I tidigare artiklar från Vasa Advokatbyrå har vi grundläggande gått igenom vad som kallas för obegränsad skattskyldighet och undantag från obegränsad skattskyldighet. I denna artikel tänkte vi presentera avräkning och vad det innebär.
Internationell dubbelbeskattning
Under premissen att alla länder är beroende av skatteintäkter för att finansiera sina samhällen, så är det inte så konstigt att man försöker bredda sin skattebas så mycket som möjligt. En metod för att göra detta är att hävda jurisdiktion för så många personer som möjligt, både gällande fysiska personer och företag. Genom att flera länder inför extensiva regler för när man anses vara obegränsat skattskyldig i landet uppstår lätt problem genom att flera länder vill beskatta samma inkomst. Om inte problemen löses riskerar världshandeln att ta skada då både företag och fysiska personer känner sig bundna att endast agera inom en stat. Av detta skäl har de allra flesta länderna, ibland i samförstånd/samarbete med andra, begränsat sin jurisdiktion och beskattning i övrigt.
Avräkning
En av de vanligaste metoder, både internationellt och i Sverige, får att mildra effekten av dubbelbeskattning är att tillämpa en form av avräkning. För svensk del regleras detta i avräknignslagen (1986:468). Avräkning ansöks om hos skatteverket genom en blankett. Ni kan läsa mer på skatteverkets hemsida https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/edition/2015.3/326357.html.
Avräkning innebär kortfattat att man får räkna av utländsk erlagd skatt i hemviststaten. Som hemviststat avses det land där man ska anses ha en hemvist, vilket som huvudregel innebär obegränsat skattskyldighet. Det är dock inte ovanligt att man enligt ländernas interna skatterätt ska anses ha hemvist i fler än ett land. Sådana problem brukar lösas genom dubbelbeskattningsavtal.
Avräkning kan endast beviljas främst för del fall man som obegränsat skattskyldig har beskattats för en utländsk inkomst eller att man som begränsat skatteskyldig har en inkomst från ett fast driftställe i Sverige. Denna erlagda skatt ska även vara slutlig i vilket ev. preliminära skatter inte beviljar avdrag. Vid avräkningen ska man som huvudregel beräkna samtliga inkomster i samma avräkning. Dock ska man skilja på inkomstslagen (d.v.s. kapital och tjänsteinkomster ska beräknas separat). Avräkning beviljas först för statlig inkomstskatt, om den statliga inkomstskatten inte räcker så räknas beloppet av från den kommunala skatten.
Avräknignslagen stadgar regler för hur avräkning går till. Reglerna är inte helt lätta att följa då lagstiftaren önskat att, med ord, beskriva en matematisk formel för beräkningen (jfr. 2 kap. 1 – 10§§ avräknignslagen). Essensen av avräkningsreglerna är att man, som ovan sagt, drar av den utländska skatten från den man ska betala i Sverige. Detta kan illustreras med ett exempel.
A har arbetat en månad i tredje land där denne uppburit inkomst. Skatten i tredje land är 15 procent vilket innebär en total skatt om 10 000 kr. A kommer även vara skatteskyldig i Sverige för samma inkomst. Skatten i Sverige blir 13 000 kr. Då A redan har erlagt 10 000 kr i tredje land så ska skatten om 13 000 reduceras/avräknas till 3 000 kr (13 000 – 10 000).
Spärrbelopp
Vid avräkning kan dock aldrig den avräkningsbara skatten överstiga den skatt som kan komma att tas ut i Sverige, kompenserat med ev. inkomst från Sverige där endast just Sverige har skattejurisdiktion. Formeln för spärrbeloppet beskrivs i 2 kap. 10§ avräkningslagen och brukar demonstreras som följande;
(Utländska inkomster / (utländska inkomster + svenska inkomster)) x svensk skatt
Detta kan demonstreras som följande;
A tjänar 100 000 kr i tredje land samt ytterligare 200 000 kr i Sverige. Totalt skattepliktigt underlag i Sverige är 300 000. A tjänar ett belopp under gränsen för statlig inkomstskatt i vilket hela beloppet beskattas med cirka 30 procent (varierar mellan kommunerna). Av detta följer att den svenska skatten blir 90 000 (utan beräknade avdrag).
(100 000 / (100 000 + 200 000)) x 90 000 = 30 000 kr.
Av detta följer att A maximalt får dra av 30 000 kr. Skulle A ha beskattats i tredje land med en högre skatt än 30 000 så får A endast avdrag med denna del. Om däremot A skulle ha beskattats på ett lägre belopp om 30 000 så kan detta utrymme sparas för framtida avdrag. Detta kan maximalt göras i fem (5) år.
Avslutningsvis vill vi påminna läsarna om att dessa endast är avräkningsreglernas huvuddrag. Avräkningslagen innehåller många och komplicerade regler för hur varje belopp ska beräknas i vilket en utredning är väldigt komplex. Situationen kompliceras ytterligare i och med att avräkningen förutsätter en viss kunskap om tredje lands skattesystem och en särskild kunskap om ev. dubbelbeskattningsavtal, som kan komma att ändra principerna för avräkningen. Har man ett ärende med avräkning bör man således rådfråga någon kunnig i ämnet.
Författad av jur. trainee Henrik Berg