomstskattelagen samt den s.k. SINK-regleringen (särskild inkomstskatt för utomlands bosatta).

Begränsad skattskyldighet innebär att man endast är skatteskyldig för en viss inkomst som har anknytning till Sverige. Ett exempel är att man säljer en fastighet här. I sådant fall kommer denna att beskattas i Sverige, personens andra inkomster faller dock ej under svensk jurisdiktion.

Dubbel beskattning

Fenomenet ”dubbelbeskattning” innebär egentligen endast det som namnet föreslår: att en transaktion beskattas två gånger. Det har även förts politiska och juridiska diskussioner där opinionen har velat förbjuda dubbelbeskattning.

I skatterätten är dock inte begreppet lika självklart där begreppet innebörd nästan helt vilar på definitionen. Som ett exempel på svensk dubbelbeskattning eller fall där man pratar om skatterättens ”dubbla natur” är företagsbeskattningen av aktiebolag. Ett aktiebolag är ett eget skattesubjekt i vilket denna beskattas särskilt. Av detta följer att bolaget först beskattas för en inkomst, som sedan beskattas igen när t.ex. utdelning sker eller lön utbetalas. Väldigt få ifrågasätter dock detta system i Sverige, även om flera andra länder har helt olika lösningar.

Internationellt perspektiv

I internationella sammanhang pratar man främst om situationer där två stater hävdar jurisdiktion över en och samma transaktion/inkomst. Denna typ av situation är nog mer i den stil som folkmun pratar om när det gäller fenomenet dubbelbeskattning. Denna problematik är lika problematisk som svårhanterlig. Detta då varje stat måste värna om sin egen skattebas i syfte att ha ett fungerande samhälle. Skulle däremot staterna strunta i det globala samhället så skulle snabbt situationen bli ohållbar i vilket världshandel riskerar att skadas. Som lösning på detta har man i sina nationella system infört vissa begränsningar och förmildrande åtgärder i skatterätten samt ingått ett stort antal avtal om skattejurisdiktion. Det är denna sista del som kallas för internationell skatterätt.

Författad av jur. trainee Henrik Berg

Ring, vi hjälper dig