Internationell dubbelbeskattning – avräkning

I tidigare artiklar har Vasa Advokatbyrå behandlat obegränsad skattskyldighet och undantagen från denna. Här fördjupar vi oss i avräkning – en av de viktigaste mekanismerna för att lindra effekterna av internationell dubbelbeskattning.

Internationell dubbelbeskattning

Eftersom alla stater är beroende av skatteintäkter tenderar de att vilja bredda sin skattebas så långt möjligt – bland annat genom att hävda skattemässig jurisdiktion över så många personer och företag som möjligt. När flera länder inför vidsträckta regler för obegränsad skattskyldighet uppstår en klassisk konflikt: samma inkomst kan beskattas i mer än ett land. Löses inte denna konflikt riskerar den att hämma internationell handel och rörlighet. Av det skälet har de flesta länder – ibland genom bilaterala eller multilaterala överenskommelser – valt att begränsa sin beskattningsrätt.

Avräkning

En av de vanligaste metoderna för att mildra dubbelbeskattning – både i Sverige och internationellt – är avräkning. För svensk del regleras detta i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt (avräkningslagen). Ansökan om avräkning görs hos Skatteverket via en särskild blankett. Mer information finns på Skatteverkets webbplats: https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/edition/2015.3/326357.html.

Avräkning innebär i korthet att utländsk betald skatt får räknas av mot skatten i hemviststaten – det land där personen anses ha hemvist och är obegränsat skattskyldig. Det förekommer att en person enligt två länders interna skatterätt anses ha hemvist i båda, vilket skapar en dubbel hemvistkonflikt. Sådana situationer löses normalt genom tillämpning av ett gällande dubbelbeskattningsavtal.

Avräkning kan beviljas i två huvudsakliga situationer: dels när en obegränsat skattskyldig person beskattas i Sverige för en utländsk inkomst, dels när en begränsat skattskyldig person har inkomst från ett fast driftställe i Sverige. Den utländska skatten måste dessutom vara slutlig – preliminärskatt berättigar inte till avräkning. Som huvudregel beräknas avräkningen samlat för samtliga utländska inkomster, men inkomstslagen hålls isär: kapitalinkomster och tjänsteinkomster beräknas separat. Avräkning sker i första hand mot statlig inkomstskatt och, om den inte räcker, mot kommunalskatten.

Avräkningslagen (1986:468), särskilt 2 kap. 1–10 §§, innehåller detaljerade regler för hur avräkningen beräknas. Lagstiftaren har valt att i löpande text beskriva vad som i praktiken är en matematisk formel, vilket gör bestämmelserna svårlästa. Kärnan är dock enkel: den utländska skatten dras av från den svenska skatteskulden. Nedanstående exempel illustrerar grundprincipen.

A har arbetat en månad i ett tredje land och uppburit inkomst där. Skatten i tredje land uppgår till 15 procent, vilket ger en total skatt om 10 000 kr. Eftersom A även är skattskyldig i Sverige för samma inkomst uppgår den svenska skatten till 13 000 kr. Eftersom A redan erlagt 10 000 kr utomlands reduceras den svenska skatten till 3 000 kr (13 000 – 10 000).

Spärrbelopp

Det finns en övre gräns för hur mycket som får avräknas. Den avräkningsbara skatten kan aldrig överstiga den skatt som Sverige tar ut på de utländska inkomsterna – den del av den svenska skatten som proportionellt belöper på utlandsinkomsterna. Denna gräns kallas spärrbeloppet och beräknas enligt 2 kap. 10 § avräkningslagen enligt följande formel:

(Utländska inkomster / (utländska inkomster + svenska inkomster)) x svensk skatt

Formeln kan illustreras med ett konkret exempel:

A tjänar 100 000 kr i tredje land samt ytterligare 200 000 kr i Sverige. Totalt skattepliktigt underlag i Sverige är 300 000 kr. Eftersom beloppet understiger gränsen för statlig inkomstskatt beskattas hela underlaget med kommunalskatt om cirka 30 procent, vilket ger en svensk skatt om 90 000 kr (utan hänsyn till avdrag).

(100 000 / (100 000 + 200 000)) x 90 000 = 30 000 kr.

A kan alltså maximalt avräkna 30 000 kr. Om den utländska skatten överstiger detta belopp medges avräkning endast upp till spärrbeloppet. Understiger den utländska skatten däremot 30 000 kr kan det outnyttjade utrymmet sparas och nyttjas under de kommande fem (5) åren.

Det bör understrykas att denna artikel enbart behandlar avräkningsreglernas grundprinciper. Avräkningslagen (1986:468) är ett tekniskt regelverk med komplexa beräkningsregler, och en fullständig utredning kräver dessutom kännedom om det aktuella landets skattesystem samt eventuella dubbelbeskattningsavtal – vilka kan påverka avräkningsmekanismen väsentligt. Vid konkreta ärenden rekommenderas att rådfråga en skattejurist med internationell erfarenhet.

Författad av jur. trainee Henrik Berg